• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • 2
  • Tagged with
  • 23
  • 12
  • 9
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ägarlägenheter : - succén som försvann

Homayon Nejad, Marie-Louise, Åberg, Anna January 2011 (has links)
Abstract Title Ownership apartments - The success that got lost Date of seminar 2011-05-27 Course/Program Bachelor thesis/Construction and Real Estate Business Programme Authors Anna Åberg Marie Louise Homayon Nejad Mentor Sven-Ola Carlsson Examiner Gunnar Wramsby Background The 1st of May 2009 the government introduced a new accommodation form called ownership apartments. The government´s intensions were to give the individuals more influence in their housing, to increase the variety of accommodation and thereby create a freedom of choice when selecting their housing. They also saw opportunities to reduce segregation and increase the total production of houses and or apartments with this new type of ownership. The introduction was supposed to give the building companies a possibility to build with a new type of ownership and thereby create new and an increased number of projects for the future. This new accommodation form has however not gained the penetrating power that was expected. Up until April 2011 there are only 419 units built so far. The expected amounts were 3000-5000 units / year. Purpose The purpose with this thesis is to describe what ownership housing is, the need of it and the knowledge about it. The thesis will also explain why the building companies doesn’t choose to build ownership apartments and what factors effecting their decisions. Methodology For our theories we looked up the substantial literature and information for the subject and then proceeded with a deductive and qualitative approach for our thesis. We have used raw data in the form of interviews with three people in the industry that possess the right knowledge about ownership apartments. We also choose to use secondary data in the form of a survey to explore the general publics knowledge in the subject. Conclusion The largest factors why construction companies do not build ownership apartments is the lack of need, knowledge and demand for the Swedish housing market. We have a well-functioning housing market making it more difficult for a new type of housing to break into the market. Knowledge needs to be improved and uncertainty dissipates for a better impact. / Sammanfattning Titel Ägarlägenheter – Succén som kom av sig Datum för seminariet 2011-05-27 Kurs/program Kandidatuppsats 15 hp, BFE3 Författare Anna Åberg Marie-Louise Homayon Nejad Handledare Sven-Ola Carlsson Examinator Gunnar Wramsby Bakgrund Den 1 maj 2009 införde regeringen den nya boendeformen, ägarlägenheter. Intentionerna som regeringen hade var att ge individer mer inflytande i sitt boende, öka mångfalden av boendeformer och öka valfriheten i boendet. De såg även möjligheter till att minska segregation och öka totalproduktionen med denna nya upplåtelseform. Införandet skulle ge byggföretagen en ny upplåtelseform som skulle ge dem nya och fler projekt i framtiden. Den nya boendeformen har dock inte fått den genomslagskraft som förväntades. Till och med april 2011 är det endast 419 stycken som är byggda. Det förväntade antalet var 3000-5000 stycken per år. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva vad en ägarlägenhet är, behovet av den och kunskapen om den. Uppsatsen ska även förklara varför byggbolagen inte väljer att bygga ägarlägenheter och vilka faktorer som påverkar deras beslut. Metod Till våra teorier letade vi upp väsentlig litteratur och information för ämnet för att sedan gå vidare med en deduktiv och kvalitativ ansats för vårt arbete. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med tre personer i branschen som besitter de rätta kunskaperna om ägarlägenheter. Vi valde även att använda oss av sekundärdata i form av en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens kunskaper om ämnet. Slutsats De största faktorerna till att byggbolagen inte bygger ägarlägenheter är avsaknaden av behov, kunskap och efterfrågan på den svenska bostadsmarknaden. Vi har idag en väl fungerande bostadsmarknad vilket gör det svårare för en ny boendeform att slå sig in på marknaden. Kunskapen behöver förbättras och osäkerheten skingras för ett bättre genomslag.
2

Uppsala – stadsdelar som skiljer sig : Bostadssegregationens utveckling år 1990 till 2008

