Miljonprogramsområden karaktäriseras i många fall av en enformig bebyggelse, storabostadsgårdar, trafikseparering och mycket grönska. Dessa områden är i behov avupprustning, både invändigt men även i den offentliga miljön. Idag råder ett stadsmässigtideal inom stadsplanering. Det innebär att man vill eftersträva innerstadens kvaliteter ochstruktur med tät bebyggelse, levande bottenvåningar och urbana stråk. Ett argument fördetta är att det är hållbart, och därmed även socialt hållbart. Social hållbarhet är ett begrepp som saknar en entydig definition och måste därför anpassastill varje enskild situation. Inom stadsplanering är det därför svårt att hitta en modell försocialt hållbar stadsutveckling som går att applicera på stadens alla delar. En faktor i socialhållbar stadsutveckling är en trivsam utemiljö. Syftet med studien är att undersökamiljonprogrammets utemiljöer utifrån ett socialt hållbart perspektiv, både på lokal och på enstorskalig nivå. Arbetet undersöker även huruvida en stadsmässighet är lämpligt attapplicera på storskaliga miljonprogramsområden eller inte. Genom att göra en litteraturstudie om social hållbarhet och offentliga rum definieras ensocialt hållbar utemiljö. Vidare görs en fallstudie på Husbys utemiljöer, där analysen baseraspå ovan nämnda teori för att ta reda på vilken roll fysisk utformning har inom socialhållbarhet. Vidare diskuteras potentiella konsekvenser av Stockholms stads fokus på attskapa en stadsmässighet i Husby. Analysen visar att en socialt hållbar utemiljö möjliggör för en tillgänglig miljö, trygg miljöoch en miljö som skapar förutsättningar för utförande av aktiviteter. Detta betyder attstadsplanering kan med hjälp av sina verktyg skapa förutsättningar för att en miljö skakunna bli socialt hållbar, men huruvida den är social hållbar är upp till fler samhällsorgan änenbart stadsplanerare. Socialt hållbar stadsutveckling ur ett större perspektiv ställer ävenkrav på goda samband mellan stadens olika delar för ökad integration och gemenskap.Analysen pekar även på att stadsmässighet troligtvis inte är det enda sättet att skapa ensocialt hållbar stad. Istället kan en anpassning till varje områdes unika förutsättningar varamer lämpligt, där området kan kompletteras med kvaliteter som skulle förbättraboendemiljön för områdets invånare. Arbetets slutsats kan vara användbart för attproblematisera hur miljonprogramsområden ska hanteras i framtidens stadsutveckling. / The Million House Programme areas are characterized in many cases by a uniformsettlement, large housing estates, traffic separation and lots of greenery. These areas are inneed of renovations, both internally but also in the public environment. Today, an urbanideal prevails in urban planning. This means that one wants to strive for the qualities andstructure of the inner city with dense buildings, living ground floors and urban streets. Oneargument for this is that it is sustainable, and thus also socially sustainable. Social sustainability is a concept that lacks a clear definition and therefore must be adaptedto each individual situation. In urban planning, it is therefore difficult to find a model forsocially sustainable urban development that can be applied to all parts of a city. A factor insocially sustainable urban development is a congenial outdoor environment. The purpose ofthe study is to investigate the Million Homes Programme's outdoor environments from asocially sustainable perspective, both on a local and on a large-scale level. The work alsoexamines whether an urban approach is suitable to apply to large-scale Million HomesProgramme areas or not. By conducting a literature study on social sustainability and public spaces, a sociallysustainable outdoor environment is defined. Furthermore, a case study is made of Husby'soutdoor environments, where the analysis is based on the theory mentioned above to findout what role physical design of public spaces plays in social sustainability. Additionally, adiscussion is held about potential consequences of the City of Stockholm's focus on creatingan urban environment in Husby. The analysis shows that a socially sustainable outdoor environment is accessible, safe and anenvironment that enables the execution of activities. This means that urban planning can beused as a tool to create conditions for an environment to be socially sustainable, but it alsodemands that other sectors in the society are engaged in the work in order for it to besuccessful. Socially sustainable urban development from a larger perspective also requiresinterconnections between different parts of the city for increased integration andcommunity. The analysis also points out that urbanism is not the only way to create a sociallysustainable city. Instead, an adaptation to each area's unique conditions may be moreappropriate, where the area can be supplemented with qualities the area lacks and thatwould improve the living environment for the area's residents. The work's conclusion can beuseful for problematizing how Million Homes Programme areas should be handled in futureurban development.

