Utgångspunkten för detta arbete är mitt intresse för hur vi kan uppmärksamma erfarenheter som så att säga ”sitter i kroppen” så att vi kan reflektera kring dem och därigenom utveckla och fördjupa kunskap. I undersökningen behandlas frågeställningen; Vilken betydelse kan performativa arbetssätt med fokus på sinnliga erfarenheter ha i arbetet med avbildande bildframställningar för elever i grundskolan? Detta har undersökts genom ett bildpedagogiskt experiment samt intervjuer som ett led i att utveckla bilddidaktiska arbetssätt. Studien motiveras utifrån en fenomenologisk kunskapssyn där den reflekterade erfarenheten ses som en förutsättning för kunskap. Den performativa delen av experimentet då uppmärksamhet riktades till sinnliga erfarenheter tycks inte på ett avgörande sätt ha underlättat avbildandet rent tekniskt utifrån min tolkning av gestaltningar och samtal. Istället verkar den ha belyst ett subjektivt perspektiv som visade sig i deras gestaltningar. När deltagarna uppmärksammar och reflekterar över den subjektiva upplevelsen och lyckas gestalta den med, visar sig ett uttryck av närvaro även om bilden rent tekniskt är enkelt gjord. En sinnlig dimension blir synlig och bilderna berättar något om hur det kan upplevas att vara i en viss situation. Detta är en viktig aspekt i estetiska lärprocesser. Ett par av deltagarna tycks ha reflekterat en del kring erfarenheterna i själva görandet men min uppfattning är att det generellt var så att reflektionerna gjordes i intervjusamtalet efter experimentet. Då satte deltagarna ord på upplevelsen och kunde därmed resonera kring skillnader i sina gestaltningar. Detta pekar på vikten av att göra lärprocessen synlig genom reflektion för att kunskap ska omvandlas kvalitativt.

Inledning: Utomhuspedagogik är tänkt att användas som ett komplement till den ordinarie undervisningen i skolan och forskning visar hur utomhuspedagogik har visat sig ha positiva effekter som indirekt främjar lärandet. Många aktiva lärare förespråkar ett användande av utomhuspedagogik i sin ordinarie undervisningen men erfarenheter är ändå att det sällan används. Genom utomhuspedagogik får eleverna en möjlighet att använda sina erfarenheter och sinnen i sitt kunskapsskapande och enligt studiens använda teori bidrar detta till ett ökat lärande för individen. Det är därför intressant att se om elever lär sig mer med hjälp av utomhuspedagogiska inslag som ett komplement i den ordinarie undervisningen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om elever lär sig mer genom att utomhuspedagogik används som ett komplement i undervisningen. Hypoteser görs gällande att utomhuspedagogiska inslag i undervisningen bidrar till ett ökat lärande.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie där en experimentell ansats har används för att undersöka om elever lär sig mer med hjälp utomhuspedagogik som komplement i undervisningen. I undersökningen ingår 18 elever fördelat på två olika grupper, en innegrupp och en utegrupp. Båda grupper har en gemensam lektion om lövträd följt av en skogspromenad som enbart utegruppen har. Några dagar efter genomför samtliga deltagare ett kunskapsprov. Detta kunskapsprov genomfördes med hjälp av intervjuer där samtliga deltagare fick svara på samma frågor.Resultat: Resultatet av det genomförda kunskapstestet visar hur utegruppen presterade bättre på testet i jämförelse med innegruppen. I en jämförelse med det förkunskapstest som eleverna deltog i innan den primära undersökningen genomfördes visade det sig att båda grupperna presterat betydligt bättre på det primära testet än på förkunskapstestet. Resultatet visade även att eleverna som ingick i utegruppen presterade närmare 30 % bättre än vad innegruppen gjorde. Sammanställningen av resultatet gav indikationer på att det förbättrade lärandet bland annat kunde bero på de sinnliga erfarenheter som utegruppen haft möjlighet att använda sig av.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik. I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö. Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna. Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden.