• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 1
  • Tagged with
  • 11
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur skapas välstånd i stagnation? : Vilka tillvägagångssätt förespråkar kommunerna i översiktsplaneringen?

Petersson, Pontus January 2016 (has links)
Sveriges befolkning har under de senaste åren som helhet vuxit kraftigt men befolkningstillväxten har varit ojämnt spridd över landet. Detta då det främst är städer och starkare regioner som vuxit. Samtidigt som den totala befolkningen ökat har andra mer perifert belägna områden uppvisat den motsatta utvecklingen och istället minskat befolkningsmässigt. Utvecklingen förstärks ofta av låga fertilitetstal och en allt äldre befolkning. En minskande befolkning ger upphov till speciella förutsättningar för kommunernas möjligheter att skapa en god livsmiljö och ett ökande välstånd för dess befolkning.   Utifrån detta perspektiv syftar denna studie till att undersöka hur kommuner som befinner sig i stagnation tänker sig att de ska kunna utveckla eller bibehålla invånarnas välstånd. Studien har genomförts med den teoretiska utgångpunkten att organisationer och i det här fallet kommuner kan påverkas av olika tankefigurer och planeringsdoktriner. Deras stabilitet och förespråkande av vissa lösningar kan leda till en spårbunden där andra alternativ blir förbisedda. Studien har försökt besvara om stagnerande kommuner påverkas av sådana tankefigurer.    Studien har genomförts som en fallstudie där sex svenska stagnerande kommuner har utgjort fallen. De olika fallen har studerats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken fokuserat på att djupstudera de utvalda kommunernas översiktsplaner. Det empiriska materialet har studerats genom ett antal analysfrågor vilka legat till grund för vilka delar som varit relevanta att lyfta fram. De nådda resultaten har sedermera analyserats med stöd av den presenterade forsknings- och kunskapsöversikten samt de teoretiska utgångspunkterna.   De dragna slutsatserna visar på att stagnerande kommuner generellt sätt ser stagnation och de effekter som den innebär som något negativt som de anser behöver brytas. Något som de tänker sig ska kunna ske genom att nya människor lockas att bosätta sig i kommunerna genom det som kommunerna betecknar som attraktiva boenden. Studien visar dock på att det överlag saknas tydliga planeringslösningar för hur en sådan utveckling ska kunna ske. Istället kan kommunernas inriktning ses som en slags from förhoppning att utvecklingen snart ska vända. Detta gör sammantaget att mycket av ställningstagandena i översiktsplanen liknar den allmänna politikens strävan efter att attrahera nya invånare och företag vilka ska bidra med tillväxt och därigenom ett ökande välstånd.   Det stora inslaget av allmänna politiska inslag i översiktsplanen visar på att tillväxtdoktrinen har en stor inverkan även på stagnerande kommuners planering. Med utgångspunkten att de studerade kommunerna under en längre tid påverkats av stagnation skulle det kunna varit rimligt att anta att de anpassat sig efter förutsättningarna och försökt hitta andra lösningar för att skapa välstånd. En förklaring till att så inte förefaller vara fallet kan vara tillväxtdoktrinens starka ställning i samhället något som gör att kommunerna inte ser några andra alternativ än att följa denna. Detta gör att kommunerna kan anses sitta fast i den dominerande tankefiguren.
2

Ekonomisk frihet och nationers välstånd

Kron, Anders, Lundqvist, Johan January 2006 (has links)
This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation. The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries. Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita. The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries. When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates. Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.
3

Ekonomisk frihet och nationers välstånd

Kron, Anders, Lundqvist, Johan January 2006 (has links)
<p>This bachelor thesis examines the relation between countries’ degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.</p><p>The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.</p><p>Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.</p><p>The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations. Hence it can assist in explaining why some countries grow faster then others. The degree of economic freedom is conversely not of importance in explaining differences in GDP levels between rich and poor countries.</p><p>When the countries are divided into two groups, based on their GDP levels, differences emerge. Between different rich countries, economic freedom is a significant factor for explaining both variations in GDP levels and growth rates.</p><p>Poor countries’ economic performance is however not successfully determined by their degree of economic freedom, not at all in GDP levels, and very weakly in growth rates. Increments in economic freedom seem to have increasing marginal effects on GDP levels and growth rates. Poor countries that tend to have low degree of economic freedom will therefore not be benefited from increments in economic freedom the same way as rich and developed countries will be.</p>
4

