Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur elever i årskurs 9 upplever och serpå bildundervisningen i skolan. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökningsom besvarats av 10 elever från årskurs 9. Det som framkom i denna studie är att de flestaeleverna upplever och ser på bildämnet som ett kreativt ämne, då det begreppet oftaförekom i elevernas svar. Eleverna ser och upplever ämnet som ett praktiskt ämne och detnämns ofta i elevsvaren att de därför vill arbeta mer med händerna och inte skriva elleranalysera så mycket. Däremot finns det en önskan om att arbeta mer digitalt men som enkombination med andra former av skapande. Elevsvaren i enkätundersökningen harjämförts med läro- och kursplanerna för bildämnet för att få syn på om syftet medbildämnet synliggörs i elevsvaren. Att bildämnet är ett kommunikativt och analytiskt ämnesom beskrivs i styrdokument är inte något som majoriteten av eleverna beskriver i sina svar.Bildämnets potential tas även upp ur olika synvinklar baserad på forskning och kopplas tillett elevperspektiv.

Inledning Begreppet estetiska lärprocesser är ett svårdefinierat sådant. Denna studie syftar till att medhjälp av tidigare forskning förtydliga hur begreppet som pedagogisk arbetsmetod definieras och används i undervisning på fritidshem, samt utifrån hur fyra avdelningar på fritidshem tolkar begreppet. Syfte Syftet med denna undersökning är att bidra till en tydligare bild av hur olika avdelningar arbetar med estetiska lärprocesser i dagens fritidshem. Studiens frågeställningar har för avsikt att belysa lärprocessens gång från planerings- till utvärderingsstadiet. Fokus ligger på att studera hur olika avdelningar tolkar läroplanen och övriga styrdokument, samt vilket resultat de anser att detta arbete ger ifråga om sina elevers utveckling. Metod Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Det insamlade empiriska materialet har analyserats och bearbetats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien visar hur fyra olika fritidshemsavdelningar arbetar med estetiska aktiviteter och uttrycksformer utifrån hur de beskrivs i fritidshemmets läroplan. Resultatet synliggör både likheter och skillnader i deras yrkesutövande och i deras tolkningar av läroplanens mål och riktlinjer, samt vad arbete med estetiska lärprocesser innebär. Studien visar också på hur avdelningarna arbetar med att täcka behov i sina respektive elevgrupper samt på vilka sätt eleverna utvecklas. I resultatet framkommer det också hur avdelningarna strävar efter att förbättra sitt arbete genom regelbundna grundliga utvärderingsprocesser.

Studien grundar sig i nyfikenheten på keramiklerans potential i bildundervisning. Syftet är att ge kunskap om hur lärare arbetar med keramik i bildundervisning och bidra med kunskap tillfrågan stoffurval i bild. Syftet besvaras med frågeställningarna: Hur använder studiens intervjuade bildlärare keramiklera i undervisningen? Varför väljer dessa lärare att använda keramik som material i bildämnet? Hur ser lärare som inkluderar keramiklera i undervisningenpå möjligheter till lärande med keramiklera som material? Data samlas genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Lindströms teori om estetiska lärprocesser(Lindström, 2012). I resultatet presenteras fem teman som visar hur studiens lärare motiverar keramikens plats i bild. Temata är: Positiv upplevelse; Handens möte med något annat;Tredimensionellt lärande; Elever med svårigheter; och Nyttan med keramiken. Analysen av temata visar att keramiklerans plats i bild tenderar att motiveras med kunskaper som förvärvas genom medieneutrala lärprocesser.

No description available.

