Den svenska jordbrukssektorn och staten kom att arbeta sida vid sida under stora delar av 1900-talet. Staten subventionerade grupper inom jordbrukssektorn för att tillgodose den svenska efterfrågan och samtidigt förse befolkningen med den kost som staten bedömde vara av värde för en god samhällsutveckling. Mjölkfrämjande organisationer var mycket framgångsrika i sin marknadsföring, och staten befrämjade mjölkkonsumtionen. Ekonomen George Stigler har en teori om att de stora företagen påverkar myndigheterna att agera på ett sätt som gynnar företagen. Stigler uppdelar de åtgärder som företagen önskar av staten i fyra huvudgrupper. Professor Robert Cialdinis teorier om påverkan har sedan använts för att hitta möjliga påverkanssituationer. En översiktlig beskrivning av statens och livmedelssektorns interaktion under 1900-talet fram till idag med fokus på mjölksektorn ligger som grund för mitt arbete. Hänsyn tas också till tidigare kritik vid betraktande av de olika samarbets-formerna mellan staten och livsmedelsindustrin/mejerinäringen för att om möjligt identifiera potentiella påverkanssituationer. Resultatet visar att staten har bidragit med de fyra tjänster som Stigler menar att företagen önskar från staten. Utifrån Cialdinis påverkansmönster hittas flera potentiella påverkanssituationer. Sammantaget bedömer jag att förutsättningarna har funnits för att livsmedelsindustrin och mejerinäringen kan ha påverkat staten att agera till förmån för industrin.

Studien har undersökt om färdigrätter är klimatvänliga. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att granska hur livsmedelsföretag arbetar för att minska klimatpåverkan från färdigrätter. En systematisk litteraturstudie gjordes för att granska färdigrätters klimatpåverkan och avgränsades till livscykelanalyser, där färdigrätter jämfördes med hemlagad mat. Insamlad empiri från intervjuer och den systematiska litteraturstudien analyserades med hjälp av teorin om ekologisk modernisering. Intervjuerna visar att livsmedelsföretag främst arbetar för att minimera klimatpåverkan från färdigrätter genom att effektivisera nyttjandet av resurser i produktionen och prioritera råvaror med låga koldioxidutsläpp. Den systematiska litteraturstudien visar att färdigrätter har en högre klimatpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter än hemlagad mat. Slutsatsen av studien är att färdigrätter är klimatvänliga, men att hemlagad mat är mer klimatvänligt och att det finns utvecklingsmöjligheter som skulle kunna göra färdigrätter mer klimatvänliga. / This study has investigated if ready meals are climate friendly. Qualitative interviews were conducted to examine how food companies work to reduce climate impact from ready meals. A systematic literature review was carried out to examine ready meals climate impact by a limitation to life cycle analysis. The ready meals was compared to home cooked food and the collected empirics from the interviews and systematic literature review was analysed using the theory of ecological modernization. The results from the interviews show that food companies work to make use of resources in an efficient way in the production, as well as prioritize raw materials with low carbon dioxide emissions. The results from the systematic literature review indicate that ready meals have a higher climate impact, expressed in carbon dioxide equivalents. The conclusion of the study is that ready meals are climate friendly, but that home cooked food is a more climate friendly alternative and that there are development possibilities to make ready meals more climate friendly.

Studien har undersökt hur grön marknadsföring online tillämpas i praktiken. Studien har fokuserat på sex stycken olika varumärken i livsmedelsindustrin och hur de tillämpar grön marknadsföring digitalt via sina hemsidor. Alla varumärken verkar inom mjölk -och yoghurtindustrin eller tillverkar alternativ till vanlig mjölk och yoghurt. De olika varumärken som har undersökts är: Alpro, Oatly, Sproud, Arla, Skånemejerier och Valio. Den gröna marknadsföringen blir mer och mer aktuell i vårt samhälle och det har därför varit ett intressant ämne att studera. Syftet med studien har varit att undersöka hur företag marknadsför sitt varumärke online samt att undersöka hur den gröna marknadsföringen framhäver de gröna aspekterna med sitt varumärke online. Utgångspunkterna har varit tidigare forskning om grön marknadsföring, digital marknadsföring och olika teorier inom grön marknadsföring. Mycket av den existerande forskningen kring grön marknadsföring utgår från ett konsumentperspektiv och det har därför varit intressant att undersöka varumärket i sig istället. Metoden som har använts i arbetet at varit ett induktivt förhållningssätt samt en deduktiv innehållsanalys. Studien har undersökt delen ”om oss” eller liknande namn från hemsidan för att lättare kunna jämföra och dels för att vissa varumärken gjort om sina förstasidor på grund av Covid-19. En enskild bransch har valts för att undersökningen ska bli så jämförbar som möjligt. Vid två olika tillfällen har skärmavbilder tagits av alla varumärkes hemsidor och sparats ned för att inget innehåll ska hinna ändras under studiens gång. Hemsidorna har sedan kodats utifrån två olika teorier om grön marknadsföring, Concrete och Abstract marketing appeals samt Means-End Chain Conceptualization of Advertising Strategy (MECCAS). Resultaten i studien har i hög grad återspeglat det som tidigare forskning kommit fram till. Företagen i studien använder sig av grön marknadsföring på liknande sätt och de inkluderar både text och bild i sin marknadsföring.

Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

Prevalsen av icke smittsamma sjukdomar och de rådande hälsoklyftorna i samhället skapar relevans för hälsokommunikativa och vägledande insatser för att främja konsumenters matvanor. 2D-koder är ett digitalt verktyg som expanderar möjligheterna för livsmedelsföretag att kommunicera med konsumenter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka hälsokommunikativa möjligheter och utmaningar som personer med god insikt i livsmedelsindustrin, hälsokommunikation och/eller kostråd ser med användningen av 2D-koder på livsmedelsprodukter. Metod: Data samlades in med kvalitativ metod, där resultatet baserades på material från åtta semistrukturerade intervjuer med representanter från forskningsinstitut, myndigheter, organisationer med insikt i folkhälsoarbete samt några av Sveriges största livsmedelsföretag. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en presentation av de tre domänerna (1) Möjligheter, (2) Utmaningar och (3) Ojämlikheter &amp; lösningar, tillsammans med tillhörande kategorier. Resultatet tyder på att deltagarna ser många möjligheter och ett intresse i att använda 2D-koder på livsmedelsprodukter som ett hälsokommunikativt och vägledande verktyg för konsumenter. I intervjusvaren går det bland annat att utvisa att 2D-koder öppnar dörrar till ökad kommunikation, samt skapar en möjlighet att fylla 2D-koden med inspiration, vägledning och stöttande funktioner för förbättrade matvanor. Samtidigt är utmaningarna många och består bland annat av regelverk som begränsar livsmedelsföretag att kommunicera om hälsa i samband med sina produkter. En annan utmaning som deltagarna belyste var risken att öka hälsoklyftorna i samhället genom att endast nå de som redan äter hälsosamt, då dessa i första hand är de som aktivt söker hälsoinformation. Slutsats: Att använda 2D-koder som ett hälsofrämjande och vägledande verktyg för konsumenter kan vara en framgångsrik metod till fördel för folkhälsan, förutsatt att användningen sker med målet att nå resurssvaga grupper. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Trots plastfilmen negativa miljöpåverkan används den idag i hög utsträckning som förpackningsmaterial vid lastsäkring, detta då plastens materialegenskaper överträffar andra konkurrerade material. Plastfilm är ett förbrukningsmaterial, vilket gör att det inte kan återanvändas och stora mängder avfall skapas. Trots vetskapen om plastavfallets negativa påverkan på miljön läggs tonvikten på den ekonomiska aspekten när förpackningsmaterial diskuteras, medans miljön utlämnas eller har mindre fokus. Syfte: Studiens syfte är att utifrån identifierade faktorer utvärdera alternativa lastsäkringsmetoder som leder till en minskad användning av plastfilm utan att äventyra kvalitén på livsmedelsvaror under transport. Frågeställningar: (1) Vilka faktorer påverkar val av lastsäkringsmetod vid samlastade livsmedel? (2) Vilka alternativa lastsäkringsmetoder kan vidtas för att minska användningen av plastfilm i lastsäkringsprocessen? Genomförande: Denna studie motsvarar en enfallsstudie som är utförd hos Martin &amp; Servera. Empiri insamling har främst skett via semi-strukturerade intervjuer och direkta observationer. I och med Covid-19 har även strukturerade intervjuer behövs genomföras. Utifrån observationer och intervjuer har en kartläggning av Martin &amp; Serveras utgående logistik samt lastsäkringsprocess skett för att finna faktorer som påverkar valet av lastsäkringsmetod. Faktorerna har stått till grund vid framtagning av utvärderingskriterier, som har använts för att utvärdera alternativa lastsäkringsmetoder. De alternativa metoderna är funna genom intervjuer. Resultat: Totalt identifierades sju faktorer som påverkar val av lastsäkring metod: förpackningsformer, typ av lagersystem, lagerarbetare, krav/lagar/regleringar, typ av lastbärare, omslagsmaterialets egenskaper samt vilket typ av produkt som hanteras. Utifrån faktorerna framställdes utvärderingskriterier som sedan applicerades på fyra alternativa lastsäkringsmetoder (Plastskiva, Add-On Door Flex, 2 Kompletterande Dörrar samt Bioplastfilm). Samtliga metoder bidrog till minskad användning av plastfilm. Utifrån utvärderingskriterierna; Skydd &amp; Stabilitet, Krav/Lagar/Reglering, Kostnad, Tidsåtgång, Miljö rekommenderas plastskivan som första alternativa lastsäkringsmetoden till plastfilm.