Hur påverkar en jämställd utbildningsnivå välståndet i ett höginkomstland? : En regressionsanalys av korrelationerna mellan välstånd och jämställt humankapital, med utbildning som fokusområde

Nordberg, Hanna, Hazem, Rafi January 2015 (has links)
Denna studie avser att undersöka jämställdhetens relevans ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Genom att konstruera jämställdhetskvoter, av kvinnor och mäns utbildning i både antal avklarade skolår och andel med avklarade gymnasiestudier, undersöks korrelationerna mellan ett jämställt humankapital och BNP per capita. Studien ämnar således avgöra vilken påverkan och signifikans ett jämställt humankapital har för BNP per capita. Avsikten är på så vis att öka förståelsen och medvetenheten kring jämställdhetens påverkan i en nationalekonomisk kontext. Studien har utförts med hjälp av statistisk metod i form av en regressionsanalys där höginkomstländer undersökts. En analys av empirin, teoretisk bakgrund &amp; tidigare studier har sedan utgjort underlag för de slutsatser som dragits. Analysen resulterar i fragmentariska slutsatser. Regressionen visar ingen signifikans för varken jämställdhet eller utbildning. Effekterna av flera variabler är oväntade och sambandet man finner mellan den kvot man konstruerat för att mäta jämställdhet och välstånd är negativt vilket motsäger stor del av den teoretiska bakgrunden. Ekonometriska tillkortakommanden kan vara en förklaring till dessa oväntade resultat men det kan också vara så att jämställdhet faktiskt inte har någon påverkan i höginkomstländer. Endast ett fåtal tidigare studier för detta fokusområde (höginkomstländer) har utförts och resultaten från dessa är tvetydiga vilket innebär att de varken stöttar eller avfärdar vårt resultat. På grund av tvetydigheterna i resultaten kan inte några generaliserande slutsatser dras utifrån utförd regressionsanalys. Studien är följaktligen bättre lämpad som inspiration för vidare forskning inom ämnet.
5

Hållbarhetsutmaningen : En studie om olika faktorers samband med länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck

Branzell, Henrik, Brandin, Robin January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.
6

Välfärdsindex : Hur vi mäter och utvärderar välfärd, tillväxt och hållbarhet / Welfare Measurement Indexes : Evaluating Well-being, Growth, and Sustainability

Peltola, Julia, Åberg, Thelma January 2023 (has links)
Välfärd, eller välstånd, är komplexa men vanligt förekommande begrepp som används för att beskriva människors välbefinnande i ett samhälle. Hög ekonomisk tillväxt har länge varit synonymt med god välfärd, men med tanke på omställningen till ett samhälle i linje med hållbar utveckling har begreppet välfärd breddats till att innefatta både ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer.  I denna rapport används index och indikatorer för att urskilja trender i hur just välfärden i Sverige har utvecklats sedan nittiotalet. En sammanställning över utvecklingen inom sex olika välfärdsindex samt regeringens mått på välstånd, som sedan 2017 varit en del i den årliga vårpropositionen, presenteras.  Resultatet visar att från ett socialt och ekonomiskt perspektiv har välfärden i Sverige ökat något. Utifrån ett miljömässigt perspektiv är utvecklingen dock inte lika tydlig, utan beror i större utsträckning på vilka indikatorer som mäts och vilken metodik som används för att beräkna indexet. En brist på kontinuerligt uppdaterad data inom framförallt miljöområdet bidrar dessutom till att välfärdsutvecklingen inom miljöområdet är svårare att bedöma. Slutligen framkommer det i regeringens mått på välstånd att det socialt sett råder skillnader i välfärden beroende på vilka samhällsgrupper som undersöks. Det är därför av vikt att välfärd inte enbart studeras på befolkningsnivå, utan dessutom undersöks utifrån olika sociala samhällsgrupper och geografiska områden för att identifiera ojämlikheter i välfärden. / Welfare is a complex but common concept used to describe the well-being of people in a society. Economic growth has long been synonymous with good welfare but, as society transitions towards sustainable development, welfare has been broadened to include both  economical, social and ecological factors.  In this report indexes and indicators are used to identify trends in Swedish welfare development. The study presents a compilation of the country’s results in six different welfare indexes, along with the Swedish Government’s measure of prosperity.  The result shows that social and economical welfare has increased in Sweden over the studied  time period. However, the same can not be said about environmental, or ecological, welfare.  It has furthermore been observed that differences in methodology between separate welfare  measurements can influence the result. A lack of data within the environmental welfare field  further obstructs the investigation of these topics. Finally, in addition to measuring welfare on  a population scale, social groups should be studied individually to identify disparities within societies.
7