I denna kvalitativa studie undersöks både hur elever i årskurs 3 förhåller sig till ett lektionsinnehåll med estetiska lärprocesser och hur lärare i årskurs F–3 upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien har tre olika datainsamlingsmetoder med syfte att bidra med en ökad kunskap om estetiska lärprocesser ur ett praktiskt sammanhang med elever, samt en ökad förståelse för hur lärare kan uppleva integreringen av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. För att undersöka hur elever förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska genomfördes en observation och enkätundersökning med 12 elever i årskurs 3 under en lektion i svenska där det förekom arbete med estetiska lärprocesser. Genom observationen ges en bild av hur estetiska lärprocesser praktiskt kan fungera i ett klassrum. Den efterföljande enkätundersökningen kompletterar observationen genom att ge dessa elever möjlighet att dela sin individuella syn på hur de förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska. I denna studie genomfördes även fem intervjuer med verksamma lärare i årskurs F–3 för att få deras syn på hur de upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien genomfördes i två olika kommuner under vårterminen år 2023. En slutsats som kan dras av resultatet är att den aktuella elevgruppen, som deltog under den observerade lektionen och den efterföljande enkäten, förhåller sig till största del positiva till innehållet i lektionen och estetiska inslag i allmänhet. Detta stöds även av de intervjuade lärarna, som framhåller att de upplever att de flesta elever har positiva attityder till estetiska lärprocesser. Vidare kan en slutsats dras från studiens resultat att lärarna upplever arbetet med estetiska lärprocesser som gynnsamma inslag i sin undervisning i ämnet svenska. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är upplevelsen att arbete med olika estetiska uttrycksformer kan bidra till att lärare lär känna sina elever bättre. Däremot upplever lärarna att det finns en del utmaningar med att integrera dessa inslag i sin undervisning i ämnet svenska. En utmaning som lyfts fram i denna studie är att hitta lämpligt material. Det upplevs svårare att hitta material som är anpassat för äldre elever.

I denna studie har jag undersökt den visuella fantasins effekt på den kreativa processen i bildsalen, vilken roll den visuella fantasin spelar och vad som kan påverka en elevs visuella fantasi. Studien har med hjälp av en kvalitativ undersökning via enkäter försökt ta reda på effekten av visuell fantasi och om det påverkar elevens kreativitet och motivation i bildskapande och bildstudier och bildsamtal. Jag har även undersökt andra möjliga orsaker till vad som kan påverka en elevs kreativitet och motivation i bildsalen. I mitt försök att komma fram till svar har jag använt mig av enkätundersökning designad för att mäta visuell fantasi genom att undersöka en mindre grupp elever, samt en uppföljande enkät med frågor kring elevernas kreativa process och intressen. Fantasi är ett av de fenomen som enligt många forskare skiljer oss människor från djur. Den låter oss skapa och uppleva det som inte finns och är det som till exempel konstnärer nyttjar för att utveckla sitt skapande av till exempel nya världar eller gestalta både redan existerande och nya ting i förevigad form på duk. Enligt studier som har gjorts är fantasi ett slags spektrum, och det finns enligt dessa studier individer med total avsaknad av vissa typer av fantasi. Avsaknad av den visuella fantasin kallas av forskare för afantasi och dess motsatts kallas för hyperfantasi (Zeman et. al., 2020). Resultatet av min studie visar enligt min uppfattning att den visuella fantasin inte alltid är kopplat till en hög motivation, utan att även andra orsaker kan ha en stor påverkan.

