Denna studie handlar om läsinlärning och läsutveckling. Syftet med arbetet är att ta reda på hur olika lärare på en skola arbetar med läsinlärning och vad de gör för att utveckla elevers läsförmåga i förskoleklass till år 5. Metoden och materialet som används är enkäter, observationer och intervjuer av utvalda lärare på en skola. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på läsning och använder olika läsinlärningsmetoder i sitt arbete. Lärarna i undersökningen ser olika på läsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lärarlagen

<p>I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att <em>merparten</em> av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.</p>

I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att merparten av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.

No description available.

Syftet med studien var att identifiera elevers begreppsbilder av procent för att bättre förstå hur eleverna resonerade om procent. Att lära sig använda och tolka procent är en viktig del av att kunna uttrycka sig, det gäller både elever och vuxna i samhället. Elever kommer i kontakt med begreppet procent och dess innehåll i skolan. Begreppet procent utvecklas i elevers tankar vilket påverkar elevers inlärning. Elevers begreppsbilder undersöktes utifrån det analytiska ramverket om begreppsbild. Metoden som användes var den kvalitativa forskningsmetoden där datainsamlingen genomfördes, dels med hjälp av ett test med sex uppgifter, dels en semistrukturerad intervju där testet användes som utgångspunkt för intervjun för att få fram mer detaljinformation om elevers resonemang när de löste uppgifterna. Forskningsurvalet genomfördes i form av ett bekvämlighetsurval. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en mångkulturell friskola i Stockholm. Den kvalitativa analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på åtta begreppsbilder om procent: andel, bitar av det hela, bråkform, decimalform, geometriskt mönster, proportionellt samband, symbol, metod. Årskurs 8 och årskurs 9 skiljer sig i tre begreppsbilder: såsom geometriskt mönster som endast fanns i årskurs 9, proportionellt samband som endast fanns i årskurs 8 samt symbol som dök upp endast i årskurs 9. Studien visade att elevers begreppsbilder om procent är breda som tolkning men inte är tillräckligt tydliga i kopplingen till definitionen. Procent betyder ”hundradel” men detta fanns inte i elevers begreppsbilder om procent som definition samtidigt som procent dök upp i definitionen av procenttecknet. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en friskola i Stockholm. Avslutningsvis konkretiseras i denna studie vikten av kunskapen om elevers begreppsbilder av procent som kommer att bidra till att lärare utvecklar sin lektionsplanering för att anpassa den till elevers behov.

Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur elever i årskurs 9 upplever och serpå bildundervisningen i skolan. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökningsom besvarats av 10 elever från årskurs 9. Det som framkom i denna studie är att de flestaeleverna upplever och ser på bildämnet som ett kreativt ämne, då det begreppet oftaförekom i elevernas svar. Eleverna ser och upplever ämnet som ett praktiskt ämne och detnämns ofta i elevsvaren att de därför vill arbeta mer med händerna och inte skriva elleranalysera så mycket. Däremot finns det en önskan om att arbeta mer digitalt men som enkombination med andra former av skapande. Elevsvaren i enkätundersökningen harjämförts med läro- och kursplanerna för bildämnet för att få syn på om syftet medbildämnet synliggörs i elevsvaren. Att bildämnet är ett kommunikativt och analytiskt ämnesom beskrivs i styrdokument är inte något som majoriteten av eleverna beskriver i sina svar.Bildämnets potential tas även upp ur olika synvinklar baserad på forskning och kopplas tillett elevperspektiv.

