An investigation of the heat impact of laser cutting on the material properties when producing tensile and impact test specimens of different steel types of varying thickness has been performed. The purpose of the thesis project was to provide recommendations regarding how much material that needs to be milled from the laser cut edge before tensile and impact tests. The study has been performed partly by investigating the test specimens by heat camera when the specimens were cut in the laser cutting line and partly by performing hardness tests, investigation by microscopy, and tolerance and roughness measurements and tensile tests of the laser cut material and material produced in the traditional multi operation machine. The results show that the heat affected zone in the thicker materials is greater than previously thought of, and that the currently used recommendation has to be adjusted. The study clearly shows that the thicker the material, the greater the heat affected zone, independently of the steel type, since the thicker material takes longer time to cut. The slower the cutting the longer time for the heat to impact each part of the material. It has also been shown that it is likely possible to completely omit the milling operation before tensile test of thin and soft materials. / En undersökning avseende laserskärningens värmepåverkan på materialegenskaperna vid producerandet av drag- respektive slagprovstavar av 11 olika stålsorter i varierande tjocklek har utförts. Samtliga stål ingår i SSAB EMEAs sortiment. Syftet med examensarbetet var att ta fram underlag och rekommendationer för hur mycket material som behöver fräsas bort från den laserskurna kanten inför drag- respektive slagprovning och för att ta fram beslutsunderlag som stödjer eventuell direktprovning av tunna prover då dessa förväntats ha ingen eller mycket liten värmepåverkad zon.   Studien har utförts dels genom att studera provstavarna via värmekamera då de skars ut i laserlinjen och dels genom att genomföra hårdhetstest, mikroskopering, toleransmätning, ytjämnhetstest och dragprovning av både det laserskurna materialet och för motsvarande material, tillverkat i den traditionella fleroperationsmaskinen SAJO.   Resultaten visar att den värmepåverkade zonen i de tjockare materialen är större än vad man tidigare trott och att en justering från dagens rekommendation att fräsa 0,3 och 0,5 mm på tunt respektive tjockt material troligen måste göras. Studien visar tydligt att ju tjockare material desto större värmepåverkad zon, oberoende av stålsort, då det tjockare tar längre tid att skära ut. Detta beror vidare på att ju långsammare skärning desto mer hinner värmen påverka varje del i materialet. Då skärparametrarna var under bearbetning fortfarande vid examensarbetets start, har redan i skrivandets stund en hel del skärparametrar ändrats och resultaten förbättrats. Mina resultat speglar därför hur det ser ut, som sämst. Så fort man lyckas skära godkända provstavar ytterligare lite snabbare, kommer värmepåverkan vara mindre än tidigare.   Den visar också att det troligen är fullt möjligt att helt slopa fräsningen innan dragprovning av de tunna, mjuka materialen DC04, DC06 och DC600DP eftersom dragprovningens inte visade på några betydande skillnader i resultaten mellan fräst och ofräst. En liten värmepåverkad zon finns dock, vilket påvisar det som gäller för även de tjockare materialen, att trots att det finns en liten värmepåverkad zon, så behöver inte det påverka dragprovsresultaten. Studien visar att det behövs en större och grundligare utredning än vad tid funnits till inom ramen för detta examensarbete för att göra hårdhetstester, mikroskopera och slå/dra fler kvalitéer

En studie genomförs gällande en eventuell variation av elasticitetsmodulen i Volvo Cars vevaxlar vilka levereras av underleverantör. Syftet är att möjliggöra framtida Finita element-analyser (FE-analyser) gällande den skärande bearbetning vevaxlarna utsätts för hos Volvo Cars, således önskas en undersökning göras om dessa FE-analyser kan genomföras med en konstant elasticitetsmodul. Två 4-cylindriska vevaxlar av typ 2 erhålls av Volvo Cars, vilka delas upp i fyra delar vardera och används i två experiment. Där utförande ett var ett tryckprov i dragprovmaskin på Högskolan i Skövde, samt utförande två där experiment ett efterliknas med randvillkor och last med FE-analyser och utfördes vilka utförs i programvaran Abaqus CAE. Även tre mindre delmoment utförs, ett, där vevaxeldelarna tilläts att återfjädra, två, undersökning av spännings-koncentrationer i Abaqus CAE för att undersöka en eventuell plasticering, samt tre, utförande av tryckprov i dragprovmaskin och Abaqus där vevaxeldelen utsätts för en omvänd pålagd kraft kraft läggs på från andra hållet. Erhållna resultat visar att en liten variation av E-modul finns inom de två vevaxlarna, en variationsvidd av högst 3,45 %. Denna variation kan förklaras med mätosäkerhet då utförandet med den omvända vevaxeldelen gav ett avvikande procentuellt resultat av 3,16 %, likt variationen av total nedböjning inom de två vevaxlarna. Dock bevisas en större procentuell skillnad av E-modulen i jämförelse mellan de två vevaxlarna, där skillnaden inte enbart kan förklarashärröra från med mätosäkerhet. Genomförda analyser visar att FE-metoden är en tillämpbar metod för att beräkna 4-cylindriga vevaxlars deformation, do E-modul , dock kan det finnas behov för