<p>I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att <em>merparten</em> av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.</p>

I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att merparten av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.

<p>I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad. Testpersonernas subjektiva uppfattning och det kvantitativa resultatet visar också delvis att syntetiska uppläsningar är mer ansträngande än mänskliga. Dock behöver ytterligare studier genomföras för att bekräfta en försämrad förståelse och större ansträngning.</p>

I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad. Testpersonernas subjektiva uppfattning och det kvantitativa resultatet visar också delvis att syntetiska uppläsningar är mer ansträngande än mänskliga. Dock behöver ytterligare studier genomföras för att bekräfta en försämrad förståelse och större ansträngning.

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Det är viktigt att skotillverkare väljer rätt material till deras produkter, olika material har olika fördelar och nackdelar. Den här studien har fokuserat på läder och syntetiskt läder då de är vanliga material inom skotillverkning och ofta används till samma typ av skor.  Skor måste utstå en mängd olika scenarion, det är därför viktigt att veta hur materialet som skorna är tillverkade av klarar av de scenariona. Scenariot som undersöks i den här studien är hur materialegenskaperna förändras när de är blöta. Skor kommer alltid att utsättas för fukt, det kan vara ifrån regn och det kan vara ifrån svett. Det är viktigt att se hur slitaget på materialen förändras om de är blöta för att om de blir väsentligt sämre så spelar det ingen roll hur mycket de håller för när de är torra.  Genom att göra tre olika slitagetester på materialen i torrt och blött tillstånd är det möjligt att se hur vattnet påverkar vilket slitage materialen klarar av. Det går även att tyda om slitaget sker annorlunda när materialen är blöta. Testerna som används för att undersöka materialen är Martindale, dragprov och rivtest.  Det syntetiska lädret får snarlika resultat i dragprov och rivtest oavsett om det är blött eller torrt, men i Martindale testet minskar slitaget avsevärt när materialet är mättat med vatten. Lädret ser en kraftig höjning i vilken belastning det klarar under dragprovet då det är blött istället för torrt. Under rivtestet och Martindale testet är resultaten förhållandevis lika. Förslag på vidare tester innefattar fler tester på läder och syntetiskt läder samt att det skulle krävas tester för alla delar av en sko för att det ska vara implementerbart. Resultat från den här studien gäller endast för de typer av läder och syntetiskt läder som har testats. / <p>Betyg 20210222</p>

Barns tidiga läsinlärning har under en lång tid varit ett hett ämne där olika företrädare förespråkat vilka läsinlärningsmetoder som är mest gynnsamma. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med metoder som utgår från de syntetiska respektive analytiska förhållningssättet. Syftet är därför att undersöka tidigare forskningsresultat inom området för den tidiga läsinlärningen, och vilken inverkan ett syntetiskt respektive analytiskt undervisningsupplägg har för elevers tidiga läsutveckling gällande avkodning och läsförståelse. Metoden för arbetet är en kunskapsöversikt där tidigare forskningsresultat inom området granskas. Sju internationella vetenskapliga artiklar med inriktning på elevers tidiga läsinlärning ligger till grund för resultat i denna studie. Resultatet visar att det finns fördelar och nackdelar med båda förhållningssätten. Oavsett val av metod så visar resultaten att eleverna utvecklar sin läsförmåga. Däremot framkommer det att eleverna utvecklar skilda strategier som de tillämpar vid läsning. En framträdande skillnad är att eleverna som undervisas med de syntetiska metoderna lägger så pass mycket fokus på avkodning att läsförståelsen går förlorad.

