Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolebarns syn på sin utomhusmiljö i relation till vuxnas närvaro och miljöns möjligheter till utveckling, lek och lärande. Insamling av empirisk data grundade sig i två steg, fotografering av förskolegårdarna utförd av barnen själva och kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i bilderna och semistrukturerade frågor. Empirin har analyserats genom att insamlat material från de båda källorna vägts samman. Den utvecklingspedagogiska teorin stöttar analysen med fokus på begreppen variation, mångfald, riktadhet, erfarande och metakognition. I resultatet synliggjordes förskolebarns uppfattningar om vuxnas närvaro utomhus och utemiljöns egna möjligheter till utveckling, lek och lärande. Beroende på utomhusmiljöns utformning bidrog den till olika erfaranden som ledde till lärande med fokus på naturkunskap, motorik och sociala färdigheter. Vuxna som arbetade på förskolan sågs av förskolebarn som frånvarande i leken, samtidigt som det av barnen uttrycktes en efterfrågan av ökad vuxennärvaro. Slutsatsen av resultatet kopplad till de teoretiska utgångspunkterna var att undervisning genom riktadhet och metakognitiva dialoger uteblev utomhus. Utomhusmiljön i sig själv gav samtidigt stora möjligheter till erfarande och lärande inom naturvetenskapliga ämnen samt sociala och motoriska färdigheter.

Background: Previous research shows that people with dementia seem to experience outdoor environments as positive for their mental wellbeing. There are instances where the availability of such environments is limited, due to the perception that it is unsafe. Aim: The aim was to describe the experiences of the outdoor environment in people with dementia. Method: A systematic literature review containing a descriptive synthesis by Evans was used to analyze and compile the data of 11 articles. Findings: The results of the descriptive synthesis formed two themes and two subthemes, the first was reawakening of latent abilities along with the subthemes reminiscing and affected autonomy. The second was support of human interactions along with the subtheme's social communion and experience of meaningful participation. The result shows a relationship between reminiscing, well-being and self-image while residing outdoors, and how the experience of the outdoor environments changes the self-image for people with dementia. Conclusions: Despite findings that suggest positive benefits in relation to visiting the outdoor environment, the lack of research makes the findings inconclusive. Therefore, more research is needed to confirm the positive influence the outdoor environment has on people with dementia.

Syftet med mitt arbete är att öka kunskapen om hur förskollärare uttrycker sig kring utomhuspedagogik och hur de resonerar kring hur det arbetet kan bidra till barns utveckling och lärande. För att analysera svaren till intervjufrågorna använder jag mig av sociokulturell teori som utgår från Vygotskij- och Deweyssynssätt och för att analysera svaren till intervjuerna i resultatdelen av studien. Metoden som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa forskningsintervjumetoden. Det finns fyra förskollärare från olika förskolor som jag intervjuade och dem svarade på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogik. Resultatet av min undersökning påvisar att samtliga förskollärare har positiva attityder till arbete med utomhuspedagogik samt uppfattar begreppet utifrån förskollärarens erfarenheter, kunskaper och kompetenser inom det området. Studien visar att det finns olika arbetssätt, avsikter och variation i arbetet. Resultatet påvisar även att vissa förskollärare inte har mycket erfarenhet av utomhuspedagogik med det märkts att förskollärarna vågar prova sig fram och nya saker samt är intresserade av att lära sig mer av detta område. Dessutom berättar förskollärarna som jag intervjuar till denna studien att det finns möjligheter för barnen att upptäcka och lära sig ute. Dessa möjligheter är ett komplement till saker som barnen lär sig inomhus. / The purpose of my work is to increase knowledge about how preschool teachers express themselves about outdoor pedagogy and their reasoning on how that work can contribute to children's development and learning. I use the sociocultural theory from Vygotsky’s and Dewey’s views and to analyze the interviews’ answer in the result’s section of the study. The method that I have used in my research is the qualitative interview method. There are four preschool teachers from different preschools that I interviewed and they answered a number of questions about outdoor pedagogy. The results of my survey show that all informants have positive attitudes towards working with outdoor pedagogy, and perceive the concept based on the preschool teacher's experience, knowledge and skills in that area. The study shows that there are different working methods, intentions and variation in the work. The results also show that some preschool teachers do not have much experience in outdoor pedagogy, but it has been noticed that they dare to try out new things and are interested in learning more from this area. In addition, the preschool teachers I interview for this study tell me that there are opportunities for the children to discover and learn outside. These opportunities are a complement to things the children learn indoors.

