I uppsatsen, undersöktes gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk. Studien grundas på 8 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från två skilda gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Deras utsagor tolkades och organiserades utifrån Monica Lindgrens fem diskurser; estetisk verksamhet som (1) kompensation, (2) balans, (3) lustfylld aktivitet, (4) fostran, och (5) förstärkning. Resultatet visade att respondenterna resonerade kring estetiska uttrycksmedlens roll i teoretisk undervisning utifrån dessa fem diskurser. Enligt dem, ansåg de att elever i särskilda behov är i större behov av lärande genom estetiska uttrycksmedel utifrån lärandebehov. Fortsättningsvis, pratade de om att den estetiska verksamheten bidrar till variation i skoldagen samt till en mer balanserad utbildning. De ansåg även att lärande genom estetiska uttrycksformer var mer lustfyllt, mer avslappnande, mer lekfullt och mindre ansträngande än de uttrycksmedel som används i teoretiskt lärande. Att våga tala inför andra människor, utveckla förståelse för människors olikheter samt situationer (empati) och träna på att samarbeta var de tre fostran- faktorerna gymnasieeleverna lyfte fram. Slutligen, har deltagarna resonerat kring estetiska uttrycksmedel som medel att förstärka lärandet i övriga skolämnen. Identitet eller personlig preferens lyftes fram som en del av estetisk verksamhet som kompensation. Förslag för framtida forskning bland annat identitet eller personlig preferens har presenterats.

Inledning Estetiska lärprocesser finns med i den svenska läroplanen och är ett begrepp som lärarstudenter ofta möter på högskolan. Under min verksamhetsförlagda utbildning på högstadiet noterade jag att det inte förekom så mycket integrerade estetiska inslag i svenskämnet i denna åldersgrupp. Detta gjorde mig intresserad av denna specifika lärprocess och jag började undersöka om jag bara hade råkat vara på de skolor där det inte förkommer eller om det allmänt inte förkommer så mycket arbete med estetiska lärprocesser? Detta gjorde mig nyfiken och utgjorde grunden för mitt intresse för lärares användandet av estetiska lärprocesser i praktiken. Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärarna resonerar kring förekomsten av estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning. Metod I uppsatsen använder jag mig av semistrukturerade intervjuer som metod. Respondenterna är fem aktiva svensklärare som alla är från en och samma skola eftersom jag ville göra ensammanhangsbaserad studie och titta närmare på en specifik skola. Som teori använder jagpraktikarkitektur-teorin, där analysen inriktar sig på vad som hindrade och vad som möjliggjorde förekomsten. Med utgångspunkt i teorin är det i detta fall den aktuella skolanssvenskundervisning som utgör praktiken som undersöks. Resultat När respondenternas svar analyserades kunde det konstateras att lärarna i grunden var positiva till estetiska lärprocesser och till att integrera estetiska ämnen i sin undervisning men det framkom att bristen på tid var det som stod i vägen mest. Orsaker som blev synliga som också hindrade var avsaknad av material, de estetiska ämnens låga status samt bristen på stöd från kollegor.

Inledning Studien avhandlar förekomsten och innehållet i musikaktiviteter på ett specifikt fritidshem. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur musik används och utövas i fritidshemmets verksamhet, utifrån ett specifikt fritidshem i Västra Götaland. I detta undersöks även fritidslärarnas roll, betydelse och uppfattningar kring det praktiska utövandet av musikaktiviteter. Även elevernasuppfattningar av musikaktiviteterna belyses i studien. Metod Eftersom att studiens syfte är att granska hur musik används och utövas på fritidshemmet såvaldes nedanstående metoder för samla in det empiriska materialet. Metoderna bestod avkvalitativa intervjuer med både fritidslärare och elever, observationer utifrån ettobservationsschema samt observation i form av inventering. Inventeringen utgick ifrånelevernas och lärarnas uppfattningar om instrumentens, teknikens och lokalernas förekomst. Resultat Studiens resultat visar att det förekommer musikaktiviteter regelbundet på det aktuellafritidshemmet i form av spontana musikstunder, teaterprojekt, musiklyssnande ochinstrumentspel.

No description available.

Dans är ett av de estetiska ämnena som praktiseras i förskolans verksamhet. Vad vi uppmärksammat är att dans som ett verktyg för lärandet inte är lika självklart som andra estetiska ämnen. Dahlbeck och Persson (2010) lyfter att pedagoger från Reggio Emilia menar att det är först och främst det barnet utforskar och skapar och då med fokus på bildskapandet som är en estetisk uttrycksform. Med dans menar vi en kombination av musik och rörelse. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar gällande hur dans praktiseras i verksamheten och hur den påverkar barns förståelse för matematik. Vi har undersökt pedagogers uppfattningar gällande estetiska uttrycksformer som en lärande form. Det med fokus på dans som ett verktyg för barns matematiklärande. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi använt tidigare forskningsmaterial kring dansen och matematik som ett transdisciplinärt lärande.Vi har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv av lärandet där barns lärande sker i ett samspel mellan individer, miljö samt material. För att kunna få en djupare förståelse har vi intervjuat tre danspedagoger och fyra förskollärare om deras uppfattning kring dansen som ett verktyg för barns lärande av matematik. Med detta arbete kom vi fram till att estetiska läroprocesser är en viktig del av förskolans verksamhet där dansen behöver synliggöras för alla som är verksamma i den. Studien kan inte generaliseras eftersom vi har utgått ifrån sju pedagogers uppfattning och erfarenheter av dans men det kan ge oss en uppfattning om fenomenet. I resultatdelen framkommer att pedagogerna anser att barnen tar in kunskap med hela sin kropp. Det är ett sätt för barnet att förstå sin värld, att gestalta sin kunskap och att kunna kommunicera med kroppen. Pedagogerna har även belyst vikten av att det ska vara lustfyllt att lära sig. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en pedagog verksam i förskolan.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte. Med utgångspunkt i det egna skapandet och i interaktion med andra, estetiskt såväl som verbalt, får barnen intryck och lust kan skapas till uttryck och kommunikation på andraspråket.</p>

No description available.

No description available.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans. De teoretiska perspektiven jag har utgått ifrån är estetiska lärprocesser, multimodalitet, estetik och kultur. Resultatet visar på att dans finns i en varierad mängd i våra grundskolor. Att arbeta med dans ämnesintegrerat eller som eget kunskapsområde utvecklar eleverna i deras lärprocesser. Det stärker deras självförtroende, samarbete med klasskamrater, respekt mot andra, arbete med problemlösning, rumsuppfattning, utforskandet av känslor och att kunna förmedla något med kroppen. Det framkommer att dans kan utmana skolans kultur och kunskapssyn.