Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig. Eftersom vi är noviser vad avser både nyanlända och språkteori lägger vi stor vikt vid att beträda fältet med öppet sinne. Vårt syfte är att, genom nya begrepp, skapa förståelse för det vi undersöker vilket motiverar vårt val av grundad teori som forskningsansats. Till vår hjälp har vi använt oss av deltagande observation. Resultatet visar att eleverna befinner sig i en språkbox vilket begränsar deras kommunikation och språkanvändning. De är i behov av en vidgad kommunikation som inkluderar såväl verbala som ickeverbala uttryckssätt. Därmed kan en bred och mångsidig kommunikation utvecklas vilket kan gynna deras fortsatta språkutveckling.

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyrauppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmöhögskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenternaformulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i derastexter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig avLindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer omargument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser.I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternastexter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskursoch social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad ärmetod-diskursen och den sociala diskursen.Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inomestetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM. Men hjälp av dennateori har jag gett förslag på hur man skulle kunna applicera detta på dramapedagogik. Jaghar i samband med detta kopplat ihop de diskurser som framträder i studenternas uppsatsermed Lindströms läroformer: OM drama relateras till metod-diskursen, I drama till ämnesdiskursen,MED drama kopplas till kunskaps-diskursen och GENOM drama till den socialadiskursen. Syftet med detta har varit att fortsätta utveckla teoretiska verktyg för att beskriva,problematisera och analysera dramapedagogik och sätta in den i ett större sammanhang. / This paper is part of a Masters degree in Education and treats discourse analysis of fouressays written by students who have studied courses Educational Drama 90 hp at MalmöUniversity. The purpose of the study was to describe and analyze how students expressthemselves about Educational Drama and what possible patterns that occur in their textsand the discourses which can therefore be identified. I have also used Lindström's theory(2008) on educational approaches at the Aesthetic learning processes and Marners ideasabout arguments for the arts in schools (2004), to analyze students' essays.In discourse analysis, I have come to the conclusion that four discourses can be identified instudents' texts. These discourses, I have called: Knowledge discourse, subject-discourse,methodological discourse and social discourse. There are traces of all discourses in all fourpapers, but most pronounced is the method of discourse and social discourse.Lindström’s (2008) theory is based on ideas that one can describe four forms of learning inaesthetic learning processes, and these he calls ABOUT, IN, WITH and THROUGH. By usingthis theory I have given suggestions on how to apply them to Educational Drama. I have inconnection with this pairing the discourses that appear in students' essays with Lindström'seducational forms: ABOUT drama is related to methodological discourse, the subjectdiscoursecan be related to IN drama, WITH drama can be linked to the knowledge discourseand THROUGH drama relates to the social discourse. The purpose of using this theory hasbeen continuing to develop theoretical tools to describe, formulate and analyze EducationalDrama and put it in a larger context.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans värld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet Framåt och om de i detta samarbete har hittat värden som har varit av betydelse för att kunna använda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner där har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning består av en skolledare som varit deltagande i projektet och två skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktärerna för ledare i denna undersökning. Jag har använt mig av en motivationsteori i min uppsats och genom den kunnat se positiva drivande effekter i projektet. Jag har även kunnat utläsa var motivationen sjunker och vad som är en bidragande källa till detta, i slutsatsen ser jag på områden som, projekt av detta slag behöver utveckla för att nå bäriga effekter för utbildning. Min undersökning visar på att ledarna har upplevt samarbetet som positivt och utvecklande. Det finns dock brister vad det gäller mål och bedömningsfrågor. Bristerna bidrar till att arbetsformen tappar sin kraft och har svårigheter att sprida sig i olika utbildnings och kunskapsformer.

Studiens syfte var att ta reda på hur drama upplevs i engelskundervisningen i grundskolans årkurser 1 till 3. Studien gjordes kvalitativt där data samlades in via intervjuer och webbaserade enkäter. Tyngdpunkten i studien var att ta reda på hur lärare uppfattar och tolkar drama i relation till EFL-undervisning. Tre forskningsfrågor ställdes för att säkerhetsställa att studien undersökte det den var ämnad att undersöka: Hur anger lärare att de tillämpar dramatiseringar i engelskundervisningen? Hur beskriver lärare att elevers språkutveckling påverkas av att dramatiseringar tillämpas i engelskundervisningen och vilken typ av drama anger lärare är mest effektiv i engelskundervisningen? Hur beskriver lärare att dramatiseringar påverkar elevers motivation till att lära sig engelska som främmande språk? Totalt deltog 23 lärare i enkätinsamlingen varav tre lärare intervjuades för att nå en djupare förståelse för fenomenet drama. Resultatet visade att lärare delade upp begreppet drama i fyra huvudkategorier: Teater, lek, improvisation och kroppsspråk. Undervisningen skedde med hjälp av dessa fyra kategorier genom bland annat rollspel, charader, handdockor och temainriktade lekar, exempelvis ”i affären”. Resultatet visade också att det lärare upplevde som det essentiella med drama i EFL-undervisning var att drama kunde bidra till högre motivation och språkutveckling hos elever. Drama var nära kopplat till fantasi,  kreativitet och god gruppdynamik, enligt lärarna. Studien utgick från en fenomenologiskmetodansats ur ett sociokulturellt perspektiv inspirerat av Lev Semënovic Vygotskij.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare planerar och genomför undervisning där estetiska lärprocesser integreras med naturvetenskap. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor skapats för att ta reda på förskollärarnas avsikter med en aktivitet där de ska integrera de två ämnena, hur de iscensätter undervisningen samt vilka reflektioner förskollärarna ger uttryck för efter undervisningssituationen. Forskningsfrågorna har besvarats genom att använda en kombination av tre metoder. Observation, intervju och stimulated recall gjorde det möjligt att synliggöra förskollärarnas avsikter när de planerade inför aktiviteten där de skulle integrera estetiska lärprocesser och naturvetenskap, vad som skedde i praktiken samt deras reflektioner om det. Resultatet visar att estetiska lärprocesser och naturvetenskap ingår i hela processen från planering till genomförande och reflektion. Resultatet tyder dock på att ämnena endast integreras med varandra under genomförandet. Estetiska lärprocesser och naturvetenskap får även olika stort utrymme, både i relation till varandra och beroende på vilken del av processen som studeras. Förskollärares förhållningssätt till estetiska lärprocesser och deras kunskaper, eller bristande kunskaper, om de två ämnena påverkar hur undervisningen inom dem sker. Det påverkar vilket innehåll och material förskollärarna väljer att arbeta med, vilket tillvägagångssätt som används och hur de arbetar med barnen.

