Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.

Purpose – The purpose of this thesis is twofold: first to understand the various sustainable values open data (OD) can create, and second is to maximize the sustainable values created through a process a firm can follow.  Method – For this study, I used a single case study design on a Swedish firm within the power sector with an inductive and exploratory approach. Data has been collected in three waves with respondents in different roles having different experiences with OD. First five exploratory interviews, then nine semi-structured interviews to gain depth. At last, to validate the study’s findings I conducted an online seminar with six respondents. To analyze these interviews, the method of thematic analysis was utilized. Findings – The results indicate there are four dimensions of value, Economic, Social, Environmental, and Internal. In total, there are 11 first order codes describing which values can be expected when working with OD. Regarding the process the respondents emphasize on three dimensions: Preparation and pre-study, Implementation, and Usage and restrictions, each with two business practices related to them. Within these business practices a total of 14 activities has been identified to help implement an OD initiative within an organization. Theoretical contribution – This study contributes to the OD literature by highlighting different types of sustainable values connected to working with OD, and a process to do so. This study also contributes to the sustainable value creation literature by highlighting how sustainable value creation can be maximized through OD. At last, a framework has been devised to interlink all findings for a comprehensive understanding. Practical implications – This study provides both managers and employees with guidance into how an OD initiative can be implemented and how it positively can affect their organization leading them to creating sustainable values. The focal point being organizations who are not obliged to share by any directive, law, or regulation. Limitations and future research – This study, being a single case study, focused on details and depth, which can affect the generalizability of the study. Hence, future research in other industries is suggested to validate and extend my findings in another context. / Syfte – Syftet med denna uppsats är tvåfaldigt: dels att förstå de olika hållbara värden som öppna data (ÖD) kan skapa, dels att maximera de hållbara värden som skapas genom en process som företag kan följa.  Metod – För denna studie använde jag mig av en enfallsstudie på ett svenskt företag inom kraftsektorn med en induktiv och explorativ ansats. Data har samlats in i tre faser med respondenter som har olika roller och erfarenheter. Först genomfördes fem explorativa intervjuer, sedan nio semistrukturerade intervjuer och slutligen, för att validera studiens resultat, genomförde jag ett online-seminarium med sex respondenter. För att analysera dessa intervjuer användes tematisk analys. Resultat – Resultaten indikerar att det finns fyra dimensioner av värde, ekonomisk, social, miljömässig och intern. Totalt finns det 11 första orderns koder vilka beskriver värden som kan förväntas när man arbetar med ÖD. När det gäller processen betonar respondenterna tre dimensioner: Förberedelse och förstudie, Implementering samt Användning och restriktioner, var och en med två affärsmetoder relaterade till dem. Inom dessa affärsmetoder har 14 aktiviteter identifierats hjälpsamma för att implementera ett ÖD-initiativ inom en organisation. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till ÖD litteraturen genom att belysa olika typer av hållbara värden kopplade till att arbeta med ÖD, och en process för att realisera detta initiativ och fånga dessa värden. Denna studie bidrar även till litteraturen om hållbart värdeskapande genom att belysa hur hållbart värdeskapande kan maximeras genom ÖD. Slutligen har ett ramverk utarbetats för att koppla samman alla resultat för en heltäckande förståelse. Praktiska implikationer – Denna studie ger både chefer och medarbetare vägledning i hur ett OD-initiativ kan implementeras och hur det positivt kan påverka deras organisation och leda dem till att skapa hållbara värden. Där fokuset ligger på organisationer som inte är skyldiga att dela med sig av något direktiv, lag eller förordning. Begränsningar och framtida forskning – Denna studie, som är en fallstudie, fokuserade på detaljer och djup, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därför föreslås framtida forskning i andra branscher för att validera och utvidga mina resultat i ett annat sammanhang.