Sustainability labels play an important role as information providers in the food sector. They serve consumers with information regarding a product’s sustainability performance and shows whether the product is compliant with certain rules and regulations. Consumers of today do however find it difficult to orient among the multitude of label alternatives and there are difficulties knowing exactly what the labels stand for. Additionally, the complex concept of sustainability is not fully portrayed through existing labels, as they communicate a one-dimensional viewpoint and lack transparency regarding its sustainability assessment criteria of the product. This lack of transparency creates information asymmetry between consumers and producers, which in turn prevents consumers from making an informed choice. To decrease the prevailing information asymmetry, multidimensional sustainability labels can be an alternative. This since they communicate multiple dimensions of sustainability in a simplified and objective manner. The main aim of the study is to examine whether different consumer attributes correlate with the perception of a multidimensional label. Further, the study aims to evaluate a multidimensional label’s potential to decrease the information asymmetry within the food sector. This was investigated through an online survey with 879 respondents. The results showed that (i) the only customer attribute that correlates with the perception of a multidimensional label is the respondent’s sustainability profile, (ii) the multidimensional label is considered necessary and complementary to existing labels as it clarifies a product’s sustainability performance, and (iii) further research is needed, e.g. regarding what design is easiest to comprehend, to successfully introduce it to the food sector. / Hållbarhetsmärkningar utgör en viktig roll som informationsspridare inom livsmedelsindustrin. De förser konsumenter med information angående hur hållbar en produkt är samt visar huruvida produkten lever upp till vissa regler och förordningar. Dagens konsumenter upplever dock att det är svårt att orientera sig bland alla hållbarhetsmärkningar och att det är svårt att veta vad respektive märkning står för. Dessutom skildrar befintliga hållbarhetsmärkningar inte det komplexa begreppet hållbarhet på ett tillfredsställande sätt, då de kommunicerar en endimensionell bild där märkningens bedömningskriterier inte beskrivs. Denna avsaknad av transparens skapar informationsasymmetri mellan konsumenter och producenter, vilket i sin tur begränsar konsumenternas förmåga att göra ett informerat val. För att minska den rådande informationsasymmetrin kan multidimensionella hållbarhetsmärkningar vara ett alternativ. Detta då de kommunicerar flera dimensioner av hållbarhet på ett förenklat och objektivt sätt. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka huruvida olika konsumenters egenskaper korrelerar med uppfattningen av en flerdimensionell hållbarhetsmärkning. Studien syftar även till att undersöka den flerdimensionella hållbarhetsmärkningens potential att bidra till en minskad informationsasymmetri inom livsmedelsindustrin. Detta undersöktes med hjälp av en nätbaserad enkät med 879 respondenter. Studiens resultat visade att (i) en konsuments hållbarhetsprofil påverkar uppfattningen av en flerdimensionell hållbarhetsmärkning, (ii) den flerdimensionella hållbarhetsmärkningen anses nödvändig och kompletterande till befintliga hållbarhetsmärkningar då den förtydligar hur hållbar en produkt är samt (iii) att vidare studier är nödvändiga för att framgångsrikt introducera hållbarhetsmärkningen till livsmedelsindustrin, exempelvis angående vilken design som är enklast att förstå.

