Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.