Det militära användningsområdet för IT är inte bara det första utan även ett av de mest drivande. Beslutsstödsystem inom detta område har en naturlig roll då beslut ofta behöver tas snabbt, med risk för allvarliga konsekvenser. För att ta dessa beslut stödjer den Svenska Försvarsmaktens beslutstagare sig på analyserad information från Underrättelsetjänsten. För att informationen ska vara av hög kvalité behöver analytiker vid Underrättelsetjänsten stöd från tidseffektiva och tillförlitliga analytiska beslutsstödsystem. Det här arbetet kommer att beskriva en prototyp av ett sådant system, kallat Multihypothesis management and analysis tool. Verktyget har utvecklats av Totalförsvarets forskningsinstitut för att användas av Försvarsmaktens analytiker. I arbetet presenteras förslag på hur verktyget kan vidareutvecklas från prototyp till ett verktyg med fokus på användarnas arbetsrutiner. Förslagen är baserade på insamlad information om hur analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut bedriver sina analyser och deras uppfattning om prototypen. Samma analytiker deltog i den avslutande utvärderingen av vidareutvecklingsförslagen som gav positiva resultat. Efter att studien avslutats valde FOI att inkludera förslagen i prototypens utvecklingsplan. / The armed forces have been, not only the first, but also one of the most propulsive for development within the IT. Decision support systems (DSS) have a natural role in this area of use due the fact that decisions have to be made quickly and often with a risk of dire consequences. To be able to make these decisions, the decision makers of the Swedish armed forces rely themselves upon analysed information from the intelligence service. To make sure that the information keeps a high level of quality, the analysts at the intelligence service need time efficient and reliable DSS in order to conduct their analysis. This thesis will describe one of these systems, a prototype called Multihypothesis management and analysis tool (MHMA). MHMA is developed by the Swedish defence research agency for the Swedish armed forces. The thesis will present development proposals for how the system could develop from the existing prototype into a user-centred system, which would fit the analysts’ work environment. The proposals are based on gathered information from analysts at the Swedish defence research agency, regarding their opinions about the prototype. The same analysts also participated in the evaluation of the development proposals. After the completion of the study, FOI chose to include the proposals in the development plan of the prototype.

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Barns tidiga läsinlärning har under en lång tid varit ett hett ämne där olika företrädare förespråkat vilka läsinlärningsmetoder som är mest gynnsamma. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med metoder som utgår från de syntetiska respektive analytiska förhållningssättet. Syftet är därför att undersöka tidigare forskningsresultat inom området för den tidiga läsinlärningen, och vilken inverkan ett syntetiskt respektive analytiskt undervisningsupplägg har för elevers tidiga läsutveckling gällande avkodning och läsförståelse. Metoden för arbetet är en kunskapsöversikt där tidigare forskningsresultat inom området granskas. Sju internationella vetenskapliga artiklar med inriktning på elevers tidiga läsinlärning ligger till grund för resultat i denna studie. Resultatet visar att det finns fördelar och nackdelar med båda förhållningssätten. Oavsett val av metod så visar resultaten att eleverna utvecklar sin läsförmåga. Däremot framkommer det att eleverna utvecklar skilda strategier som de tillämpar vid läsning. En framträdande skillnad är att eleverna som undervisas med de syntetiska metoderna lägger så pass mycket fokus på avkodning att läsförståelsen går förlorad.

Syftet med detta arbete var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial “Hitta språket” som från och med höstterminen 2019 är obligatoriskt i förskoleklassen. Vi ville undersöka hur materialet var uppbyggt och vilka skriftspråkliga aktiviteter som var synliga, hur lärare beskrev sitt arbete med kartläggningsmaterialet, på vilket sätt kartläggningen bidrog till tidiga insatser, samt vilka för- respektive nackdelar lärare upplevde med kartläggningsmaterialet i relation till elevernas läs- och skrivutveckling.I vårt arbete har vi utgått från de två olika synsätten på språkutveckling, syntetisk samt analytiskt synsätt. Det syntetiska synsättet, även kallat phonics, innebär att gå från del till helhet, med fokus på bokstavskännedom och den fonologiska medvetenheten. I språkutveckling, utifrån analytiskt synsätt, utgår man istället från helhet till del, i ett meningsfullt sammanhang. I vår undersökning ville vi dels analysera kartläggningsmaterialet utifrån det analytiska och syntetiska synsättet, dels belysa lärares åsikter, tankar och funderingar kring materialet. Vi genomförde kvalitativa intervjuer, med sex olika lärare. Våra intervjuer var semistrukturerade, då frågorna var förutbestämda och möjliggjorde för öppna svar. Intervjuerna mynnade ut i en tematisk analys som gav tre teman. Analysen av den insamlade datan visar att pedagogerna uppmärksammar både de syntetiska och de analytiska delarna i materialet och uttryckte att de största svårigheterna syntes i de analytiska delarna. Våra intervjuer visar även på bristperspektivet i form av både utbildning kring materialet, tidsaspekten samt förutsättningarna innan, under och efter kartläggningen. Samtliga pedagoger uttryckte att svårigheter finns på olika nivåer men att de största anpassningarna efter kartläggningen gjordes på gruppnivå.