Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation. Huvudsakliga resultat är att stadsförnyelsen inneburit fler bostads- och arbetsmöjligheter men då området till stor del utvecklas för en medelklass indikerar resultatet att de fattigare lokalinvånarna på sikt kommer att tvingas bort från området som är på väg att gentrifieras.

I föreliggande studie undersöks hur autenticitet och historia produceras, brukas och utnyttjas i en kontext där städer och platser hanteras utifrån en dominerande marknadsliberal logik och ideologi. Syftet är att bidra med en djupare förståelse för autenticitetsbegreppets betydelse, funktion och förändring över tid, samt utreda vilka konsekvenser ett visst förhållningssätt genererat för stadsplaneringen. Studiens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är Malmö stad. Inom ramen för fallstudien har stadsförnyelseprojekten Hyllie och Varvsstaden granskats. Studien utgår från antagandet om att den kulturella sfären, däribland städer och historia, estetiserats genom att inordnas under ekonomin. Betydelsen av historia har således omformulerats till att i första hand handla om estetik och en förmåga att förmedla upplevelser. Autenticitet betraktas ur detta perspektiv som en social konstruktion där hävdandet av historisk förankring ses som ett retoriskt verktyg för maktutövande. Vidare betraktas autenticitet utifrån ett alternativt perspektiv: den postmoderna positionen, som radikalt ifrågasätter begreppets existens. Kategorier som original-kopia hävdas ha luckrats upp till följd av konsumtionssamhällets fokus på symbolkommunikation och representativa bilder. Autenticitet är ur detta perspektiv dekonstruerat - icke-existerande. Analysen påvisar att historia rekonstrueras aktivt genom politiskt och kommersiellt historiebruk. Historien bäddas in i en ramberättelse och omvandlas efter den postindustriella stadens preferenser. En tydlig hierarki framträder där autenticitet primärt relateras till nystarter och mindre till ursprunglighet, vilket innebär dels att historien modifieras, men också att delar av historiekulturen ”avaktiveras” och görs ogiltig. Ur detta perspektiv kan autenticitet förstås som en kulturprodukt vars betydelse baseras på möjligheten att skänka mening åt den utvecklingsinriktning som aktivt konstruerats och gjorts giltig.

<p>Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfräschning (gentrifikation) i städer för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bästa sida för omvärlden. Då man rensar bort nedgågna slumliknande områden för att bereda plats åt nya attraktiva bostäder och affärsområden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera områden.</p><p>Vårt syfte är att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka få en bild av hur hälsoläget i Barcelona har påverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara på plats söker vi att finna en större förståelse och verklighetsanknytning av studien.</p><p>Genom att studera Barcelona i allmänhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har därför delats in i tre arbetssätt som ska forma en bild av studieobjektet. Dels handlar det om studier av statistik och rapporter samt observation. Detta kompletteras sedan med intervjuer av invånare i områdena.</p><p>Vi har kunnat konstatera att hälsoläget har förbättrats, om än marginellt, i de tidigare nedgågna distrikten jämfört med innan olympiaden. Dock medför en sådan stadsomdaning vissa nackdelar som t.ex. prisstegring och förflyttning av problemen snarare än att man löser dem. Resultaten baseras på faktorer som ålderssammansättning, arbetslöshet, utbildning, ekonomi och sjukdomsstatistik.</p>

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfräschning (gentrifikation) i städer för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bästa sida för omvärlden. Då man rensar bort nedgågna slumliknande områden för att bereda plats åt nya attraktiva bostäder och affärsområden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera områden. Vårt syfte är att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka få en bild av hur hälsoläget i Barcelona har påverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara på plats söker vi att finna en större förståelse och verklighetsanknytning av studien. Genom att studera Barcelona i allmänhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har därför delats in i tre arbetssätt som ska forma en bild av studieobjektet. Dels handlar det om studier av statistik och rapporter samt observation. Detta kompletteras sedan med intervjuer av invånare i områdena. Vi har kunnat konstatera att hälsoläget har förbättrats, om än marginellt, i de tidigare nedgågna distrikten jämfört med innan olympiaden. Dock medför en sådan stadsomdaning vissa nackdelar som t.ex. prisstegring och förflyttning av problemen snarare än att man löser dem. Resultaten baseras på faktorer som ålderssammansättning, arbetslöshet, utbildning, ekonomi och sjukdomsstatistik.

I Sverige växer de stora orterna mer och mer, städerna förtätas och hur människor bor förändras. Ett problem som återkommer när stadsdelar förnyas är att bostadspriser går upp, inkomsterna i områden ökar och stadsdelen går från att ha varit ett arbetarklassområde till att vara en stadsdel där medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Gröndal i Stockholm har förändrats under 2000-talet vad gäller inkomster och boendeformer, samt i vilken utsträckning kommunal planering och kommunala aktörer har påverkat processen. Genom kvalitativa intervjuer med kommunala aktörer samt statistik från Stockholms stad insamlades information, för att sedan analysera denna gentemot begreppet gentrifiering. Resultatet visade på att kommunen har liten påverkan på hur gentrifieringen fortlöper, att det istället varit den marknadsliberala bostadspolitiken som har haft inverkan på områdets bostadssammansättning. Även den hårda konkurrensen på bostadsmarknaden skapar svårigheter för kommunala bostadsbolag att hålla nere kostnaderna på nya hyresrätter. Konsekvenserna av bostadspolitiken har inneburit att det skett en förändring i inkomst och upplåtelseformer i Gröndal, följaktligen har det skett genomgripande förändringar av den sociala sammansättningen i området.

Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien. I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext. Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

No description available.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. / After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

<p>The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important.</p> / <p>Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.</p>