• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 7
  • Tagged with
  • 40
  • 40
  • 25
  • 25
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 10
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

HR:s roll HR:s roll i miljömässigt hållbarhetsarbete.

Jarnhäll, Chaterine January 2017 (has links)
Världen står inför stora klimatutmaningar och det finns idag många verksamheter som har en negativ inverkan på miljö och klimat. Detta har lett till att FN har satt upp nya klimatmål som har inspirerat den svenska regeringen till en lagändring som medfört en ny hållbarhetslag i Sverige som syftar till att öka ansvarstagandet hos svenska företag. Syftet med den här studien var att undersöka hur HR-funktionen i några branscher på den svenska marknaden arbetar med miljömässig hållbarhet och arbetets övergripande frågor handlar om vilken roll HR har i miljömässigt hållbarhetsarbete samt hur de arbetar för att säkerställa kompetensen inom området. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer. Av studien framkom att HR:s främsta roll i miljömässigt hållbarhetsarbete är som kommunikatör och avsändare samt att utbildning togs upp som en av de främsta bitarna där HR är med och bidrar till organisationens miljöprestationer.
2

En väg mot miljömässig hållbarhet : En studie om fastställande av miljöpolicy och miljömål för små och medelstora företag

Jonsson, Melinda, Lundgren Lindberg, Moa January 2017 (has links)
Miljömässig hållbarhet fokuserar på att bevara jordens naturresurser och att minska skadlig miljöpåverkan. De små och medelstora företagen vill ofta vara med och bidra till hållbar utveckling, men det kan dock vara problematiskt då det saknas lämpliga verktyg och metoder. Vi vill med denna studie kartlägga möjliga tillvägagångssätt för att utforma miljöpolicy och miljömål för små och medelstora företag. Vi ämnar även utveckla en modell som beskriver ett möjligt sätt att gå tillväga. Modellen avses slutligen appliceras på en koncern i praktiken, för att ta fram policy och mål. I arbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod där två intervjuer utförts i syfte att kartlägga möjliga tillvägagångssätt. För att ta fram policy och mål för koncernen har vi använt aktionsforskning, där vi utfört intervjuer och observationer på plats. Resultatet av studien pekar på att det inte är möjligt att generellt säga hur små och medelstora företag ska gå tillväga i utvecklandet av miljöpolicy och miljömål. Vi har däremot funnit modellen som utvecklats användbar i utformandet av policy och mål i praktiken.
3

Hur grön är din lean-organisation? En studie om managementmetoder med syfte att integrera miljömässiga hållbarhetsaspekter i svensk lean-produktion : En studie om managementmetoder med syfte att integrera miljömässiga hållbarhetsaspekter i svensk lean-produktion / How green is your lean-corporation? : A study about management methods with aim to integrate environmental aspects in Swedish lean-production

Enskog, Sofia, Sandström, Carl Håkan, Yeh, Maria January 2016 (has links)
Bakgrund: Miljöhänsyn utgör en påtaglig konkurrensfaktor hos dagens företag. Samtidigt finns barriärer mot grönare verksamheter. Miljöaktiviteter upplevs problematiska att operationalisera och att affärsmässigt motivera. Forskare har identifierat lean-modellens resurseffektivitet och operationaliseringsverktyg som en potentiell lösning. Däremot finns begränsat stöd för hur lean kan miljöanpassas i en inomorganisatorisk kontext. Således är det relevant att kartlägga hur svenska lean-företag organisatoriskt samordnar miljöaspekter och lean-aktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att utreda hur miljöaspekter och lean-aktiviteter organisatoriskt kan samordnas för att realisera de fördelar ett integrerat arbetssätt kan medföra. Därtill ger studien konkreta rekommendationer för verksamheter liknande de studerade. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi. Den empiriska undersökningen utgörs av en fler-fallstudie innefattande 23 intervjuer med lean- och miljörespondenter på 12 företag. Företagen har klassificerats i en kartläggande analysmodell för att ge upphov till diskussion om styrningsområdenas integreringspotential. Slutsats: Resultatet visar trots positiv teoretisk motivering samt förståelse för lean-modellens positiva miljöpåverkan att majoriteten av de studerade verksamheterna inte nått höga integreringsnivåer. Vi menar att miljöarbetet bör anpassas för att passa lean-modellens struktur. En tydligare miljömässig ansvarsfördelning, tvärfunktionellt arbete, ned-brutna miljömål, integrerad måluppföljning samt inkludering av miljö-aspekter i daglig styrningsmetodik kan medföra såväl kostnads-besparingar som stärkt miljömässig hållning. / Background: In today’s businesses the awareness is increasing on the environmental impact as a significant competitive factor. At the same time, companies face barriers developing into a greener company. The environmental activities are experienced as challenging to operationalize and commercially justify. Researchers have identified resource efficiency and the operationalizing tools of the lean model as potential solutions. However, there is limited research on how lean can be adapted to environmental aspects in an organizational context. This study is therefore essential to chart how Swedish manufacturing companies co-ordinates the lean and environmental activities organizationally. Aim: The purpose of the study is to investigate how lean and environmental activities can be coordinated organizationally to obtain the advantages of an integrated approach. This in order to present recommendations for similar companies. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy. The empirical study includes 23 interviews with lean and environmental respondents from 12 manufacturing companies in a multiple case study design. The companies have been charted in an analytical model to provide a discussion on potential integration of the management areas. Conclusion: The findings of the study indicate that the majority of the companies have not reached a high integration level despite theoretical statements and the awareness that positive effects of the lean-model can be obtained through an environmental perspective. We consider that the environmental activities should be adapted into the lean-model structure. More distinct delegation of environmental responsibilities, cross-functional teams, degraded goals, integrated measuring systems and inclusion of the environmental aspects in the daily management can result in financial savings and enhanced environmental sustainability.
4

Relationen mellan CSR och ett ökat organisationsvärde : En undersökning av hur motivation påverkar CSR och etisk beslutsfattning inom den svenska fastighetsbranschen

Lindeborg, Jakob, Hartung, Johanna January 2013 (has links)
Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska fastighetsbranschen. En analys av aktuell forskning och litteratur samt en modell av Sekerka & Stimel (2012) har bidragit till den teoretiska referensramen. Slutsats & Resultat: Vi anser att miljömässig hållbarhet och det ekonomiska incitamentet går hand i hand och krävs idag för ekonomisk framgång. Då CSR tillämpas inom en organisation så har vi märkt att det inte är organisationstyperna som sedan påverkar om CSR ger ett ökat fastighetsvärde. Det är snarare organisationens mål med fastigheten. Svaret blir att långsiktiga intressenter anser att kostnaden för miljöinsatser leder till ett motsvarande eller en större värdeökning av fastigheterna. För att detta ska vara sant krävs dock en långsiktighet och långsiktiga mål med fastigheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant synsätt skulle vara att modifiera och tillämpa Sekerka & Stimels (2012) modell vid jämförandet mellan olika branscher. Ett intressant ämne är hur miljömässig hållbarhet påverkar organisationers lönsamhet ur det ekonomiska perspektivet. Hur står svenska organisationers miljömässiga hållbarhetsarbete jämfört med utländska? Ett annat intressant område är hur miljömässig hållbarhet påverkas av externa bestämmelser så som lagstiftning och ökad myndighetskontroll. Under studiens gång har vi kommit fram till att Sekerka & Stimels (2012) modell har brister när den appliceras på den svenska fastighetsbranschen. Ett alternativ kan vara en utveckling och anpassning av Sekerka & Stimels (2012) modell för att lättare kunna appliceras mot en svensk bransch. Under de genomförda intervjuerna har flera organisationer talat om den sociala hållbarheten. Vi anser att det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie inom CSR men med inriktning mot social hållbarhet Studiens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse hur etisk beslutsfattning påverkar motivation av CSR. Studien bidrar även till ett tydliggörande av hur etisk beslutsfattning och miljömässig hållbarhet tillämpas inom den svenska fastighetsbranschen. Studien ger även svar på den praktiska frågan om CSR kan ge ett ökat fastighetsvärde. / Purpose: No one can argue and say that they have missed the ongoing climate debate which, focuses on global warming. An increased awareness of environmental sustainability has contributed to the integration of ethical decision-making in organizations. The study's purpose is to examine the hypothesis that CSR leads to increased property value we will also try to get a better understanding on how motivation effects ethical decision-making and CSR. Method: The study has been completed with a qualitative approach in the framework of a case study. Empirical material was gathered by semi-structured interviews preformed with decision-makers in the Swedish property industry. An analysis of the current research and literature, as well as a model by Sekerka & Stimels (2012) has contributed to the theoretical framework. Conclusion & Results: We believe that environmental sustainability and an economic incentive goes hand-in-hand and are required for financial success today. When CSR is applied within an organization, we have noticed that there is not the organizational type which affects whether CSR brings an increase in property value. Rather it is the organization's goals with the property. The answer is that long-term stakeholders believe that the cost of environmental measures leading to an equivalent or greater increase in the value of the properties. For this to be true it requires a long-term approach and long-term goal with the property. Further research: An interesting approach would be to modify and apply Sekerka & Stimels (2012) model in the comparison between different industries. An interesting topic is how environmental sustainability will affect an organization’s profitability within an economic perspective. How are Swedish organization’s environmental sustainability efforts compared with overseas? Another interesting area is how environmental sustainability are affected by external conditions such as legislation and increased government control. During the study we have come to the conclusion that Sekerka & Stimels (2012) model has shortcomings when applied to the Swedish property industry. An alternative can be an advancement and adaptation of Sekerka & Stimels (2012) model in order for it to be applied on a Swedish industry. During the interviews, several organizations talked about social. We believe that it would be interesting to conduct a similar study in CSR, but with focus on social sustainability Contribution: The study contributes to a better understanding of how ethical decision-making affects the motivation towards CSR. The study also contribute to a clarification of how ethical decision-making and environmental sustainability are applied in the Swedish property industry. The study will also provide answers to the practical matter: could CSR contribute to an increased property value.
5