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.

My diploma thesis is focused on specific topic called "How to be influenced by nature in a learning process - let the nature teach ourselves". In the first part of the thesis there are mentioned the first attempts trying to connect nature into the educational system and the history of this principle applied abroad and in our country. The main research is interested in activities undertaken in countryside during pre-school and school teaching as well as children's leisure time. The empirical part is casuistry capturing the main image of newly established school Zeměkvítek showing the way how children's learning and perceiving is affected by being in the nature during school and pre-school teaching. The results of the practical part shows that lessons in an outdoor environment contribute positively on development of children's learning. On the bases of SWOT analysis it can be stated that there is high possibility that ZŠ Zeměkvítek will develop and gain more members.

Um estudo comparativo entre os principais modelos empíricos e semi-empíricos de predição de nível de sinal para comunicações móveis celulares é descrito neste trabalho. Medidas de cobertura outdoor em ambiente urbano foram comparadas com os resultados simulados a partir dos modelos de Okumura-Hata e Lee, lkegami, Walfisch-Bertoni e Walfisch-Ikegami. As medidas de potência de sinal recebido foram realizadas na cidade de Conceição das Alagoas, MG, a partir da única estação rádio-base (ERB) da cidade, operando na banda A com tecnologia AMPS/TDMA. Foi utilizada como portadora de teste o canal de controle analógico 328. As informações foram coletadas em algumas ruas da cidade, por meio de equipamento instalado em veículo, em diferentes posicionamentos em relação a ERB, de forma a se obter amostras de cobertura em diferentes cenários, seja em visada direta, em obstrução parcial ou total. O modelo de Ikegami se mostrou apropriado para predição de níveis de sinal recebido no ambiente estudado, apresentando desvio médio 5,81 dB em relação às medidas realizadas. / A comparative study among the main empiric and semi-empiric models of prediction of signal leveI for cellular mobile communications is described in this work. Measurements of covering outdoor in an urban environment were compared to the simulated results from the models of Okumura-Hata, Lee, Ikegami, Walfisch-Bertoni and Walfisch-Ikegami. The measurements of received signal level were accomplished in some streets of the city of Conceição das Alagoas, MG, starting from the only radio base station of the city, operating in the A band with AMPS/TDMA technology. The 328-analog control channel was used as test carrier. The measurements were carried out using some equipment installed in a vehicle, in different positions in relation to the radio base station, in order to obtain covering profile in different circunstances such as line-of-sight, non line-of-sight, and partial obstruction. The model of Ikegami was shown appropriate for prediction of the received signal levels in the studied environment, exhibiting an average deviation of 5,81 dB in relation to the accomplished measurements.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik. I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö. Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna. Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.