Syftet med detta arbete var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial “Hitta språket” som från och med höstterminen 2019 är obligatoriskt i förskoleklassen. Vi ville undersöka hur materialet var uppbyggt och vilka skriftspråkliga aktiviteter som var synliga, hur lärare beskrev sitt arbete med kartläggningsmaterialet, på vilket sätt kartläggningen bidrog till tidiga insatser, samt vilka för- respektive nackdelar lärare upplevde med kartläggningsmaterialet i relation till elevernas läs- och skrivutveckling.I vårt arbete har vi utgått från de två olika synsätten på språkutveckling, syntetisk samt analytiskt synsätt. Det syntetiska synsättet, även kallat phonics, innebär att gå från del till helhet, med fokus på bokstavskännedom och den fonologiska medvetenheten. I språkutveckling, utifrån analytiskt synsätt, utgår man istället från helhet till del, i ett meningsfullt sammanhang. I vår undersökning ville vi dels analysera kartläggningsmaterialet utifrån det analytiska och syntetiska synsättet, dels belysa lärares åsikter, tankar och funderingar kring materialet. Vi genomförde kvalitativa intervjuer, med sex olika lärare. Våra intervjuer var semistrukturerade, då frågorna var förutbestämda och möjliggjorde för öppna svar. Intervjuerna mynnade ut i en tematisk analys som gav tre teman. Analysen av den insamlade datan visar att pedagogerna uppmärksammar både de syntetiska och de analytiska delarna i materialet och uttryckte att de största svårigheterna syntes i de analytiska delarna. Våra intervjuer visar även på bristperspektivet i form av både utbildning kring materialet, tidsaspekten samt förutsättningarna innan, under och efter kartläggningen. Samtliga pedagoger uttryckte att svårigheter finns på olika nivåer men att de största anpassningarna efter kartläggningen gjordes på gruppnivå.

Syftet med studien var att undersöka vad forskningen säger om två olika förhållningssätts undervisningsmetoder kopplat till elevers tidiga läsutveckling och mer specifikt undersöka vilken metod som är mest framgångsrik. Undervisningsmetoderna som undersöktes var kopplade till det syntetiska och det analytiska förhållningssättet. Metoden som användes i studien var en kunskapsöversikt varigenom tidigare forskning i form av tio vetenskapliga artiklar granskades genom en tematisk analysmetod och ställdes mot varandra. Databaserna ERIC, Libsearch, ERC och SwePub var de som användes. Resultatet visade att båda förhållningssättens metoder är framgångsrika kopplat till elevers tidiga läsutveckling. Båda metoderna påverkade aspekterna: läsförståelse, avkodning och motivation på ett gynnsamt sätt, men med en signifikant marginell fördel det syntetiska förhållningssättets metod.

Deep neural networks typically require large amounts of labeled data for training, but a problem is that collecting data can be expensive. Our study aims at revealing insights into how training with synthetic data affects performance in real-world object detection tasks. This is achieved by synthesising annotated image data in the automotive domain using a car simulator for the tasks of detecting cars in images from the real world. We furthermore perform experiments in the aviation domain where we incorporate synthetic images extracted from an airplane simulator with real-world data for detecting runways. In our experiments, the synthetic data sets are leveraged by pre-training a deep learning based object detector, which is then fine-tuned and evaluated on real-world data. We evaluate this approach on three real-world data sets across the two domains and furthermore evaluate how the classification performance scales as synthetic and real-world data varies in the automotive domain. In the automotive domain, we additionally perform image-to-image translation both from the synthetic domain to the real-world domain, and the other way around, as a means of domain adaptation to assess whether it further improves performance. The results show that adding synthetic data improves performance in the automotive domain and that pre-training with more synthetic data results in further performance improvements, but that the performance boost of adding more real-world data exceeds that of the addition of more synthetic data. We can not conclude that using CycleGAN for domain adaptation further improves the performance. / Djupa neurala nätverk behöver normalt stora mängder annoterad träningsdata, men ett problem är att data kan vara dyrt att sampla in. Syftet med denna studie är att undersöka hur träning med syntetiskt data påverkar en objektdetektors prestanda på verkligt data. Detta undersöks genom att syntetisera data i bildomänen med hjälp av en bilsimulator för uppgiften att identifiera bilar i den verkliga världen. Dessutom utför vi experiment i flygdomänen där vi inkorporerar syntetiskt flygbilddata från en flygsimulator med riktigt flygdata för detektion av landningsbanor. Det syntetiska datat i vår studie används till att förträna en djupinlärningsbaserad objektdetektor, som sedan fintränas och evalueras på data insamlat från den verkliga världen. Vi evaluerar denna approach på totalt tre riktiga dataset över våra två domäner och dessutom undersöker vi hur prestandan skalar när mängden syntetiskt och riktigt data varierar i bildomänen. I bildomänen tillämpar vi dessutom bildtillbild translation mellan de syntetiska och riktiga bilderna för att undersöka om denna sorts domänadaption förbättrar prestandan. Resultaten visar att tillägg av syntetiskt data förbättrar prestandan i bildomänen och att förträning med en större mängd syntetiskt data resulterar i ytterligare prestandaförbättringar, men att prestandaförbättringen när mer riktigt data läggs till är större i jämförelse. Vi kan inte dra slutsatsen att domänadaption med CycleGAN leder till förbättrad prestanda.