<p>Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.</p>

Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.

Vad är lycka och hur uppnås den ultimata lyckonivån? Möjligen är definitionen av begreppet lycka ett av de mest omtvistade. I denna uppsats kommer lycka att preciseras till subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande är ett självupplevt tillstånd om hur tillfreds en individ är med sin tillvaro. Inledningsvis kommer begreppets relevans och mätbarhet att diskuteras, samt hur det förankras i ekonomisk teori, men även de psykologiska aspekterna av hur förändringsbart subjektivt välbefinnande är. Genom historien har länders välstånd mätts i ekonomiska mått där det självupplevda välbefinnandet har hamnat i bakgrunden. Att subjektivt välbefinnande inte är synonymt med ekonomisk framgång har väckt ett intresse bland ekonomer att ta fram kompletterande välfärdsmått för att utveckla välfärden på ett mer hållbart sätt. Baserad på tidigare forskning tar denna uppsats upp faktorer som kan ha en effekt på välbefinnandet. Syftet är således att statistiskt undersöka faktorerna inkomst, kön, ålder, hälsa, utbildning, sysselsättning, familjeförhållande, samt individens personlighet, värderingar och levnadsvillkor påverkan på det subjektiva välbefinnandet för den svenska befolkningen. Detta kommer göras med hjälp av data från SOM-institutet år 2018 och analyseras genom spridningsdiagram, OLS-regressioner och logistiska regressioner. Resultatet från regressionsanalyserna visar exempelvis att högre inkomst, att vara kvinna, att ofta umgås med vänner och inneha en bra självupplevd hälsa har en positiv effekt på det subjektiva välbefinnandet. Att vara arbetslös eller att rösta på något av partierna som ligger i ytterkanterna på den politiska vänster-högerskalan är däremot negativt för det självupplevda välbefinnandet. För att besvara uppsatsens syfte förs en diskussion om resultatets relevans. Är det arbetslösheten som har en negativ effekt på det subjektiva välbefinnandet, eller är det så att individer som upplever ett lägre välbefinnande i större utsträckning har svårare att få ett arbete, samt att behålla ett. Detta skulle innebära att det inte är arbetslösheten i sig som minskar nivån av välbefinnandet, samt är det umgänge med vänner som ökar välbefinnandet eller är realiteten att personer som har ett högre välbefinnande i regel har ett större socialt umgänge. Detta och flera andra diskussioner om kausalitet avslutar denna kvantitativa studie om jakten på lyckan. / What is the true meaning of happiness and how can you achieve the ultimate level of happiness? The definition of happiness is dispersed. In this study happiness will be defined as subjective well-being. Subjective well-being refers to how people experience their quality of life. The relevance of subjective well-being and the method used to measure it will be discussed, as well as the psychological perspective about how changeable happiness is. In recent centuries countries' welfare have been measured in economic terms and measures of well-being has fallen into the shadows. Since subjective well-being is not synonymous with economic success the interest of developing more sustainable measure for comparing countries welfare has increased among economist. The main purpose of this study is to investigate which factors have an impact on the subjective well-being. Based on earlier research this study investigates if and how income, gender, age, health, education, occupation, family conditions and the individual's personality, values and living conditions effect the well-being for the Swedish population from the year 2018. This will be done using data from the SOM-institute and analyzed by computing scatterplots, OLS-regression and logit regression. The results from the regression analysis indicates that higher income, being a woman, often socialize with friends and experience a high level of health has a positive impact on subjective well-being. Being unemployment and vote for parties that lies on the outside corners instead has a negative impact of well-being. To be able to answer the purpose of the study a discussion about the relevance of the result will take place. Is it unemployment that has a negative impact or is the reality that unhappy people are more likely to end up outside the labor market? And is it positive to often hang out with friends or is the veracity that happier people in fact have a greater social interaction. This and several other discussions about causality will summarize this quantitative study about the pursuit of happiness.

Välfärd, eller välstånd, är komplexa men vanligt förekommande begrepp som används för att beskriva människors välbefinnande i ett samhälle. Hög ekonomisk tillväxt har länge varit synonymt med god välfärd, men med tanke på omställningen till ett samhälle i linje med hållbar utveckling har begreppet välfärd breddats till att innefatta både ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer.  I denna rapport används index och indikatorer för att urskilja trender i hur just välfärden i Sverige har utvecklats sedan nittiotalet. En sammanställning över utvecklingen inom sex olika välfärdsindex samt regeringens mått på välstånd, som sedan 2017 varit en del i den årliga vårpropositionen, presenteras.  Resultatet visar att från ett socialt och ekonomiskt perspektiv har välfärden i Sverige ökat något. Utifrån ett miljömässigt perspektiv är utvecklingen dock inte lika tydlig, utan beror i större utsträckning på vilka indikatorer som mäts och vilken metodik som används för att beräkna indexet. En brist på kontinuerligt uppdaterad data inom framförallt miljöområdet bidrar dessutom till att välfärdsutvecklingen inom miljöområdet är svårare att bedöma. Slutligen framkommer det i regeringens mått på välstånd att det socialt sett råder skillnader i välfärden beroende på vilka samhällsgrupper som undersöks. Det är därför av vikt att välfärd inte enbart studeras på befolkningsnivå, utan dessutom undersöks utifrån olika sociala samhällsgrupper och geografiska områden för att identifiera ojämlikheter i välfärden. / Welfare is a complex but common concept used to describe the well-being of people in a society. Economic growth has long been synonymous with good welfare but, as society transitions towards sustainable development, welfare has been broadened to include both  economical, social and ecological factors.  In this report indexes and indicators are used to identify trends in Swedish welfare development. The study presents a compilation of the country’s results in six different welfare indexes, along with the Swedish Government’s measure of prosperity.  The result shows that social and economical welfare has increased in Sweden over the studied  time period. However, the same can not be said about environmental, or ecological, welfare.  It has furthermore been observed that differences in methodology between separate welfare  measurements can influence the result. A lack of data within the environmental welfare field  further obstructs the investigation of these topics. Finally, in addition to measuring welfare on  a population scale, social groups should be studied individually to identify disparities within societies.