Konstnärliga uttryck är centrala för människan och har en potential att beröra oss. Vi kan ge­nom konsten uppleva sådant som vi inte själva har någon erfarenhet av, genom att någon skickligt har fångat en erfarenhet som levandegörs för en annan människa på scen, i ett musikstycke eller i ett konstverk. Att få uttrycka sig konstnärligt kan ta oss ännu närmare en djupare förståelse, för att skapandet är något sinnligt, något vi erfar både med våra kroppar och våra sinnen. Forskning visar att estetiska lärprocesser kan bidra med att skapa mening, att fördjupa och berika förståelsen för det som undervisas och att göra lärandet lustfyllt. Det kan också bidra med en större förståelse, för sig själv och för andra. Trots detta finns det en utveckling inom grundskola och gymnasium där de estetiska ämnena får allt mindre utrymme i läroplanen. Inom folkhögskolan däremot finns en stor mängd kurser i konstnärliga uttrycksformer och eftersom det inte finns någon centralt styrd läroplan finns förutsättningar att arbeta med konstnärliga uttryck på ett fritt sätt. Den här uppsatsen vill undersöka vad konstnärliga uttryck kan bidra med i undervisning på folkhögskola.  Genom fallstudien som metod utforskas estetiska lärprocesser på en teaterlinje. Genom en deltagande observation av ett repetitionsarbete noteras hur läraren undervisar och i en djupintervju delar läraren med sig av sina erfarenheter av undervisning. Resultatet analyseras med hjälp av framför allt Biestas teorier om subjekttillblivelse. Resultatet visar att läraren erbjuder deltagarna motstånd, hon ställer frågor och borrar hela tiden vidare i vad som driver deras roller och vad de vill, vilket bidrar till en ökad förståelse, för karaktärerna, och för en annan människas livssituation. Hon drar deltagarna in i dialog med världen de möter. De får utrymme att själva formulera sig kring sina karaktärer, samtidigt som läraren driver arbetet framåt genom att utmana och stötta. Hon använder sig av vad Biesta benämner som avbrott, fördröjning och stöttning. I diskussionen diskuteras lärarens sätt att undervisa utifrån den teoretiska bakgrunden. Lärarens berättelse och observationen av repetitionsarbetet visar att hon leds av idéer om vilken slags undervisning som är hjälpsam för deltagarna i sitt praktiska pedagogiska arbete.

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder estetiska lärprocesser för att gynna barnens kommunikation och samspel mellan varandra. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt och inställning är avgörande för hur estetiska lärprocesser ges plats i undervisningen. Med ett negativt synsätt gällande estetiska lärprocesser menar förskollärarna att vissa estetiska uttryckssätt utesluts, därav att förskollärare behöver vidga sina kompetenser kring estetiska lärprocesser för att gynna barnets individuella processer. Resultatet visar även att estetiska lärprocesser gynnar barns kommunikation och samspel då barnen ges möjlighet att kunna integrera med varandra. Sammanfattningsvis redovisar denna studie hur förskollärare behöver åsidosätta sina egna tankar gällande prestation och resultat, utan att fokusera på barns individuella processer samt hur de ska tillföra ett arbetssätt som bidrar till ett meningsskapande undervisningstillfälle hos barnen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom de samhällsorienterade ämnena på lågstadiet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. Den kvalitativa forskningsansatsen kompletterades med hjälp av en kvantitativ forskningsansats i form av enkätsvar från 98 elever. Den empiriska datan analyserades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att lärarna främst integrerar de estetiska lärprocesser de är bekväma med och enligt egen uppfattning bäst svarar mot elevernas kunskapsmål inom de samhällsorienterade ämnena. Det fanns även utmaningar i att inkludera estetiska lärprocesser i form av bristande kompetensutveckling och uteblivet material på skolorna.

No description available.