Trapp, Örjan January 2012 (has links)
No description available.
3

Förändring i Gröndal : En studie om förändrade upplåtelseformer och inkomster i området

Peel, Jennifer January 2015 (has links)
I Sverige växer de stora orterna mer och mer, städerna förtätas och hur människor bor förändras. Ett problem som återkommer när stadsdelar förnyas är att bostadspriser går upp, inkomsterna i områden ökar och stadsdelen går från att ha varit ett arbetarklassområde till att vara en stadsdel där medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Gröndal i Stockholm har förändrats under 2000-talet vad gäller inkomster och boendeformer, samt i vilken utsträckning kommunal planering och kommunala aktörer har påverkat processen. Genom kvalitativa intervjuer med kommunala aktörer samt statistik från Stockholms stad insamlades information, för att sedan analysera denna gentemot begreppet gentrifiering. Resultatet visade på att kommunen har liten påverkan på hur gentrifieringen fortlöper, att det istället varit den marknadsliberala bostadspolitiken som har haft inverkan på områdets bostadssammansättning. Även den hårda konkurrensen på bostadsmarknaden skapar svårigheter för kommunala bostadsbolag att hålla nere kostnaderna på nya hyresrätter. Konsekvenserna av bostadspolitiken har inneburit att det skett en förändring i inkomst och upplåtelseformer i Gröndal, följaktligen har det skett genomgripande förändringar av den sociala sammansättningen i området.
4

En studie om upplåtelseformen Kooperativ hyresrätt

Hultsbo, Erik, Rehnholm, Sebastian, Eriksson, Nicklas January 2007 (has links)
<p>I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är</p><p>bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt</p><p>byggande.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt.</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser.</p><p>De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten.</p><p>Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i</p><p>hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.</p>
5

En studie om upplåtelseformen Kooperativ hyresrätt

Hultsbo, Erik, Rehnholm, Sebastian, Eriksson, Nicklas January 2007 (has links)
I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt byggande. Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser. De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten. Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.
6

Markpolitik och upplåtelseformer : Kommuners policy vid nyproduktion

Karlsson, Jenny January 2011 (has links)
Hyresrättens status och andel av bostadsbeståndet minskar för varje år medan bostadsrätten å andra sidan ökar. Detta beror både på att andelen hyresrätter i nyproduktion är lägre än andelen bostadsrätter samt att många av hyresrätterna ombildas till bostadsrätter. I Sverige är det kommunens ansvar att se till att goda bostäder finns åt alla invånare. För att åstadkomma detta finns flera olika möjligheter, kommunen kan bland annat använda sig av planmonopolet, strategiska markförvärv och markförsäljningar. Den enkätundersökning som genomförts visar att de allra flesta kommunerna anser att det är brist på hyresrätter. De större kommunerna menar att detta beror på både nyproduktion och på ombildning medan de mindre kommunerna i större utsträckning anser att det bara beror på nyproduktion. Vissa kommuner har valt att inte påverka upplåtelseformen på något sätt utan låter marknaden styra medan många andra använder sig av flera olika verktyg för att påverka i den riktning de vill. I Stockholms län har 75 procent av alla ombildningar ägt rum, detta betyder att hyresrättens försvagade ställning märks mycket tydligt just där. Dock ser bostadsmarknaden mycket olika ut i olika delar av länet. I kommuner som ligger en bit från Stockholms innerstad är det svårt att få bostadsrättsproduktion att gå ihop ekonomiskt så där finns det många hyreslägenheter medan det i kommuner närmare innerstaden är lättare att sälja bostadsrätter till högre pris och därmed finns det också fler. I arbetet har tre kommuner som alla gör på olika sätt intervjuats. Tyresö kommun anser inte att det finns något problem med för få hyresrätter och gör därför ingenting alls för att påverka vilken upplåtelseform som byggs. Järfälla kommun däremot äger mycket mark och säljer den till ett lägre pris till de byggherrar som planerar att bygga hyresrätter. I Stockholms stad använder de sig av tomträttsupplåtelser vid hyresrättsproduktionen.
7

En studie om segregation i Borlänge : Vilken påverkan har bostädernas upplåtelseform haft på segregation svenska städer?