Detta examensarbete har skrivits inom ämnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats är Folkets park i Malmö, som i skrivande stund står inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har både tagit utgångspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt växla mellan dessa två olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbättra målgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.   Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har människors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med särskild fokus på hur detta kan fungera i Folkets park. Dessa studier ligger till grund för det designförslag som presenteras i examensarbetet. Designförslaget är ett koncept som avser att ge en tydlig bild av vad parken innehåller, tydliggöra riktningar vid förflyttning mellan olika platser, samt indikera funktion. Konceptet bygger på principer för wayshowing och består mer specifikt av vägledande formelement, som utformats och placerats där de kan förtydliga vägen till parkens lekplatser för målgruppen. / This thesis has been conducted within the field of information design, as a part of the bachelor program Information Design with specialization in Spatial Design. The location that has been studied is the park “Folkets Park” in Malmö, Sweden, which at the moment currently is facing a major rebuilding. This thesis is hence based on both the parks current and proposed design, which has made it necessary to shift between these two different perspectives. The purpose of this thesis has been to develop a design concept that can improve the target audiences’ ability to orientate within the park following the proposed rebuilding. Through the use of theories, site analysis and interviews, has human behavior in search for information within spatial contexts been studied, with a particular emphasis on it’s implications for “Folkets Park”. These studies form the basis for the proposed design presented in the thesis. The proposed design intends to provide a well-defined idea and overview of what the park contains, to clarify directions when moving between different locations within the park, as well as to indicate it’s various functions. The design concept is founded on the principles of wayshowing and consists more specifically of directing form elements, which has been designed and located where they can clarify the way to the park’s playgrounds for the target audience.

Um estudo comparativo entre os principais modelos empíricos e semi-empíricos de predição de nível de sinal para comunicações móveis celulares é descrito neste trabalho. Medidas de cobertura outdoor em ambiente urbano foram comparadas com os resultados simulados a partir dos modelos de Okumura-Hata e Lee, lkegami, Walfisch-Bertoni e Walfisch-Ikegami. As medidas de potência de sinal recebido foram realizadas na cidade de Conceição das Alagoas, MG, a partir da única estação rádio-base (ERB) da cidade, operando na banda A com tecnologia AMPS/TDMA. Foi utilizada como portadora de teste o canal de controle analógico 328. As informações foram coletadas em algumas ruas da cidade, por meio de equipamento instalado em veículo, em diferentes posicionamentos em relação a ERB, de forma a se obter amostras de cobertura em diferentes cenários, seja em visada direta, em obstrução parcial ou total. O modelo de Ikegami se mostrou apropriado para predição de níveis de sinal recebido no ambiente estudado, apresentando desvio médio 5,81 dB em relação às medidas realizadas. / A comparative study among the main empiric and semi-empiric models of prediction of signal leveI for cellular mobile communications is described in this work. Measurements of covering outdoor in an urban environment were compared to the simulated results from the models of Okumura-Hata, Lee, Ikegami, Walfisch-Bertoni and Walfisch-Ikegami. The measurements of received signal level were accomplished in some streets of the city of Conceição das Alagoas, MG, starting from the only radio base station of the city, operating in the A band with AMPS/TDMA technology. The 328-analog control channel was used as test carrier. The measurements were carried out using some equipment installed in a vehicle, in different positions in relation to the radio base station, in order to obtain covering profile in different circunstances such as line-of-sight, non line-of-sight, and partial obstruction. The model of Ikegami was shown appropriate for prediction of the received signal levels in the studied environment, exhibiting an average deviation of 5,81 dB in relation to the accomplished measurements.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about physical active play in the preschool's outdoor environment from a child's perspective. The study is relevant for preschool as it can provide knowledge that can influence the planning of the activities in such a way that they contribute to children's physically active play and children's future health. Based on previous research, factors that could potentially affect children's physical activity and motor development were revealed. In these studies, preschool teachers have been interviewed and children have only been observed. Based on this, two research questions were formulated where the aim was to investigate how children expressed physical active play in the experimental yard. The study has a qualitative approach and the empiricwas processed and analyzed based on the sociocultural theory with the concepts of mediation and appropiering. The results showed that the children use several tools in the outdoor environment of the preschool in their physically active play. It became clear in the result that the preschool outdoor environment has an impact on how children's physically active play becomes. Furthermore, the discussion translates the results into previous research and compares the relationship between this study and the previous research.