This study focuses on the analysis of collective meaning associated with secondary school-teachers' and outdoor practitioners' beliefs about the value of outdoor education in the city-state of Singapore. A phenomenographical approach was employed to map the qualitatively different ways in which people understand, perceive, or experience various aspects of outdoor education. By conducting in-depth interviews with school-teachers and outdoor practitioners (n=11), a range of beliefs about the value of outdoor education were revealed. Through a phenomenographic analysis framework, three conceptions were identified that detail the participants' collective meanings of the value of outdoor education; namely (a) belief in the value of outdoor environments in providing affordances for authentic, realistic learning, (b) belief in its value in fostering social emotional growth, physical and mental robustness, and (c) belief in the value of outdoor education as preparation for students' futures. A secondary research question considered the factors that influence the beliefs of the two sets of actors, teachers and outdoor practitioners, who are the focus of this study. The analysis and discussion focus on the context and meaning of the values ascribed to outdoor education as well as the factors that influenced the beliefs. The findings indicate that school-teachers and outdoor practitioners have strong beliefs about the value of outdoor education. This strong intrinsic belief is constructed through 'sense-making' of their own experiences in the outdoors. This suggests that there is value in investing in the continuing professional development of school-teachers and outdoor practitioners in their outdoor education practice, so that this increased capacity in their complementary roles can bring about the added value of outdoor education to students. Several recommendations for policy, practice as well as further research in the field are offered.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssätt och hur utomhusmiljön används, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lärande. Studien kommer även att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssättet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmän i förskolor idag. Det problemområde som finns med utomhuspedagogiken är att den lätt kan misstolkas som att vara en ersättning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersätta någon form av pedagogik, utan den ska istället vara ett komplement i verksamheten. För att få svar på frågeställningarna har tre verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet av studien visar på att utomhuspedagogiken ses som ett komplement i verksamheten av förskollärarna, som väl kan tillämpas. Utomhusmiljön används på liknande sätt i verksamheterna. På två av förskolegårdarna är mindre rum konstruerade, där barnens intressen och nyfikenhet har utgåtts ifrån. Att förskolornas gårdar används mest är ett tecken på smidighetsskäl. Den närliggande miljön används olika mycket av samtliga förskolor. En av förskolorna går mer till den närliggande skogen, än vad de andra gör. Förskollärarna var eniga om att det finns övervägande möjligheter än hinder vid användningen av utomhusmiljön i verksamheterna. Möjligheterna kunde vara bland annat att strävansmålen för förskolans läroplan kommer in mer naturligt i uterummet, till exempel finns matematiken med överallt. Hinder som togs upp var bland annat brist på fantasi, otillräckligt med vagnar och att en förskola inte hade någon smidig anslutning till skogen. Förskollärarna var övertygade om att utomhusmiljön bidrar till att barnens utveckling och lärande stimuleras på olika sätt. Den grovmotoriska utvecklingen, samt språkutvecklingen stimuleras. Att det sker ett socialt samspel och att barnet kan använda sig av sina sinnen i de autentiska sammanhangen är exempel på aspekter som styrker att utomhusmiljön påverkar, enligt förskollärarna.

Background Children spend much of their time outdoor at preschool. Preschool's mission is to provide children with a rich environment that is enjoyable, and that arouses their interest to learn new skills. Since motor skills and health are positively affected by the outdoor environment should kids get a good turnout at their preschool playgrounds as possible. Theoretical perspectives My study is based on theories from a socio-cultural perspective. The socio-cultural context is part of the outdoor environment because we experience and perceive nature depends on the society we live in and how we interact together Purpose I want to see what kind of vision teachers and parents have on the outdoor environment when it comes to children's learning and development. I also want to find out how the teachers are using the outdoors environment and find out the parents' reason, when it comes to choice of preschool. Methodology The work is based on qualitative interviews with two teachers and two parents from each preschool. I also conducted observations to my work. To my study, have i chosen to see the importance of the outdoor environment on one preschool run by the community board and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool Conclusion My conclusion is that all the teachers think that outdoor education is important. The language is something they try to think of when they are outdoors with the kids. It also turns out that the parents from the preschool runt by the community board was dissatisfied with pedagogy and design while the parents of the “all weather” preschool had a more positive view of their. Majority of parents chose their children's preschool because of the geographical and depending how their lifestyle and background looks like.