Fellström, Jonas January 2021 (has links)
Boendesegregation innebär att personer med olika socioekonomisk bakgrund, etnicitet och demografisk karaktär bor på olika platser. Denna studie har identifierat vilka mekanismer som påverkat segregationen baserat på etnicitet med fokus på bostädernas upplåtelseform. Det erhålls även kunskap om vilka mekanismer som påverkar segregationsprocesserna i svenska städer. En särskild fokusering har skett på Borlänge och övriga kommuner med mellan 40 000 – 70 000 invånare. I studiens kvantitativa undersökning har det genomförts en nationell segregationsanalys av svenska städer i olika storlekar. Det har även genomförts regressionsanalyser som visar hur stor del av personer med utländsk bakgrunds överrepresentation i hyresrätter som korrelerar med andra variabler. Studien visar att fördelningen av bostädernas upplåtelseformer påverkar den rumsliga fördelningen av människor utifrån demografiska, socioekonomiska och etniska faktorer. Med stöd av teorin om rumslig assimilering kunde en betydande del av den etniska segregation som finns i svenska städer förklaras av socioekonomiska och demografiska orsaker. Det återstod emellertid fortfarande en betydande etnisk segregation när bakomliggande skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund beaktades. I syfte att utreda orsakerna till detta har teorierna om platsstratifiering och etnisk klustring applicerats.
8

Upplåtelseform vid nyproduktion : Hur ser beslutsfattandet ut vid bostadsutvecklingsbolags investeringsbeslut rörande val av upplåtelseform?

Gustavsson, Victor, Larsson, Patrik January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur bostadsutvecklingsbolag väljer upplåtelseform vid nyproduktion och hur omvärldsfaktorer påverkar detta beslut. Studien behandlar valet företagen gör mellan att bygga hyresrätter eller bostadsrätter. Som teoretisk utgångspunkt används beslutsteorier om hur besluten tas av investerare. Sedan beskrivs de analyser och metoder som är lämpliga för ett bostadsutvecklingsbolag som ger ytterligare information inför beslutsfattandet. Tidigare forskning av Kauskale &amp; Geipele (2017) visar på hur viktigt det är att beakta omvärldsfaktorer inför ett beslut inom fastighetsbranschen. Vilket har lett till att dessa omvärldsfaktorer fått stor vikt och ett eget kapitel i denna studie. Metoden för denna studie har varit att kvalitativt undersöka få företag med utgångspunkt att gå från teori till empiri med en abduktiv ansats. För att få fram empiri till studien har fem företag intervjuats, där det viktigaste kriteriet var att de producerar både hyresrätter och bostadsrätter. Ämnet för studien är stort och komplext vilket gör att studien ligger nära att vara en fallstudie, då få företag undersöks noggrant. Intervjuerna och intervjuguiden är uppbyggd utefter teorierna om hur besluten tas och vilket underlag de grundas på, samt vilken påverkan respondenterna ansåg omvärldsfaktorerna har. De slutsatser som kan dras av denna begränsade studie visar på att de intervjuade företagen har byggt till stor del bostadsrätter på senare tid och att de i de allra flesta fallen ser detta som ett givet förstahandsalternativ. De få hyresrätter som har byggts av företagen har tillkommit nästan enbart genom markanvisningar från kommunerna. Ytterligare en stor slutsats i studien visar på att kommunerna genom sina verktyg och beslut har en central roll i vilken upplåtelseform som byggs, både direkt och indirekt.
9