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur vi ska belysa vår bebyggda utomhusmiljö, genom att ta reda på vilken ljusfördelningsprincip utav av vertikal-, horisontal- eller målpunktsbelysning som är den mest effektiva för att leda människor. För att uppfylla studiens syfte utfördes ett fullskaligt experiment i verklig utomhusmiljö där de tre ljusfördelningprinciperna ställdes mot varandra i tre scenarion. De 29 deltagarna utvärderade sina känslomässiga upplevelser genom The Discrete Emotions Questionnaire (DEQ) efterföljt av vägval och semistrukturerade intervjuer. De olika datainsamlingsmetoderna gav oss möjlighet att undersöka ljusfördelningsprinciperna i förhållande till varandra genom triangulering. Studiens hypotes om att människor väljer att gå mot den ljusfördelningsprincip som inger mest positiva känslor bekräftas, bland annat av resultatets signifikanta skillnader. Av vilka det även framgår att människan blir olika känslomässigt påverkad av olika ljusfördelningsprinciper, samt att målpunktsbelysning är den ljusfördelningsprincip som människor helst vill gå mot. Det visade sig även att det är viktigt att kunna avläsa omgivningen, rummets gränser och att ha en siktlinje, vilket kan påverka den känslomässiga upplevelsen och den upplevda tryggheten. Samt att resultatet tyder på att den känslomässiga reaktionen är mer relaterad till upplevelsen av ljuset än platsens utseende. Med denna kunskap skapas större förståelse för hur belysning kan planeras i bebyggd utomhusmiljö. Vår moderna livsstils skapar ett behov av att kunna vistas fritt i stadsrummet även under dygnets mörka timmar, därigenom har utformningen av belysningsanläggningarna blivit viktiga då dessa belysningsanläggningar måste tillfredsställa människans behov av att känna trygghet. Eftersom dessa belysningsanläggningar påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten finns det ett behov av att ta reda på hur man effektivt kan leda människor med ljus. Studiens resultat visar på goda möjligheter att kunna leda människor till vissa vägar genom att använda sig av målpunktsbelysning. Detta kan i förlängningen ge möjlighet att reducera klimatpåverkan via minskad energikonsumtion då man kan minska den totala belysningen genom att leda människor via vägar där man koncentrerat belysningen på valda objekt. / The purpose of this study is to find out how to illuminate our built outdoor environment, by finding out which light distribution principle of vertical, horizontal or visual objective lighting is the most effective for guiding people. To fulfill the purpose of the study, a full-scale experiment was conducted in a real outdoor environment where the three light distribution principles were set against each other in three scenarios. The 29 participants evaluated their emotional experiences through The Discrete Emotions Questionnaire (DEQ) followed by choice of paths and semi-structured interviews. The different data collection methods allowed us to investigate the light distribution principles in relation to each other through triangulation. The study's hypothesis that people choose to go against the light distribution principle that gives rise to the most positive emotions is confirmed, among other things, by the significant differences in the results. From which it is also evident that people is variously emotionally influenced by different light distribution principles, and that visual objective lighting is the light distribution principle that people prefer to go against. It was also found that it is important to be able to read the surroundings, the boundaries of the room and to have a line of sight, which can affect the emotional experience and the perceived security. The result suggests that the emotional reaction is more related to the experience of the light than the appearance of the place. This knowledge creates a greater understanding of how lighting can be planned in a built outdoor environment. Our modern lifestyle creates a need to be able to reside freely in the urban space even during the dark hours, which is why lighting design has become a crucial aspect of satisfying peoples need to feel secure. As these lighting systems affect social, economic and ecological sustainability, there is a need to find out how to effectively manage people with light. The study's results show good opportunities to be able to lead people to certain paths by using visual objective lighting. This can, in the long run, give the opportunity to reduce the climate impact through reduced energy consumption, since it is possible to reduce the total illumination by directing people through selected roads where the lighting is concentrated on selected objects.