Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009.

Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH). För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet. Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll. / B-uppsatser

I Sverige växer de stora orterna mer och mer, städerna förtätas och hur människor bor förändras. Ett problem som återkommer när stadsdelar förnyas är att bostadspriser går upp, inkomsterna i områden ökar och stadsdelen går från att ha varit ett arbetarklassområde till att vara en stadsdel där medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Gröndal i Stockholm har förändrats under 2000-talet vad gäller inkomster och boendeformer, samt i vilken utsträckning kommunal planering och kommunala aktörer har påverkat processen. Genom kvalitativa intervjuer med kommunala aktörer samt statistik från Stockholms stad insamlades information, för att sedan analysera denna gentemot begreppet gentrifiering. Resultatet visade på att kommunen har liten påverkan på hur gentrifieringen fortlöper, att det istället varit den marknadsliberala bostadspolitiken som har haft inverkan på områdets bostadssammansättning. Även den hårda konkurrensen på bostadsmarknaden skapar svårigheter för kommunala bostadsbolag att hålla nere kostnaderna på nya hyresrätter. Konsekvenserna av bostadspolitiken har inneburit att det skett en förändring i inkomst och upplåtelseformer i Gröndal, följaktligen har det skett genomgripande förändringar av den sociala sammansättningen i området.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn. För att undersöka detta jämförs respondenter som får barn i perioden 1999-2003 med respondenter som inte har barn 2003 vid två olika undersökningstillfällen. De teoretiska utgångspunkter som används är familjens specialiseringsteori av Becker (1991, 1993) samt genusteorier angående hur könsroller konstrueras. Uppsatsens hypoteser har formats utifrån tidigare forskning som visar att kvinnor och män väljer olika arbetsområden, att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning samt tar det största ansvaret för hem och familj (Bygren, Gähler & Nermo, 2004; Jansson, Pylkkänen & Valck, 2003; Evertsson & Nermo, 2004). Analyserna är baserade på datamaterialet ”Familj och arbetsliv på 2000-talet” (Young Adult Panel Study, YAPS, www.suda.su.se/yaps). Logistisk och linjär regressionsanalys har estimerats för att studera sambandet mellan att få barn och om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. Resultaten visar att både kvinnor och män med barn har lägre sannolikhet än respektive kön utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 2003 (efter att de fått barn), även när jag tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning och arbetstid. Regressionsanalyserna visar också att kvinnor som får barn i perioden har högre sannolikhet än kvinnor utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 1999 (innan de får barn). Det verkar inte finnas något samband mellan barn och en god inkomst, varken 1999 eller 2003. Kvinnor har lägre sannolikhetän män att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst.

<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>

<p>Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden.</p>

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden.

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008.