Gustaf Frödings Alsters herrgård : En socialt och miljömässigt hållbar minnesgård / Gustaf Fröding’s Alsters herrgård : A socially and environmentally sustainable memorial estate

Nilsson Dahlin, Ebba, Gadde, Lowe January 2018 (has links)
Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.
6

Styrning mot miljömässig hållbarhet : En kvalitativ studie av hur två utvalda företag använder olika styrmedel för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet

Jonsson, Ida, Åkerlund, Johanna January 2017 (has links)
Bakgrund och problematisering: Miljömässig hållbarhet är ett ämne som på senare tid har uppmärksammats i allt större utsträckning. Miljömässig hållbarhet har fått större betydelse för både externa men även interna intressenter vilket därmed har fått företag att uppmärksamma ämnet. Det finns flera bakomliggande orsaker till varför företag väljer att arbeta med detta samt ett antal styrmedel som kan användas för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. En svårighet för utvalda företag är att få samtliga medarbetare att känna sig involverade och veta hur de kan bidra genom sitt dagliga arbete.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera hur två utvalda företag använder sig av olika styrmedel för att involvera samtliga medarbetare inom organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Samt undersöka de bakomliggande faktorerna till varför utvalda företag väljer att arbeta med miljömässig hållbarhet och dess koppling till valt styrmedel.   Metod: Studien har utformats utifrån en kvalitativ undersökningsmetod samt en abduktiv ansats. Insamlad empiri kommer bestå av sex semistrukturerade intervjuer på två välkända företag inom livsmedels- respektive möbelbranschen. Det har utförts totalt tre intervjuer på respektive företag för att lättare kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor samt uppnå dess syfte.   Slutsats: Uppsatsen främsta slutsats är att utvalda företag använder en mix av formella, informella och informativa styrmedel för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Vi kan urskilja likheter i att båda företagen använder miljöpolicy som styrmedel, därefter finns vissa skillnader där det ena företaget främst använder miljömärkningar medan det andra till stor del styr med värderingar. Värderingar är även något båda företagen lyfter fram som ett betydelsefullt verktyg, framför allt på högre nivåer, för att förmedla hållbarhetsarbetet till medarbetarna. Det mest fördelaktiga sättet att förmedla hållbarhetsarbetet anser medarbetarna dock vara genom information.
7

Jag äter väl hamburgare så länge jag tycker det är gott : En kvalitativ studie om hur publiken tar emot och tolkar miljömässigt hållbara budskap från snabbmatsbranschen

Persson, Elin, Salinas, Anton January 2020 (has links)
Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att studera hur publiken tolkar budskap och förhåller sig till information från företagen McDonalds och Max hamburgare när de kommunicerar miljömässig hållbarhet. Studiens frågeställningar är följande: • Hur ser publikens attityder gentemot snabbmatskedjorna ut? • Hur värderar publiken informationen från Max hamburgare och McDonalds? • Hur påverkar företagens marknadsföring konsumenters köpvanor och val för att stödja miljön? Metod och material: De metoder som använts i studien är fokusgruppsintervjuer och innehållsanalyser. Det empiriska materialet är genererat från deltagarnas samtal under fokusgruppsintervjuerna. Huvudresultat: Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att deltagarna hade en negativ inställning till McDonalds, i synnerhet när McDonalds kommunicerar sitt arbete för miljön. Däremot förknippar många av deltagarna Max hamburgare med ett stort engagemang för miljön. Den negativa respektive positiva inställning speglade hur de förhöll sig till reklamfilmerna. Slutsatsen som studien kommit fram till är att publikens attityder och förutfattade meningar har stor betydelse för hur ett budskap från företagen tas emot av publiken, och trots att företagen kommunicerar miljömässig hållbarhet så är det inget som påverkar konsumentens köpbeslut. Köpbeslutet baseras på smak och vad personen i fråga är sugen på.
8