The main purpose of the project was to investigate existing markets within the food- and cosmetic industry in order to determine a strategy for market entrance with the bonus product of Fresenius Kabi. The original bonus product, P080, is a rest product from the process where phospholipids are extracted from egg yolk powder. P80 is a refine version of the P080 where egg yolk oil has been extracted, hence the protein content in P80 is higher. The extracted egg yolk oil is the final portion of the bonus product. Thereby, the original bonus product can be divided into two refined fractions. This project investigates the potential for each of these three substances to be a part of a fictive product.  By scanning the global protein market as well as the egg yolk protein and egg oil market, seven potential product segments were discovered. These segments were further evaluated in order to bring out specific products that were potential candidates as products based on the bonus product.  The analysis resulted in two fictive products based on P080; high value nutrition bars and snacks for seniors, one based on P80; protein powder, and one based on egg yolk oil; dietary supplement. All presented in three business cases.

Today, companies' sustainability work is considered business-critical, and more demands are arising within the area. The requirements are based on environmental factors, where the declining biodiversity and scarce resources make it crucial for companies to find new solutions for both resource efficiency and products. Currently, customers and consumers are putting most pressure on companies, but policies, laws and instruments are also starting to tighten. One industry that is facing major changes and challenges is the food industry, where vegan alternatives are emerging that outcompete the traditional companies. The report examines how food companies in meat and dairy production meet society's sustainability challenges. It studies the companies' sustainability work, what strengths and weaknesses they have, and what their opportunities are considering a long-term survival. In the report, three different categories have been identified, with different attributes and driving forces, to provide guidelines for firms in their future sustainability work. The study shows that many of the traditional companies are not always aware about the vitality of working with a long-term perspective when it comes to sustainability; Thus, missing opportunities to strengthen their competitiveness as well as possible revenue streams and hence miss their chances for long-term survival. Due to the lack of a system perspective and open innovation, companies are working reactively towards the market instead of actively trying to influence it. By working proactively in line with research and daring to work more with open innovation and collaborations, companies instead have an opportunity to steer the market in a favourable direction for both society and for themselves. This way they can also increase the probability of capturing the opportunities that arise and taking advantage of the revenue-generating cascades that are made possible through various collaborations throughout the value chain and outside of it. However, this is based on the companies understanding their role also in systems outside their own value chain, how the environment is affecting them but also how the firms affect the environment themselves. Those firms who have begun to understand the importance of working long-term with sustainability, and thus created more incentives than just financial ones, do not risk prioritize short-term financial gain over their sustainability work. This is believed to benefit the company’s likelihood of dealing with sustainability challenges, since it makes them more self-sufficient, thus increasing their chance to survival long term on the upcoming market. / Idag är företagens hållbarhetsarbete affärskritiskt, och det växer fram allt fler krav och utmaningar från omvärlden som företagen behöver förhålla sig till. Kraven grundar sig ofta i miljömässiga faktorer, där bland annat den minskande biologiska mångfalden och sinande resurser gör det avgörande för företagen att hitta nya lösningar på såväl resurseffektivisering som nya anpassade produkter. I dagsläget är det kunder och konsumenter som hörs mest, men sakta börjar även policys, lagar och styrmedel stramas åt. En bransch som står inför stora förändringar och utmaningar är livsmedelsbranschen, där allt fler veganska alternativ växer fram och börjar utkonkurrerar de traditionella företagen. Genom denna rapport undersöks hur livsmedelsföretag inom kött- och mejeriproduktion egentligen står sig mot samhällets hållbarhetsutmaningar. Här undersöks företagens hållbarhetsarbete, vilka styrkor och svagheter som finns, och vilka möjligheter de har för sin långsiktiga överlevnad.  I rapporten har tre olika kategorier identifierats, med olika attribut och drivkrafter, för att kunna ge riktlinjer för företagen i deras framtida hållbarhetsarbete. Undersökningen visar att många av de traditionella företagen är omedvetna om hur vitalt det är för dem att arbeta långsiktigt med hållbarhet och få det att genomsyra företaget. Därmed missar företagen även sina möjligheter till stärkt konkurrenskraft och nya intäktsströmmar, vilket i slutändan innebär att de också missar sina chanser till långsiktig överlevnad. På grund av ett bristande systemperspektiv och öppen innovation, arbetar företagen även reaktivt mot marknaden istället för att själva aktivt försöka påverka den. Genom att arbeta proaktivt i linje med forskning, samt våga arbeta mer med öppen innovation och samarbeten, har företagen istället en möjlighet att på god grund styra marknaden i en gynnsam riktning för såväl samhället som för sig själva. Därigenom kan de också öka sannolikheten att lyckas fånga de möjligheter som uppstår och ta vara på de intäktsskapande kaskader som möjliggörs genom olika samarbeten över hela värdekedjan och utanför. Detta bygger dock på att företagen förstår sin roll även i system utanför sin egen värdekedja, hur omvärlden påverkar dem som företag samt hur de själva påverkar omvärlden. De företag som börjat förstå vikten av att arbeta långsiktigt med sitt hållbarhetsarbete, och därmed skapat fler incitament än endast ekonomiska, riskerar inte att bortprioritera hållbarhetsarbetet för kortsiktig ekonomisk vinning. Fler incitament gör även företagen mer självgående, vilket tros öka deras sannolikhet att hantera hållbarhetsutmaningarna och därmed överleva långsiktigt på den kommande marknaden.