The purpose of this study is to investigate the perceptions of the preschool teachers, working with the preschool bus, regarding challenges and children's interactions in different learning environments offered by mobile preschool. The metod used in this study is the qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers. The theoretical ground used to perform the analyse in the study is represented by socio-cultural perspective and hermeneutic research effort.  The study shows that the interaction between children is the same in all environments but that the interaction between children and the environment might be different depending on the development and intrests of the preschool children. The survey shows that this interaction between children and the environment begins before the bus week and that the starting point in the interaction can be expressed by intrest, bus destinations and preschool topic. The survey shows that one challenge might be that the preschool children need to be able to adapt to more environments than they are used to. The survey even shows that such challenge can be even greater if there are children with special needs in the group. The preschool bus can be also a challenge in bad weather days since the children have to share space and material.

Syftet med mitt arbete är att bidra till en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med barns inflytande. Bidra med kunskap om hur man som blivande samt färdig utbildad pedagog kan se hur andra pedagoger och forskare ser på barns inflytande i den pedagogiska verksamheten. Detta har jag tagit reda på genom att jag har gjort min undersökning på en förskola i Värmland. Jag har i min undersökning använt mig av två olika metoder för att få fram hur pedagoger gör för att arbeta med barnens inflytande och hur de själva ser på arbetet. Metoderna som jag har använt är observationer och intervjuer. Observationerna har gjort det möjligt för mig jag att se hur pedagogerna arbetar med barnens inflytande i utemiljön. Där fick jag reda på att barnen hade stort inflytande i vad de får göra på utgården. Resultatet av mina intervjuer jag genomförde visar att pedagogerna har olika men ändå liknande sätt att se på barnens inflytande. / The purpose of my work is to contribute to a better understanding of how educators in pre-school are working with children's influence. Contribute knowledge of how future as well a qualified educator can see how other educators and researchers look on children´s influence in the educational activities. My study has been conducted on a preschool in the county of Värmland. I in my study I have used two different methods to get information about how to the educators work with children's influence and how they view their own work. The two methods I have used are observations and interviews. The observations have enabled me to see how the educators work with children's influence in the outdoor environment. There I found out that the children had a major part of influence in the daily outdoor activities. My interviews led me to realize that the educators worked in different ways but had similar view on children's influence.

The aim of our study is to understand the importance of the preschool outdoor environment for children’s social relations and possibility of learning.    We have the following issues in our study; In what way can the preschool outdoor environment and children’s social relations contribute to children’s possibility of learning? In what way do the preschool teachers reason about how their preschool outdoor environment have significance on children’s social relations? In what way do the preschool teachers reason about their own importance as preschool teachers in the preschool outdoor environment and how their preschool outdoor environment can contribute to children’s possibility of learning? The central theoretical assumption in the present study is the social culture theory. We also inspires on how Karin Hultman uses the post humanistic theory. We have a qualitative approach on our study and the methods we use are observations and interviews.   The most important contribution of our study is that it gives an increased understanding of how the design of the preschool outdoor environment is significant for children’s social relations and possibility of learning. Our results from the study show that differences in the design of the preschool outdoor environment gives different prerequisites for children’s social relations and possibility of learning. For example; a preschool outdoor environment that contains a material which is not predetermined give the children more room for action and more possibilities of develop social relations. The increased possibilities of developing social relations also contribute to several possibilities of learning for the children.

