Privat konsumtion utgör omkring 50% av Sveriges samlade BNP och har ett stort inflytande på ekonomin. En kanal genom vilken privat konsumtion påverkar den ekonomiska aktiviteten är den så kallade förmögenhetseffekten. Förmögenhetseffekten definieras som den kausala effekten av exogena förändringar i förmögenhet på konsumtionsbeteendet. Vi ämnar med denna studie empiriskt undersöka förmögenhetseffekten i Sverige under perioden 1990-2014. Enligt modern konsumtionsteori antas disponibel inkomst och förmögenhet vara endogena i konsumtionsfunktionen. Vi använder oss därför av instrumentvariabler för att introducera exogenitet i modellen i ett försök att skatta det kausala sambandet mellan förmögenhet och konsumtion. Vi finner ett statistisk säkerställt samband mellan finansiell förmögenhet och konsumtion, där en procentenhets ökning av den finansiella förmögenheten implicerar en ökning av konsumtionen med ungefär 0,10%. Vi kan däremot inte påvisa existensen av en signifikant förmögenhetseffekt ur real förmögenhet.

Under de senaste decennier har konsumtion av inredning ökat, konsumenter tillbringar allt mer tid på att inreda och inhandla inredning. Avsikten med denna studie är med hjälp av intervjuer undersöka resonemanget vid konsumtion av inredning hos fyra personer, genom att kartlägga deras attityder, beteende och tankar kring konsumtion och konsumtionens miljöpåverkan. Studien presenterar fem teman: konsumtionslycka, pengar, miljö, secondhand och smak. Pengar har en väsentlig roll vid konsumtion av inredning, men respondenternas svar stärker bilden av att konsumtion av inredning ger tillfredsställelse samt är ett medel för att skapa social tillhörighet och identitet. / Over the past decades’ consumption of interior has increased, consumers spend more and more time decorating and purchasing interior. The purpose of this study is to investigate the reasoning for the consumption of four persons by analyzing their attitudes, behaviors and thoughts about consumption and the environmental impact of consumption. The study presents five themes: consumption happiness, money, environment, secondhand and taste. Money has decisive role in the consumption of interior, but respondents answer strengthens the picture that interior consumption gives satisfaction and is a mean to create social belongingness and identity.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identiteter skapas genom konsumtion och särskilt i relation till etisk konsumtion. Vi har genomfört 16 intervjuer för att samla material som vi sedan transkriberat och tematiskt analyserat. Frågorna vi har sökt svar på är hur människor resonerar kring konsumtion av ekologiska varor och varor som potentiellt innehåller konfliktmineraler. Vi har kunnat se hur det hos alla våra informanter fanns en stark vilja att konsumera mer ekologiskt och etiskt. Att bland annat konsumera ekologiska varor för hälsoaspekten var ett återkommande argument. Vi har fått se samband mellan informanternas strävan efter etisk konsumtion och deras föreställningar om hur konsumtion påverkade deras närhet. Vi har även sett en diskrepans mellan identitetsskapande konsumtion gällande hälsoaspekten som låg till grund för konusmtion av ekologiska varor för och konsumtion kopplad till miljöaspekten av ekokonsumtion. Nyckelord: Konfliktmineraler, etisk konsumtion, identitet, konsumtionsteori

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att studera hur publiken tolkar budskap och förhåller sig till information från företagen McDonalds och Max hamburgare när de kommunicerar miljömässig hållbarhet. Studiens frågeställningar är följande: • Hur ser publikens attityder gentemot snabbmatskedjorna ut? • Hur värderar publiken informationen från Max hamburgare och McDonalds? • Hur påverkar företagens marknadsföring konsumenters köpvanor och val för att stödja miljön? Metod och material: De metoder som använts i studien är fokusgruppsintervjuer och innehållsanalyser. Det empiriska materialet är genererat från deltagarnas samtal under fokusgruppsintervjuerna. Huvudresultat: Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visar att deltagarna hade en negativ inställning till McDonalds, i synnerhet när McDonalds kommunicerar sitt arbete för miljön. Däremot förknippar många av deltagarna Max hamburgare med ett stort engagemang för miljön. Den negativa respektive positiva inställning speglade hur de förhöll sig till reklamfilmerna. Slutsatsen som studien kommit fram till är att publikens attityder och förutfattade meningar har stor betydelse för hur ett budskap från företagen tas emot av publiken, och trots att företagen kommunicerar miljömässig hållbarhet så är det inget som påverkar konsumentens köpbeslut. Köpbeslutet baseras på smak och vad personen i fråga är sugen på.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas; Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.

<p>I detta projektarbete kommer följande att behandlas;</p><p>Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.</p>