Volvo Cars att utföra ytterligare undersökningar berörande en varierande E-modul mellan olika leverantörer/batcher av råmaterial för vevaxlar. / A study is performed regarding an eventual variation of the Young's modulus in crankshafts from Volvo Cars, which are delivered from subcontractors. The purpose of the study is to enable future FE-analysis regarding the cutting processing that crankshafts are exposed for at Volvo Cars. Thus, an examination are is desired if these FE-analysis can be done with using a constant Young's modulus. Two 4-cylindrical crankshafts are obtained from Volvo Cars, which are partioned divided into four parts each, and each and used in two experiments. Where experiment one, was a pressure compression test in a tensile stress testing machine at the University of Skövde, and experiment two, where experiment one, are is mimicked in the software Abaqus CAE with boundary conditions and load. Also, three part experiments are performed, one where the parts of the crankshaft were allowed to spring back, two where an examination of stress concentrations in Abaqus CAE to examine if the parts of the crankshaft plasticizes and three, where one of the divided crankshaft parts are inverted in the tensile stress test machine to examine measurement uncertainty. The obtained results show that it is a small variation of the Young's modulus in the two crankshafts, with a variation of 3.45 %. This variation can be explained with a measurement uncertainty, because in part experiment three where the paortioneddivided crankshaft part were twisted aroundinverted in the tensile stress test machine show a measurement uncertainty of 3.16 %. The percentage difference between the two crankshafts are bigger, and this can not only originate from a measurement uncertainty. Completed analyses show that FE-analysis is an applicable method to calculate the deformation of crankshafts from engines with 4-cylinders, but it can be a need for Volvo Cars to carry out further investigations regarding a varying Young's modulus between different providers/batches of the raw material for crankshafts.

In today's rapidly evolving industrial landscape, characterized by intense global marketcompetition, companies must adapt to the latest and most efficient practices to facilitatecontinuous improvement and maintain their competitiveness. Additive Manufacturing (AM) has garnered significant attention in recent years. Among the various methods within AM, Fused Filament Fabrication (FFF) has gained popularity due to its ability to manufactureproducts layer by layer, offering shortened lead times, reduced production costs, and enhancedcompetitiveness for businesses. However, the lack of standards in AM contributes to a rangeof quality issues. To enable companies to manufacture products using FFF for end customers,it is essential to establish systematic methods for design, quality control, and verification. Oneof the significant challenges associated with FFF is the substantial variation in quality duringmanufacturing. Two products manufactured simultaneously can exhibit significantperformance disparities, necessitating testing material parameters to understand deviationsfrom theoretical material properties. This sets the objective of the study: to enhance theunderstanding of material properties in products manufactured using FFF with the Onyxmaterial. The intention is to evaluate the possibility of replacing traditional manufacturingmethods in the development of lifting tools for the manufacturing industry. This led to theformulation of the following research questions: RQ1: "How can a material verification process be designed to evaluate material properties ofdetails manufactured using FFF?" RQ2: "How do theoretical material properties differ from empirical test results for Onyx?" RQ3: "How can a simple mechanical test rig be developed to obtain material properties ofproducts manufactured using FFF?" The study was conducted over a 20-week period and encompassed two sub-studies: atheoretical study and an empirical study. The theoretical study utilized a literature review ofscientific articles and books published within the relevant areas. The empirical study involveda single-case study, further divided into two parts. The first part focused on the productdevelopment process, aiming to develop a simple mechanical test rig to obtain materialproperties for products manufactured using FFF. The second part aimed to develop a materialverification process to evaluate the material properties of each individual product and comparethe empirical results with theoretical material data. The study resulted in a functional mechanical tensile testing machine for evaluating thematerial properties of products manufactured using FFF. Additionally, a proposed materialverification process, tailored to the needs of the case company, is presented. The study alsorevealed significant differences between empirical material properties and theoretical data,highlighting the importance of generating customized material data when manufacturing with FFF. Furthermore, the empirical material data demonstrated a considerable variation in results,emphasizing the need to control both processes and material quality to ensure the final product'squality. Keywords: Additive manufacturing, Fused Filament Fabrication, material verification,material testing, tensile test, product development.