Ägarlägenheter : Etableringen på bostadsmarknaden i Gävle

Jonsson, Wictoria January 2018 (has links)
Ägarlägenheter har funnits i Sverige sedan dess lagstiftning infördes i maj år 2009. Starten för den nya boendeformen var dock trög och många forskare menar att landets dåvarande lågkonjunktur i kombination med informationsbrist var de största orsakerna till att ägarlägenheter inte bildades i samma utsträckning som förväntat. Syftet med denna studie är att ta reda på hur beståndet av ägarlägenheter ser ut i Gävle kommun år 2018, om etableringen av ägarlägenheter tagit fart eller om det fortfarande anses vara en oetablerad boendeform. En kvalitativ metod har använts, där intervjuer via telefon och mail genomfördes med olika aktörer på bostadsmarknaden. Intervjuerna återgav aktörernas åsikter om ägarlägenheter som bostadsform och dess situation på bostadsmarknaden. En kvantitativ metod kompletterade undersökningen genom att studera fastighetsregistret och se hur många ägarlägenheter det finns i Gävle kommun och i hela Sverige idag. Ägarlägenheternas etablering har ännu inte tagit fart i Gävle kommun. 14 st ägarlägenheter byggdes år 2011 på Alderholmen i Gävle Strand och är de enda ägarlägenheterna som finns i Gävle idag. Spekulationer finns om ett nytt ägarlägenhetsprojekt i Gävle men några garantier för att byggandet kommer att bli av finns inte. Att ett nytt ägarlägenhetsprojekt initieras är heller inget som kan tolkas som att det blivit en framgångsrik upplåtelseform. Antalet ägarlägenheter i landet har ökat varje år men stegringen har varit varierad. Statistiken visar på en totalsumma på 1204 st registrerade ägarlägenheter i Sverige i slutet på år 2017. Det byggs nya ägarlägenheter på sina håll men att enbart kunna bilda ägarlägenheter genom nyproduktion är en tidskrävande process. En stor kunskapsbrist om upplåtelseformen råder på bostadsmarknaden och begränsar ägarlägenheternas etableringsmöjligheter. En satsning på att marknadsföra ägarlägenheter och belysa dess fördelar skulle krävas för att öka kunskapen och intresset på bostadsmarknaden. Förenklade lagkrav som möjliggör ombildning av befintliga bostäder till ägarlägenheter skulle också kunna möjliggöra uppkomsten av flera ägarlägenheter. / Condominiums have only existed in Sweden since the legislation allowed it in May 2009. However, this new form of living did not get the start that was anticipated by the government. Researches pinpoints the reason for this slow start to the current recession in Sweden in conjunction with lack of information about this new form of living. The purpose of this study is to investigate the stock/population of condominiums in Gävle municipality by the year of 2018. Also, to investigate if the population of condominiums is growing faster or if it’s still considered as an unestablished form of living. For the study a qualitative method have been used, which have consisted of interviews through phone and e-mail with different players on the housing market. The interviews reveled the different player’s opinions regarding condominiums and its position on the housing market. To better the study, a quantitative method by study the cadaster to see how many condominiums there are in Gävle municipality and Sweden today was also done. The establishment of condominiums on the housing market in Gävle municipality have not yet been successful. 14 condominiums were built on Alderholmen in the Gävle harbor in 2011, and is by todays date the only condominiums in Gävle. There are speculations on new projects in Gävle, but there are no fixed building plans or guarantees. To have one new project for condominiums is in itself not a sign that they are established or a success on the housing market in Gävle. The number of condominiums in Sweden have been growing every year, but the growth has been varying. By the end of 2017, there are 1204 registered condominiums in Sweden. New condominiums are being built, but the only possibility to create them by building them from scratch and not changing from an existing housing form is a time-consuming process. In the housing market, there is a large lack of information regarding condominiums which is limiting its growth in popularity. An effort in marketing this form of tenure and highlights its advantages is needed to increase the knowledge and attractiveness on the housing market. Simplified laws which facilitates changing existing forms of tenure to condominiums could also increase the growth of condominiums in the future.
10

Den nya boendeformen – en studie av byggherrens perspektiv på ägarlägenheter / The new form of tenure – a study of the constructor’s perspective on condominiums

Djurestål, Ina, Hedenström, Julia January 2015 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0614 seconds