Den gemensamma utemiljön är viktig för de boende i flerbostadshus, framförallt för de som inte har egna privata uteplatser i bostaden. Utemiljön måste dock utformas så att den ger så många önskvärda funktioner som möjligt till den stora heterogena skaran boende som kommer att bo här under husets livstid. Speciellt då olika åldersgrupper kan ha varierande krav och önskemål gällande vad som önskas och prioriteras på den gemensamma bostadsgården. Brister i den gemensamma utemiljön kan ha stora konsekvenser för de boendes trivsel, men också för hur bostadsområdet uppfattas, och hur lätt det är att hyra ut bostäderna och vad hyresgästerna är villiga att betala. Då få bostadsområden planeras strängt med endast en samhälls- eller åldersgrupp i åtanke genom byggnadernas långa livslängd så blev det en fråga om att prioritera. Vilka funktioner ansågs viktigast och vilka var önskvärda? därefter kunde platstillgång och kostnader bedömas och slutligen val göras. Arbetet ämnade granska hur den gemensamma bostadsgården upplevdes och användes i tre stycken flerbostadshus fastigheter i de östra stadsdelarna av Västerås. Granskningen omfattade också vilka funktioner som hade prioriterats och vilka som var de mest brukade. Därmed så hade också eventuella förslag till ändringar skapats, vilka av dessa som kunde tänkas vara överförbara och applicerbara till liknande objekt undersöktes. Som en grund utfördes en litteraturstudie för att skapa grund i redan gjorda undersökningar gällande utemiljön inom olika områden och för olika grupper. Arbetet genomfördes sedan som fallstudier av de olika områdena. Områdena undersöktes med ett stort antal platsbesök och observationer där utemiljön i områdena dokumenterades noggrant. Anteckningar fördes över vilka funktioner som brukades vid olika tidpunkter, både i fråga om veckodag och klockslag. Vidare så granskades de olika områdenas arkivmaterial för att ge en tydligare och mer komplett bild över grundläggande fakta som till exempel: byggår, hur många lägenheter och omfattning av lägenheterna som har privat uteplats i form av antingen balkong eller uteplats i markplan. En grundläggande skillnad när det gällde önskemål och användande av bostadsgården var individens ålder. Barn ville ha en utemiljö där de kunde springa runt, leka, cykla och klättra, deras föräldrar ville ha en trygg närmiljö där de inte behövde oroa sig för att barnen skulle behöva utsättas för farlig trafik och oönskade människor. Vuxna ville dessutom ha en utemiljö som fungerade genom att det gick att komma fram till porten med bil efter större inköp, och där räddningstjänsten kunde komma till ifall något hände. Det var också önskvärt med en vacker och trivsam närmiljö att betrakta från fönster och uteplatser. Tryggheten var viktig också för de vuxna, här handlade det framförallt om att bostadsgården skulle vara väl upplyst på kvällen och att den var lätt att överblicka. Många önskade sig gemensamma uteplatser även ifall de hade egen balkong, det kunde till exempel handla om grillning som inte var tillåten på de egna balkongerna eller att kunna vistas i solen när denna stod i ett annat väderstreck än vad balkongen gjorde. De äldre som frågades i litteraturstudiens undersökningar uppgav att viktiga faktorer var jämna och lättframkomliga vägar, samt möjlighet att själva kunna vara med och sköta planteringarna. De äldre tillsammans med föräldralediga vuxna var också de mest flitiga brukarna av de gemensamma uteplatserna. Avgörande för hur flitigt dessa brukades var faktorer som: tillgång av sol och skugga, betraktningsvärd utsikt och möjlighet till samtal och umgänge. En ytterligare faktor gällande gemensamma uteplatsers nyttjande som nämndes i litteraturstudien och observerades vid besöken var huruvida uteplatsen låg i andra grannars synfält. Det upplevdes svårt att slappna av när vi kände oss betraktade av människor som vi kände delvis, inte helt främmande men inte heller familj eller nära vänner. Område 1 Timmerkojan hade en stor och öppen bostadsgård som var väl överblickbar men tom och dåligt utnyttjad. Gården erbjöd flera uppskattade funktioner som: två lekplatser, en grillplats, en boulebana, paviljong och ett antal utspridda fasta bänkar. De flesta av dessa funktioner var väl använda och fungerande, undantaget var vissa av de fasta parkbänkarna som låg i väl många synfält eller saknade något ytterligare som motiverade valet av just dessa. Det skulle kunna varit något att se på eller tillgången till ett bord och kanske fler bänkar i grupp för lättare umgänge. Bostadsgården saknade också karaktär eller utmärkande drag, förslag för detta var att till exempel låta fastighetsnamnet Timmerkojan vara inspiration för en större lekplats utformad för att ha något att erbjuda barn i alla åldrar. Denna borde i så fall också utformas så att den utgör ett spännande blickfång. Gården saknade bommar till en del av infarterna, detta bidrog till att minska trafiksäkerheten på bostadsgården. Vissa andra funktioner från de andra studerade områdena skulle också kunna brukas här: den öppna dagvattenleden och dammen från område 2A kombinerat med lite större höjdskillnader och mer skyddade uteplatser med bersåer skulle göra den här gården mer egen. Område 2A hade en bra storlek samt också ett bra förhållande för gårdens format. Bostadsgården lyckades väl med att skilja den halvprivata gårdsytan från den allmänna. Tillträde till gården skede via tre avstickare från omgivande cykelvägar eller områdets parkeringsområde. Gården karaktäriserades av den öppna dagvattenkanalen och dammen samt tre stycken stora ekar som tillsammans med gårdsmarkens kupering hade sparats från det ursprungliga naturliga. Denna gård erbjöd följande funktioner: lekplats, grillplats och bänkar grupperade i en halvcirkel för umgänge. Av dessa var det huvudsakligen grillplatsen som behövde förbättras med lite häckplantering som ökar avskildhet och vindskydd. Område 2B hade en långsmal form centrerad runt en central väg, gårdsytan blev mer spridd i form av ett antal mindre gårdsytor som skapades i anknytning till denna. Det fanns dock vissa mindre grönytor mellan de olika avgreningarna som skulle kunna nyttjas bättre, förslag på användning av dessa är mindre bersåer, planer för mindre utrymmeskrävande bollspel och liknande. Det fanns här ett antal fasta bänkar med omotiverad placering och som därmed användes dåligt, även dessa ytor skulle kunna planeras om enligt föregående förslag. Området hade två lekplatser med ett tydligt fokus på de yngre barnen, de äldre barnen erbjöds andra funktioner i direkt närhet till bostadsgården, dessa var: grönområde med skog och bollplaner samt skolgård med lekplatser. / The outdoor environment of multifamily dwellings should be carefully planned to accommodate the large number of different dwellers, that are to live there through the lifetime of the building. Different groups of residents have different needs and wishes, and all these must be considered. Failure to achieve a working courtyard where all these needs was met would result in low usage of shared outdoor spaces, and discontentment among the residents. This thesis has strived to catalogue the courtyards of three multifamily housing estates in the Swedish city of Västerås. It has also compared the shared features among the three case studies, according to where the single feature was best implemented and why it worked better there. That comparison gave an indication to what could be considered best practice for similar projects. The initial literature study gave good insight on what matters including: children’s play areas, public seating, different age group’s views and wants. Of universal importance was also the significance of feeling secure in the courtyard. One major difficulty was getting the residents to use the public seating in their area. Studies have suggested that the problem is that they feel observed by their neighbours. This could be solved by providing optional seating out of sight, the compromise with this solution became in making sure that these secluded seating areas was not thought of as possible places for hiding miscreants. Another solution was to make use of non-stationary furniture, which introduces the possibility of the furniture being stolen. Lockable storage for the resident’s private outdoor utensils was then a good suggestion.