Studien tar sin utgångpunkt i hur förskolans utomhusundervisning planeras och verkställs, och bildar kunskap om hur förskolans undervisning anpassas i de syften som finns i utomhusvistelsen. I studien visar informanternas beskrivningar att den dagliga utevistelsen på förskolegården innehåller en liten del av undervisning som är riktad mot specifika läroplansmål. Istället fokuserar förskollärarna på att barnen ska bli mer självständiga, välja aktiviteter och interagera med varandra samt utforska världen och sina egna förmågor. Motorik och hälsa anses vara viktigt på förskolegården, och den fria leken uppmuntras. Undervisning som sker utomhus och riktas mot förskolans läroplansmål bedrivs oftast utanför förskolegården och sker inte dagligen. Den spontana undervisningen tar mer plats innanför staketet.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about physical activity in preschool outdoor environments and whether there are any factors that affect the physical activity that is made possible. The study provides answers to how the preschool teachers in the study describe the design of the importance of the outdoor environment, the importance of their participation and time for planned activities that promote physical activity.  The study is qualitative and the analysis of the empirical material is described through a content analysis based on six semi-structured interviews with active preschool teachers. The informants work at six different preschools, but within the same municipality in western Sweden. The empirical results show that all preschool teachers in the study reasoned that physical activity is an important part of preschool education, and that their role is important in promoting physical activity in children. The informants' outdoor environments differ from each other as they have different availability of trees, level differences and bushes. In the results, the preschool teachers also report that there is a desire to work more with planned physical activities in the outdoor environment, as some of them see an increase in children who do not manage to move as much. / Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiskaktivitet i förskolans utomhusmiljöer och om det finns några faktorer somberör för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Studien ger svar på hurförskollärarna i studien beskriver utformningen av utomhusmiljöns betydelse,vikten av deras delaktighet, samt tid och tillgångar för planerade aktivitetersom främjar fysisk aktivitet.Studien har en kvalitativ ansats och analysen av det empiriska materialbeskrivs genom en innehållsanalys baserat på sex semistrukturerade intervjuermed verksamma förskollärare. Informanterna arbetar på sex olika förskolor,men inom samma kommun i Västsverige. I resultatet av empirin visas attsamtliga förskollärare i studien resonerar att fysisk aktivitet är en viktig del iförskolans undervisning, samt att deras roll är av vikt för att främja fysiskaktivitet hos barn. Informanternas utomhusmiljöer skiljer sig från varandra dåde har olika tillgänglighet av träd, nivåskillnader och buskar. I resultatetredogör även förskollärarna att det finns en önskan att arbete mer medplanerade fysiska aktiviteter i utomhusmiljön, då några av de ser en ökning avbarn som inte orkar röra på sig lika mycket.