In the growing digitalization of the grocery industry, it is necessary for traditional grocery retailers to adapt their business models to the new digital era. Augmented reality (AR) and other digital tools have proven to have the ability to transform the grocery business, and it is crucial for traditional grocers to act in order to remain competitive. AR technology has been used in a number of different retail industries, such as the clothing industry and the furniture industry. The purpose of this paper is to investigate how the implementation of AR can affectthe business model of a traditional grocery retailer. A case study has been conducted with a food company in Sweden, at the request of our commissioner working in the field of digitalization of different industries. Furthermore, the Triple Layered Business Model Canvas, has been used as a tool to identify the current business model, and to give suggestions on how the future business model can look like, after an implementation of AR. The results show a change on the canvas of the three different sustainability factors, but also an identification of the different challenges a grocery retailer can face. The results show an increased collaboration with external partners and the implementation of new activities for the case company. Furthermore, the study emphasizes the impact on distribution and suppliers, as well as the social consequences. Preparation for the technology is further presented in the study.  The study contributes to increased knowledge of business model change in the grocery industry. Previous research on the impact of AR on the grocery industry has been confirmed, and this paper contributes new research investigating the impact of technological innovations on the business model of traditional grocery retailers. This study also adds knowledge on theuse of the Triple Layered Business Model Canvas as an analytical tool for sustainability and business model change. / I den växande digitaliseringen av livsmedelsbranschen är det nödvändigt för traditionella livsmedelshandlare att anpassa sina affärsmodeller till den nya digitala eran. Förstärkt verklighet (AR) och andra digitala verktyg har visat sig ha förmågan att omvälva livsmedelshandeln, och det är avgörande för traditionella livsmedelshandlare att agera för att behålla sin konkurrenskraft. AR-tekniken har använts inom ett flertal olika industrier inom detaljhandeln, såsom klädindustrin och möbelindustrin. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur implementeringen av AR kan påverka en traditionell livsmedelshandlarnas affärsmodell. En fallstudie har gjorts på ett livsmedelsföretag i Sverige, på begäran av vår kommissarie som arbetar inom digitalisering av olika branscher. Vidare har Triple Layered Business Model Canvas använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen, och för att ge förslag på hur den framtida affärsmodellen kan se ut, efter en implementering av förstärkt verklighet (AR). Resultaten visar en förändring av canvasen med tre olika hållbarhetsfaktorerna, men även en identifiering över de olika utmaningarna en livsmedelshandlare kan stå inför. Resultatet visar ett ökat samarbete med externa partners samt implementering av nya aktiviteter för fallföretaget. Dessutom belyses påverkan på distribution och leverantörer, samt de sociala konsekvenserna. Vidare i studien presenteras även olika relevanta och betydelsefulla förberedelser för en implementation av AR tekniken. Studien bidrar till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom livsmedelsindustrin. Tidigare forskning om förstärkt verklighets påverkan på livsmedelsbranschen har bekräftats, och denna uppsats bidrar med ny forskning som undersöker effekten av teknologiska innovationer på affärsmodellen för traditionella livsmedelshandlare. Denna studie tillför även kunskap om användningen av Triple Layered Business Model Canvas som analysverktyg för hållbarhet och förändring av affärsmodeller.