Miljömässig hållbarhet inom besöksnäringen : En kvalitativ textanalys om hur Green Key kommunicerar kriterier via stöddokument

Carleson, Emilia January 2020 (has links)
Tourism is increasing with each passing year, which places increasing demands on businesses in the hospitality industry to achieve environmental sustainability. One way for businesses to show their commitment to the environment is by acquiring and becoming certified with an eco-­‐label. However, the views on ecolabelling may vary as it is a way for businesses to show their voluntary commintment to achieve environmental sustainability. The purpose of the study is to investigate how the eco-­‐label Green Key presents criteria for hotels in its support documents and how the hotel chains Elite Hotels of Sweden and Radisson Hospitality AB describe these criteria in their sustainability and annual report for 2018. A qualitative text analysis has been carried out on a total of six support documents regarding criterias, where questions are asked to the documents to answer the purpose of the study. The study has shown that the Green Keys support document presents criteria as both mandatory and voluntary scoring criteria in a total of 13 areas. The supporting documents also describe that important parts such as knowledge and information are decisive in whether the business succeeds in achieving a change through criteria or not. Criticism directed at eco-­‐labels is largely about the question of whether environmental sustainability can be achieved through an eco-­‐label, as certain criteria cannot measure the actual environmental performance of the business. The study shows that Green Key’s support document with criteria places requirements on hotel operations to introduce measurable goals in the main ares of energy, water, chemicals and waste where all criteria require documentation, but there is some uncertainty as to whether a criterion is mandatory or not depending on whether or not it is considered applicable to the business. / Turismen ökar för varje år som går vilket ställer allt högre krav på verksamheter inom besöksnäringen till att uppnå en miljömässighållbarhet. Ett sätt för verksamheter att visa sitt åtagande och engagemang för miljön är genom att införskaffa och bli certifierad med en miljömärkning. Åsikterna om miljömärkningar kan dock variera då det är ett sätt för verksamheter att visa sitt frivilliga engagemang för att uppnå miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur miljömärkningen Green Key framställer kriterier för hotell i sina stöddokument samt hur hotellkedjorna Elite Hotels of Sweden och Radisson Hospitality AB framställer dessa kriterier i sin hållbarhets-­‐respektive årsredovisning för 2018. En kvalitativ textanalys har genomförts på totalt sex dokument gällande kriterier, där frågor ställts till dokumenten för att besvara studiens syfte. Studien har visat att Green keys stöddokument framställer kriterier som både obligatoriska och frivilliga poängkriterier inom totalt 13 områden. Stöddokumenten beskriver även att viktiga delar som att kunskap och information är avgörande i huruvida verksamheten lyckas att uppnå en förändring genom kriterier eller inte. Kritik som riktats mot miljömärkningar handlar till stor del om ifrågasättandet av huruvida miljömässig hållbarhet kan uppnås genom en miljömärkning då vissa kriterier inte kan mäta verksamhetens faktiska miljöprestanda. Studien visar att Green Keys stöddokument med kriterier ställer krav på hotellverksamheter att införa mätbara mål inom huvudområdena energi, vatten, kemikalier och avfall där samtliga kriterier kräver dokumentation, det finns dock en viss osäkerhet i vad som avgör om ett kriterium är obligatoriskt eller inte beroende på om det anses vara tillämpningsbart på verksamheten eller inte.
9

Klimatvänliga burgare : Den gröna marknadsföringens påverkan på miljömässigt konsumentbeteende hos MAX Burgers och McDonald’s Sverige

Bingmark, Evelina, Blomqvist, Olivia January 2020 (has links)
Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.
10

Hållbart värdeskapande i byggbranschen : En studie om hur byggbolag skapar värde för företaget och dess intressenter genom sitt miljömässiga hållbarhetsarbete.

Jonsson, Athena, Sundström, Hanna January 2020 (has links)
Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.

Page generated in 0.0639 seconds