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

Ungefär 30 miljoner barn beskrivs vara på flykt ifrån sina hemländer. Många av dessa barn har kommit hit till Sverige eller kommer att komma hit, med sig har de en annan kulturell bakgrund och ett annat språk. Dessa barn som kommit hit till Sverige har rätt att gå i förskola på samma villkor som svenska barn. Förskolan ses som en kulturell mötesplats som ska arbeta för kulturell förståelse och accepterande av barns olika kulturer och språk. Därför blir frågan hur man som förskollärare på bästa sätt kan möta alla dessa barn och deras olika språk och kulturella bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om estetiska uttrycksformer och hur dem kan vara ett stöd i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien har även som syfte att ta reda på vad tidigare forskning säger om språkutvecklingens roll för att skapa förståelse mellan olika kulturer. Resultatet visar att den tidigare forskningen talar för ett multimodalt lärande, där olika språkliga uttryck används samtidigt och integrerar med varandra. Det är användandet av flera uttryck för kommunikationen som tas upp som det centrala, och det som kan ge stöd i språkutvecklingen. Estetiska uttrycksformer beskrivs kunna stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, bland annat genom att användandet av estetiska uttrycksformer erbjuder möjlighet till kommunikation som inte behöver vara verbal. Estetiska uttrycksformer beskrivs kunna erbjuda kommunikation som inte ställer lika höga krav på kunskaper i ett visst språk, som skriftspråk eller talspråk kan göra. Studiens resultat visar att språkutvecklingen har en stor roll i att skapa förståelse mellan olika kulturer. Eftersom språket ses som ett verktyg för tänkandet och som en länk mellan en person och dennes omgivning. Men även om etnicitet, språk och kultur är viktiga delar i en människas identitetsutveckling, ger min studie exempel på att miljön har påverkan på identitetsutvecklingen och att den kan förändras. Men kan därför inte anta bara för att föräldrarna är invandrare och har en viss kulturell identitet och språk, att barnen kommer känna samma kulturella tillhörighet som föräldrarna eller se deras språk som deras modersmål. I denna studie beskrivs estetiska uttrycksformer och lek bidra till att skapa förståelse mellan olika kulturer. I leken och användandet av estetiska uttrycksformer kan barnen kommunicera med varandra och omgivningen på ett sett som inte måste vara verbalt. Även pedagogernas syn och användning av olika språk och språkliga uttryck i verksamheten påverkar hur olika kulturer och språk accepteras i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i matematisk problemlösning då eleverna arbetar tillsammans i grupp. Vidare undersöks elevperspektivet på den estetiska lärprocessen. Studien utförs i en årskurs ett där eleverna får lösa ett matematiskt problem i grupp. Eleverna dokumenterar med en film hur det löser problemet. Elevernas perspektiv undersöks genom att de besvarar en enkät om deras upplevelser. Resultatet av studien är att samtliga grupper löser problemet med hjälp av olika strategier. Genom att eleverna diskuterar och reflekterar med varandra kan de till viss del inspirera varandra till olika lösningsstrategier och lösningar. Slutsatserna resulterar i att problemlösning med estetiska lärprocesser är inspirerande för eleverna och resurskrävande för verksamheten. Genom estetiska lärprocesser kan eleverna konkretisera och reflektera över problemet samt lösa det utan hjälp av den ordinarie matematikboken.

Detta är en studie av tvärvetenskaplig och transdisciplinär karaktär som är riktad mot barns naturvetenskapliga och estetiska lärprocesser. Genom att undersöka den intra-aktivitet som pågår mellan barnen, estetiskt materialitet och ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll, syftar studien till att undersöka hur estetiska element kan rymma potentialiteter till naturvetenskapligt lärande. Detta har genomförts genom att analysera empiriskt material som samlats in på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Studien har en kvalitativ, etnografisk ansats med deltagande observationer, samtal och fotografering som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av ett agentiskt realistiskt perspektiv. I denna studie uppmärksammas materialitet och diskursers ömsesidiga påverkan i skapandet av olika fenomen, i detta fall hur naturvetenskap blir till. Jag har observerat hur estetiskt materialitet och naturvetenskapligt lärande sammanflätas med barnen och hur dessa leder till effekter av kunskapsskapande. Mina resultat tyder också på att estetiska material synliggör barnens naturvetenskapliga erfarenheter. Dessutom triggar de igång nya kunskapsskapande processer. Med utgångspunkt i materialitets handlingskraft är min slutsats att pedagogiska miljöer måste iscensättas på ett medvetet sätt, där etik och estetiska dimensioner får stort utrymme och där lärmiljöer performativt arrangeras som en aktiv och agentisk del i skapandet av kunskap.