Hur skapar man en blogg lämpad för bildundervisning? Vad bör man tänka på och vilka för-respektive nackdelar finns det med att använda sig av digitala hjälpmedel i skolan? Denna studie är gestaltande och går igenom hur man skapar en blogg och hur man kan arbeta med den didaktiskt. Vidare går jag igenom hur läget ser ut för skolor idag gällande användandet av digitala medier. Använder sig lärare av bloggar eller andra hjälpmedel? Forskning visar att många skolor inte har ekonomiska resurser eller vilja och kunskap att införa det digitala. Utöver tidigare forskning har jag utfört ett antal intervjuer där informanterna har fått frågor gällande min pilotblogg och deras egna erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg. Min empiri har kopplats till teorier om estetiska lärprocesser utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att många skolor inte har tillgång till de resurser som krävs för att arbeta digitalt i bildundervisningen men att lärare trots det är positiva till de fördelar som digitala medier tillför, så länge det inte används gång på gång i undervisningen. Slutsatsen blir att läraren måste variera sitt lärosätt för att gynna eleverna. Dels för att de med inlärningssvårigheter ska ha chans att kunna användabloggen på egen hand och dels för att inte göra undervisningen tråkig av att bara använda bloggar eller andra digitala verktyg.

<p>Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter.</p><p>Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser – akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig. Sammanfattningsvis ter det sig som om estetiken spelar en marginell roll i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.</p>

Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter. Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser – akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig. Sammanfattningsvis ter det sig som om estetiken spelar en marginell roll i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.

No description available.

Den här studien handlar om hur lärare på gymnasiet talar om hur de använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning och på vilket sätt det bidrar till att bredda förståelsen av kunskapsstoffet hos eleven. Studien har genomförts på en gymnasieskola i Stockholm med drygt nio hundra elever där undervisande lärare i gymnasiegemensamma ämnen diskuterat och utbytt erfarenheter kring estetiska lärprocesser i sin undervisning. Empirin utgörs av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp som tog karaktären av ett samtal. Sammansättningen av fokusgruppen grundar sig på att informanterna bildar ett arbetslag som består av olika ämneslärare. De representerar samtliga ämnesgemensamma kurser på ett teoretiskt högskoleförberedande program och arbetar i ett av skolans utbildningsprogram. Materialet har bearbetats genom diskursteori och socialkonstruktionistisk teori. Det transkriberade samtalet och lärarnas beskrivningar av hur de arbetar med estetiska lärprocesser i undervisningen inom olika teoretiska ämnen har analyserats genom diskursanalytiska verktyg. I studien framgår att estetiska lärprocesser används inom samtliga teoretiska kurser på den gymnasieskola där undersökningen gjorts. Dessa används i undervisningen för att bidra till att öka förståelsen och motivationen hos eleverna. Till exempel används det som pedagogiskt verktyg för att förklara komplexa sammanhang och fakta. Utifrån undersökningen går att se att läroplanens intensioner om det reformerade kunskapsbegreppet genom de fyra f:en uppfylls genom att estetiska lärprocesser används som ett sätt för eleven att få möjlighet att visa sina kunskaper på en förtrogenhetsnivå. En annan effekt av estetisk lärprocess som framkommit är att samverkan kan ske genom att andra elever och lärare kan ta del av materialet i till exempel en film och på så sätt sprids kunskapen genom att eleverna interagerar och lär av varandra. Att kalla lärprocessen ”estetisk” har lett till tolkningsproblem och associationer till estetik, bilder och bildkonst. Den vetenskapliga aspekten i en estetisk lärprocess och tydliga likhet med naturvetenskapliga lärprocesser har lyfts och påvisats. Genom studiens genomförande har begreppet medvetandegjorts för informanterna där det visat sig att många arbetar med estetisk lärprocess som en naturlig del i undervisningen.

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

No description available.

InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.

The work refers to taking the pulse of aesthetic learning processes in preschool. What is defined as aesthetic learning processes? How much influence teachers' subject knowledge staging of aesthetic learning processes in preschool? Do the aesthetic learning processes mean that the body is seen as the main tool and starting point for all knowledge creation? By use of literature review, questionnaire and interview methods examined this closely. The survey shows that there is a certain imbalance in the teachers' subject knowledge connected to aesthetic expression. The art subject can be seen to have a head start when it comes to staging aesthetic learning processes in preschool.

BakgrundDetta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter och tankar om estetiska lärprocesser i den pedagogiska verksamheten. Av litteratur, forskning och teorier framkommer det att estetiska lärprocesser är av stor vikt i barnets utveckling. Det är inte bara det sinnliga och lustfyllda som tas upp, utan även läran om sig själv, empati, demokrati och delaktighet. Estetiska lärprocesser anses vara ett bra verktyg för att få kunskap om andra ämnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka och beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter av att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan.MetodUtifrån undersökningens syfte och frågeställningar användes kvalitativ metod och intervjuer med förskollärare. Det var för att ta del av förskollärarnas erfarenheter och hur de resonerar kring estetiska lärprocesser. Intervjufrågor sammanställdes innan intervjuprocesserna. Åtta stycken intervjuer gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatUndersökningen visar att förskollärarna anser att estetiska lärprocesser är något positivt och ett bra verktyg i verksamheten. Genom estetiska lärprocesser framhäver de att alla barn får möjlighet att utrycka sig på sitt eget sätt. Barnet får uppleva glädje i ett utvecklande och lustfyllt lärande. Förskollärarna belyser att processen är viktigare än resultatet och att utforskandet är en stor del av estetiska lärprocesser. Mer kunskap inom olika områden som berör estetik önskar förskollärarna, då de känner att de kan få en möjlighet att utveckla verksamheten. Förskollärarna uppger tydligt att stora barngrupper och få förskollärare utgör ett hinder att utföra estetiska lärprocesser.