Densification is highly prominent in the contemporary planning ideal, which is about efficient land use. This leads to more people sharing the same space, which means that more needs need to be included on the same area. There are various examples of how preschools' outdoor environments are planned in connection with densification, where they are, for example, placed on roofs or courtyards. A question that arises in connection with this, is what space is given to children and their needs when priorities must be made. Therefore, it is interesting to investigate, from a children's perspective, how the city of Malmö plans the outdoor environments of preschools and which solutions are used when the city is being densified trough a case study. There is a broad research base on what is good for children and their well-being and development. Where green and natural outdoor environments have a particular positive impact, which makes it important that preschools' outdoor environments can accommodate this. Especially since preschools are a place where children spend a lot of time. There are both national and municipal governing documents that municipalities need to adhere to in the planning process, which makes it interesting to examine how these are implemented and which working methods are used. Therefore, both document studies and qualitative interviews have been carried out. The result shows how the city of Malmö works from policy to implementation. Where the starting point is overall ambitions, then working methods and ends with the different solutions used, which is also exemplified by four preschools in Malmö. The result also shows that the city of Malmö has a great awareness of what is good for children and their needs are also given space in the planning. There are various governing documents and working methods that are supposed to promote good outdoor environments at preschools. The five solutions used in Malmö when planning preschools in connection with densification are larger units, outdoor environment on roofs, outdoor environment divided on roof and ground, outdoor environment in courtyards, and so-called adventure departments. In summary, Malmö municipality’s working method speaks for the fact that the children's perspective is anchored within the organization and that there is a positive development of how outdoor environments at preschools can be designed more qualitatively. / Förtätning är högst framträdande i det samtida planeringsidealet, vilket handlar om effektivt marknyttjande. Detta leder till att fler människor ska dela på samma utrymme, vilket innebär att fler behov behöver inkluderas på samma yta. Det finns olika exempel på hur förskolors utemiljöer planeras i samband med förtätning, där de exempelvis placeras på tak eller innergårdar. En fråga som uppstår i samband med detta är vilket utrymme som barn och deras behov ges när prioriteringar måste göras. Det blir därför intressant att genom en fallstudie undersöka, utifrån ett barnperspektiv, hur Malmö stad planerar förskolors utemiljöer och vilka lösningar som används i samband med förtätning. Det finns ett brett forskningsunderlag om vad som är bra för barn och deras välmående samt utveckling. Där gröna och naturliga utemiljöer har särskild positiv inverkan, vilket gör det viktigt att förskolors utemiljöer kan tillgodose detta. Detta eftersom förskolan är en plats där barn spenderar mycket tid. Det finns både nationella och kommunala styrdokument som kommuner behöver förhålla sig till i planeringsprocessen, vilket gör det intressant att undersöka hur dessa implementeras och vilka arbetssätt som används. Därför har både dokumentstudier och kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar hur Malmö stad arbetar från policy till implementering. Där startpunkten är övergripande ambitioner, för att sedan vidare visa arbetssätt och avslutas med de olika lösningar som används, vilka även exemplifieras av fyra förskolor i Malmö. Resultatet visar också att Malmö stad har stor medvetenhet om vad som är bra för barn och deras behov ges även utrymme i planeringen. Det finns olika styrdokument och arbetssätt som ska främja goda utemiljöer på förskolor. De fem lösningar som används i Malmö vid planering av förskolor i samband med förtätning är större enheter, utemiljö på tak, utemiljö uppdelad på tak och mark, utemiljö på innergård, samt så kallade äventyrsavdelningar. Sammanfattningsvis talar Malmö stads arbetssätt för att barnperspektivet är förankrat inom organisationen och att det syns en positiv utveckling av hur utemiljöer på förskolor kan utformas mer kvalitativt.

From previous experiences, different perceptions of risky play have been noticed. This study therefore aims to shed light on the early childhood education center (ECEC) teachers’ approach to and perceptions of risky play in ECEC outdoor environment. In order to make approaches and perceptions visible, nine semistructured interviews have been conducted with ECEC teachers. The semistructured interviews and the study are based on the socio-cultural perspectivewhere the concepts of proximal development zone, scaffolding and mediating tools are of importance.The result shows that risky play is seen from two different perspectives: risk of injury or as a chance for challenging the children. The risky plays occur in the ECEC’s outdoor environment; however, the possibility of scaffolding varies, though on the other hand, the children encourage each other to participation.Caregivers and the outdoor environment are the external factors that influence the children’s opportunities for risky play, though they do not influence the ECEC teachers’ attitude. Throughout the result, the risk of the play is an underlying focus, though despite this, several advantages are described.The conclusion is that risky play is significant for children’s development. The lack of risky play inhibits the children and can lead to negative consequences in the long term. / Från tidigare erfarenheter har olika uppfattningar om riskfylld lek uppmärksammats. Denna studie har därför som syfte att belysa förskollärares förhållningssätt till och uppfattning av riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. För att kunna synliggöra förhållningssättet och uppfattningarna har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna och studien i helhet utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximal utvecklingszon, stöttning och medierande redskap är av betydelse.I resultatet framkommer att riskfylld lek ses från två olika perspektiv; risk för skador eller chans till utmaning. De riskfyllda lekarna sker i förskolans utomhusmiljö, men möjligheten till stöttning varierar, däremot uppmuntrar barnen varandra till deltagande. Vårdnadshavare och utomhusmiljön är de yttre faktorer som påverkar barnens möjligheter till riskfylld lek, men de påverkar inte förskollärarnas inställning. Genom hela resultatet ligger lekens risk som ett underliggande fokus, men trots detta beskrivs flera fördelar. Den slutsats som kunde dras är hur betydelsefull den riskfyllda leken är för barnens utveckling då bristen av riskfylld lek hämmar barnen och kan leda till negativa konsekvenser på lång sikt.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment.  The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning. The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why.  The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers.  The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development.  The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions. The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande. Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger. I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna. Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

No description available.

Nearly 50 years after the building of the first million programme neighbourhoods many Swedish municipalities faces an extensive restoration work in these neighbourhoods which during their relatively short lifetime have acted as a target for a large amount of criticism. Öster in Gävle is a million programme neighbourhood that has gone through an extensive restoration between 2001-2009 with the aim of improving the living environment. Improvements have been made in the outdoor environment, to the facades of the houses and the entrances’ of each building. The purpose of this study has been to investigate the effects of the renewal in the physical outdoor environment for those who live in the neighbourhood. Factors such as safety, comfort and use of the outdoor environment have been investigated through observations and an inventory of the outdoor environment together with a questionnaire study which was distributed among the citizens of Öster. This study shows that both safety and comfort are satisfactory among the residents unlike previous studies. Many residents reside in the outdoor environment at least once a week and the aesthetics of the area is widely appreciated. To develop the neighbourhood, further improvements that encourage spontaneous meetings in the outdoor environment can be made. Examples of such improvements could be more outdoor sitting areas. The renewal of the area can boost positive spirals for the sense of community in the area which can lead to an increased sense of safety and comfort among the residents. Continued studies could for example examine what effect the development of Gävle Strand east of Öster will have on the integration of the neighbourhood with the other parts of Gävle. / Nästan 50 år efter uppförandet av de första miljonprogramsområdena ställs många svenska kommuner inför omfattande upprustningsarbeten av dessa bostadsområden, som under sin relativt korta livstid varit föremål för mycket kritik. Öster i Gävle är ett miljonprogramsområde som under åren 2001-2009 genomgått en omfattande förnyelse för att förbättra boendemiljön. Förbättringar av utemiljön, husfasader och entréer är några exempel på åtgärder som utfördes under förnyelsen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av förnyelsen av den fysiska utemiljön för de boende på Öster. Genom observationer och en inventering av utemiljön i området tillsammans med en enkät som gått ut bland de boende på Öster har faktorer som trygghet, trivsel och utemiljöns användning undersökts. Studien visar att både tryggheten och trivseln bland de boende är god till skillnad från tidigare studier i området. Många vistas i utemiljön minst en gång i veckan och områdets estetik uppskattas. För att utveckla området föreslås ytterligare åtgärder som uppmuntrar till spontana möten i utemiljön som till exempel fler sittplatser. Förnyelsen i området kan skapa positiva spiraler för den sociala sammanhållningen i området vilket i sin tur ger en ökad känsla av trygghet och trivsel bland de boende. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur utvecklingen av Gävle Strand öster om Öster påverkar integrationen av stadsdelen med övriga Gävle.