Trångboddhet i OECD : En jämförande tvärsnittsstudie om trångboddhet

Nykvist, Lucas January 2017 (has links)
Denna uppsats försöker besvara frågan: Vad förklarar skillnader i trångboddhet mellan OECD:s medlemsländer? Detta görs genom tvärsnittsstudie där jag analyserar vilken effekt faktorerna Hyresreglering, Reglering av byggbranschen, Demografiska förändringar, Styrande regeringsparti och Välstånd har på Trångboddheten. Tjugonio av OECD:s medlemsländer har tagits med i analysen. Med hjälp av en multipel linjär regression baserat på observationsdata från variablerna presenteras resultaten. Slutsatserna är att Reglering av byggbranschen och Välstånd har störst effekt på Trångboddheten. / This paper attempts to answer the research question: What explains the differences in housing density between the members of the OECD? This is done by a cross-sectional study in which I analyze the impact of rent regulation, regulation of the construction industry, demographic changes, executive government party and wealth has on the dependent variable housing density. Twenty-nine of the OECD members have been included in the analysis. The paper is using a multiple linear regression to analyze the results. The conclusions are that the regulation of the construction industry and wealth has the greatest effect on housing density.
8

Vilka makroekonomiska faktorer styr köp av kapitalvaror? : en teoretisk och empirisk studie av faktorer som påverkar hushållens val av nybilsinköp.

Åhnborg Petrushenko, Diana January 2008 (has links)
I detta projektarbete kommer följande att behandlas; Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.
9

Vilka makroekonomiska faktorer styr köp av kapitalvaror? : en teoretisk och empirisk studie av faktorer som påverkar hushållens val av nybilsinköp.

Åhnborg Petrushenko, Diana January 2008 (has links)
<p>I detta projektarbete kommer följande att behandlas;</p><p>Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.</p>
10

Socioemotionellt Välstånd i Skogsägandet : Värden och beslutsfattande i skogsbruket / Socioemotional Wealth in Forest Ownership : Values and decision-making in  forestry

Hammarström Linnér, Marie, Martinsson, Madeleine January 2020 (has links)
Bakgrund: De enskilda privata skogsägarna är en heterogen grupp som har genomgått en förändring under de senaste åren. Olika karaktärsdrag och olika förhållanden till skogen leder till olika värden med ägandet. Studien undersöker skogsägarnas incitament och beslutsfattande genom att studera skogsägarnas socioemotionella värden med hjälp av SEW-teorin. Syfte: Studien förklarar (1) vilka förutsättningar hos skogsägare som leder till socioemotionellt välstånd och (2) hur det socioemotionella välståndet påverkar beslutsfattande.  Metod: Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsdesign för att undersöka studiens syfte. Hypoteserna har utvecklats utifrån SEW-teorin och forskning kring skogsägande. För att testa hypoteserna har en enkätundersökning genomförts i samarbete med Södra Skogsägarna. Slutsats: Studien bevisar att SEW-teorin är en applicerbar teori på skogsägare. Det visar att det socioemotionella välståndet påverkar skogsägarnas incitament och beslutsfattande. Studiens resultat visar även att deras socioemotionella och ekonomiska värden ökar tillsammans. Studien finner vissa indikatorer på faktorer som genererar SEW samt finner flera effekter av SEW på skogsverksamheten. / Background: The private forest owners are a heterogeneous group that has undergone a change under the past years. They have different characteristics and different relationships to their forest, that leads to their values with their ownership. The study examines the incentives and decision-making process through socioemotional values of forest owners using the SEW-theory. Purpose: The study explains (1) the conditions of forest owners that lead to socioemotional wealth and (2) how socioemotional wealth affects decision making. Method: The study is based on a quantitative cross-sectional design to investigate the purpose of the study. The hypotheses have been developed based on SEW-theory and research on forest ownership, a survey was conducted in collaboration with Södra Skogsägarna.   Conclusions: The study proves that SEW-theory is an applicable theory for forest owners. It shows that socioemotional wealth affects the incentive and decision making of forest owners. The results of the study also shows that their socioemotional and economic values increases together. The study find some indication of factors generating SEW and some initial evidence of effects on the forestry orchestrated by SEW.

Page generated in 0.0251 seconds