Detta är en fallstudie som ämnar undersöka hur förskolans yngsta barn utforskar naturvetenskap i utemiljön samt hur förskollärare interagerar med dem i deras utforskande. Den tidigare forskning som är relevant för studien presenteras sedan beskrivs utvecklingspedagogiken vilken är studiens teoretiska utgångspunkt. De metoder som använts för studien är observationer av barn och förskollärare samt samtal med förskollärarna. Resultatet visar att de yngsta barnen utforskar naturvetenskap på flera olika sätt och förskollärarna både initierar utforskande och tar tillvara på barnens egna utforskande. Studien visar viktiga aspekter för barnens utforskande; - vad som finns tillgängligt för barnen i utemiljön - att förskollärarna är närvarande där barnen är - att den yta som finns tillvaratas så att barnen får möjligheter till lugn och ro att utforska. / This is a case study that intends to investigate how the preschool's youngest children explores natural science in the outdoor environment and how preschool teachers interact with them in their exploration. We will present previous research that is relevant for the study and describe the developmental pedagogy which is the study's theoretical starting point. The methods used for the study are observations of children and preschool teachers and conversations with preschool teachers. The result shows that the youngest children explore natural science in several different ways and the preschool teachers both initiate exploration and capture the children's own exploration. The study shows important aspects for children's exploration; - what is available for the children in the outdoor environment - that preschool teachers are present where the children are - that the available area is utilized so that the children have the opportunity for peace and quiet to explore.

<p>Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens.</p> / <p>The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.</p>

<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.</p><p>Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak.</p> / <p>My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school.</p><p>The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment.</p><p>Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that.</p><p>The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.</p>