Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. . Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär. Förskollärarna använder frekvent mer eller mindre omedvetet arbetssätt som på olika vis kan skapa förutsättningar för estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser kretsar främst kring de sinnliga upplevelserna och de erfarenheter som bildas i olika sammanhang. Förskollärarnas fokus ligger på barns erfarenhets- och kunskapsbildning samt deras möjlighet att utforska sin omvärld. Detta blir möjligt främst när förskollärarna erbjuder aktiviteter med bild, musik och drama i sin verksamhet (som används av samtliga intervjuade förskollärare) men resultatet visar även att estetiska lärprocesser inte nödvändigtvis är direkt kopplat till konstnärliga ämnen utan kan nås genom exempelvis experiment. De intervjuade förskollärarna uppmärksammar även hur de arbetar utifrån tema eller projekt, gärna i samarbete med kontakter som möjliggör att arbetet går vidare, till exempel teaterbesök. Förskollärarna ser också det viktigt att ta bort barnens prestationsångest och höja deras självkänsla. Avslutningsvis visar analysen att huruvida man når de estetiska lärprocesser handlar mycket om förskollärarnas roll och hur de väljer att forma verksamheten.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att granska vilket värde estetiska lärprocesser, bild och drama, har i förskolans verksamhet. Syftet är även att belysa det som krävs för att bild och drama ska bli möjligt. För att få svar på våra frågeställningar har undersökningen utgått i från kvalitativ metod. Vi valde att intervjua sju förskollärare.Sju förskolläre intervjuades då vi ville få fram professionella svar. Vi valde att intervjua pedagoger förskollärare som såg ett extra värde i bild och drama. Undersökningen baseras på John Dewey och pragmatismen då ”learning by doing” kan kopplas till vårt syfte.  Resultat visade att pedagogerna förskollärare uppfattar att bild och drama är betydelsefullt för barns lärande, då pedagoger förskollärare ansåg att lärande med hela kroppen kan göra att barnen förstår vad de lär sig. Resultatet visade utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vilket värde bildskapande och drama har i förskolans verksamhet. Resultatet redogör även utifrån pedagogernas förskollärarnas perspektiv vad som krävs för att de estetiska lärprocesserna bildskapande och drama ska bli möjliga. Betydelsen av förskollärarnas pedagogernas kompetens och engagemang visar sig i resultatet vara betydelsefullt. Då detta är en betydelsefull del för att verksamheten ska använda sig av bildskapande och drama.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser som ett verktyg att lära om hållbar utveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta förskollärare intervjuades på åtta olika förskolor. Den sociokulturella teorin ligger som inramning för studien. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till estetiska lärprocesser som ett verktyg och att de främst använder sig av musik för att främja den sociala dimensionen av hållbar utveckling. En viktig del i resultatet är även förskollärarens egen roll för lärandet. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att det ständigt arbetas med hållbar utveckling genom estetiska lärprocesser men att det varierar i utsträckning på de olika förskolorna. Kompetensutveckling inom både estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är att föredra.

No description available.

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning. De mest kritiska och avgörande faktorerna som kan påverka eller begränsa dansmatteundervisnings relevans antyder resultaten vara pedagogens ämnesspecifika kompetens, genomförande av samplanering mellan involverade pedagoger, samt tidsplaneringen med mängden avsatt tid för genomförandet av dansmatteundervisning. Dessa faktorer kan påverka eller begränsa dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande. Slutsatser som gjorts i studien är att dansmatteundervisning är relevant för elevers lärande i matematikämnet ur aspekter som elevers möjlighet till djupinlärning, ökad kommunikation i undervisningen, ökad konceptuell undervisning, förståelseinriktad undervisning samt att elever upplever variationen som motivationshöjande. Dansmatteundervisning kan både vara inkluderande och exkluderande för elever, vilket påverkar dansmatteundervisningens relevans.

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.

InledningStudien behandlar musik i förskolan i relation till förskollärarens yrkesroll och förhållningssätt. Studien presenterar musik i barns utveckling och lärande och hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan. Relevant forskning i ämnet presenteras och sociokulturell teori sätts i relation till syfte och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan.MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. All data som samlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Sju förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.ResultatI studiens resultat framkommer det att förskollärarna förknippar musik främst med glädje och gemenskap. Det framkom att få förskollärare beskriver musik som enskilt ämne, istället benämns musik som metod för att utveckla teoretiska kunskaper och färdigheter. Samtliga respondenter förklarar att många planerade musikaktiviteter är traditionsbundna. Istället för att erövra nya musikaliska erfarenheter i musikaliska sammanhang.

Slöjdämnet är ett av de mest omtyckta ämnena i grundskolan även om nationella utvärderingarvisar att det är ett av de mest individualiserade ämnena. Sprunget ur en praktik starkt prägladav ett kollektiv har jag genom en fallstudie undersökt hur kollektiva estetiska praktikerutanför skolans ramar kan bidra till en ökad förståelse av bild- och slöjdundervisningens kollektivaarbetsmetoder. Huvudfrågeställningen i studien lyder: Hur kan ett möte mellan tvåkulturer- fotbollskulturen och skapandekulturen, skapa pedagogiska vinster och insikter förmig som blivande bild- och slöjdlärare? Studiens empiri består av inspelat material frånworkshopar med unga fotbollsspelare, där deras verbala och visuella kommunikation medvarandra under ett pågående skapande arbete har analyserats. Resultatet visar att spelarnaskommunikation med varandra är avgörande för arbetets utformning och problemlösningarsamt att arbetet med stora material bidrar till lek vilket kommenteras och gestaltas i en 4 x 4meter stor banderoll.