In this bachelor thesis we will present our development and design of a universal tensile testing machine made for FA-TEC i Falkenberg AB capable of creating a pulling force of 1 MN which is approximately equal to a load of 100 tonnes. The purpose of the machine is to allow for the company to further their inhouse capabilities of tensile testing of their diverse steel products, allowing them to streamline and reduce delivery time and cost. The goal is for FA-TEC to be able to assemble the construction themselves in their metal workshop and put the machine into use this fall 2024. The project focuses on the design process and how and why we make different choices in reference to different perspectives such as safety in the form of solidity of the design and work environment. We also have a requirement specification as well as other limiting factors like available equipment for construction, subcontractors production catalog, work space and a deadline. The methodology we used is inspired by the method from the book “Product Design and Development” by Karl T. Urlich, Steven D. Eppinger, and Maria C. Yang. Chosen methodology is crossed by product development and semantic discontinuity detection by using FEA to conduct calculations of the construction giving us valuable feedback we can use to optimize and change the design, this is then done in multiple iterations until we arrived at our final design.

Sedan människor började använda energetiska material har risken för oönskade explosioner alltid varit ett problem. Många produktionsanläggningar och förråd har förstörts på grund av oönskad antändning energetiska material. Idag är nitrocellulosa en komponent i de flesta kanonkrut. En negativ egenskap hos nitrocellulosa är att den bryts ner över tid och eftersom det är en naturprodukt så kommer det alltid att finnas en viss skillnad mellan olika batcher. Genom att ersätta nitrocellulosa med en produkt som inte bryts ner men som fortfarande ger liknande övriga egenskaper kan kanonkrutssäkerheten öka. Termoelaster undersöktes då de är smältbara och tåliga. Smältpunkt och glastransitionstemperaturen bestämdes med differentiell svepkalorimetri, viskositeten mättes vid flera temperaturer med en reometer och mekaniska egenskaper utvärderades i en dragprovningsmaskin. De två mest lovande polymererna blandades sedan med hexamin som är ett inert material för att simulera ett kompositkrut. Agglomerering av hexamin undveks genom tillsats av små mängder pyrogen kiseldioxid. Fyllnadsgraden i systemet nådde 70 viktprocent hexamin i en polymer. Kompositmaterialen dragprovades och resultaten jämfördes med motsvarande data för två nitrocellulosabaserat krut. Kompositmaterialen hade lägre brottgräns än det ena nitrocellulosabaserade krutet men högre brottgräns än det andra nitrocellulosabaserade krutet. Kompositmaterialen hade högre E-modul än det nitrocellulosabaserade krutet men lägre brottöjning. Resultaten är lovande och visar att termoelasterna har stor potential att användas i kompositkrut. Med fortsatt undersökning och optimering av kompositmaterialen kan ett säkrare alternativ till nitrocellulosa skapas.

<p>In the last few years people have become more and more aware of how humanity is affecting the climate. In the direction of reducing the greenhouse gases is to design engines with higher tensile properties and reduced weight, in order to achieve lower fuel consumption and cleaner fuel incineration in today's truck engines.</p><p>In order to achieve these requirements it’s necessary to increase the combustion pressure in the engine. This requires higher tensile properties and high thermal conductivity of the engine material. The department of Component Technology at the University of Jönköping in collaboration with Volvo Powertrain AB, Scania CV AB and DAROS Piston Rings AB has been commissioned to develop this material and to find knowledge of material properties used in truck engines and piston rings used for marine applications.</p><p>The purpose with this work is to analyze the tensile properties of a series of cast iron, cast under different metallurgical conditions.</p><p>Four different series of cast irons have been analyzed from four points of view, carbon concentration, nodularity, amount inoculation and cooling rate.</p><p>After the tensile test all specimen data was analyzed in a mathematic calculation program called Matlab 2006a. These results were plotted in different diagrams to show the relations between the variables.</p><p>A low carbon contents and high cooling rate result in high tensile properties and vice versa. Also, a high nodularity gives the same result, i.e. high ultimate tensile strength, yield strength and young’s modulus. The experiment which cover different amount of inoculation, shows that Superseed is the most efficient element to increased tensile properties followed by Fe-powder and Fe-C-powder.</p><p>Lamellar graphite iron has the highest thermal conductivity and vibration damping properties compared to compact graphite iron followed by nodular graphite iron. Researches show that the thermal conductivity increases with slow cooling rate, irrespective of graphite structure. When designing new diesel engines, high tensile properties as well as high thermal conductivity are wanted. Compact cast iron has a compromised quality of these requirements. Higher tensile properties are a higher priority than thermal conductivity when the casting cooling rate is chosen.</p> / <p>Mänskligheten har idag blivit allt mer medveten om vilken påverkan människan har på klimatet. Ett steg i att reducera växthusgaserna är att konstruera motorer med högre hållfasthet och reducerad vikt, detta för att uppnå lägre bränsleförbrukning och renare förbränning i dagens lastbilsmotorer.</p><p>För att uppnå dessa krav är en lösning att öka kompressionen i motorn. Detta medför högre hållfasthetskrav samt hög värmeledningsförmåga hos materialet i motorerna. Avdelningen för komponentteknologi på Tekniska högskolan i Jönköping har i samarbete med Volvo Powertrain AB, Scania CV AB och DAROS Piston Rings AB fått uppdraget att utveckla ett material med rätt mekaniska egenskaper för att passa i lastbilsmotorer och kolvringar i marina applikationer.</p><p>Målet med detta examensarbete är att analysera de mekaniska egenskaperna i en serie där gjutjärn gjutets under olika metallurgiska förhållanden.</p><p>Fyra olika serier av gjutjärn har analyserats med utgångspunkt av variation av kolhalt, nodularitet, mängd ympningsmedel samt svalningshastighet.</p><p>Efter dragning av samtliga prover analyserades mätdata i Matlab 2006a och resulterade i olika sambandsdiagram.</p><p>Låg kolhalt samt snabb avsvalning av gjutgodset ger höga hållfasthetsegenskaper och vice versa. En hög nodularitet ger höga hållfasthetsegenskaper gällande brottgrans, sträckgräns och elasticitetsmodulmodul. Från experimenten där olika ympningsmedels påverkan av hållfastheten, har kunnat konstateras att ympningsmedlet Superseed ger de högsta hållfasthetsegenskaperna följt av Fe-pulver och Fe-C-pulver.</p><p>Värmeledningsförmågan och dämpningsförmågan för vibrationer är bäst i lamellartad grafit följt av kompakt och nodulär grafit. Studier visar att värmeledningsförmågan ökar med långsam svalning, oavsett grafitstruktur. I dagens dieselmotorer eftersträvas både god hållfasthet och god värmeledningsförmåga. En kompromiss av dessa krav är gjutjärn med en kompakt grafitstruktur. Högre hållfasthet bör prioriteras före bättre värmeledningsförmåga när val av svalningshastighet för gjutgodset görs.</p>

In the last few years people have become more and more aware of how humanity is affecting the climate. In the direction of reducing the greenhouse gases is to design engines with higher tensile properties and reduced weight, in order to achieve lower fuel consumption and cleaner fuel incineration in today's truck engines. In order to achieve these requirements it’s necessary to increase the combustion pressure in the engine. This requires higher tensile properties and high thermal conductivity of the engine material. The department of Component Technology at the University of Jönköping in collaboration with Volvo Powertrain AB, Scania CV AB and DAROS Piston Rings AB has been commissioned to develop this material and to find knowledge of material properties used in truck engines and piston rings used for marine applications. The purpose with this work is to analyze the tensile properties of a series of cast iron, cast under different metallurgical conditions. Four different series of cast irons have been analyzed from four points of view, carbon concentration, nodularity, amount inoculation and cooling rate. After the tensile test all specimen data was analyzed in a mathematic calculation program called Matlab 2006a. These results were plotted in different diagrams to show the relations between the variables. A low carbon contents and high cooling rate result in high tensile properties and vice versa. Also, a high nodularity gives the same result, i.e. high ultimate tensile strength, yield strength and young’s modulus. The experiment which cover different amount of inoculation, shows that Superseed is the most efficient element to increased tensile properties followed by Fe-powder and Fe-C-powder. Lamellar graphite iron has the highest thermal conductivity and vibration damping properties compared to compact graphite iron followed by nodular graphite iron. Researches show that the thermal conductivity increases with slow cooling rate, irrespective of graphite structure. When designing new diesel engines, high tensile properties as well as high thermal conductivity are wanted. Compact cast iron has a compromised quality of these requirements. Higher tensile properties are a higher priority than thermal conductivity when the casting cooling rate is chosen. / Mänskligheten har idag blivit allt mer medveten om vilken påverkan människan har på klimatet. Ett steg i att reducera växthusgaserna är att konstruera motorer med högre hållfasthet och reducerad vikt, detta för att uppnå lägre bränsleförbrukning och renare förbränning i dagens lastbilsmotorer. För att uppnå dessa krav är en lösning att öka kompressionen i motorn. Detta medför högre hållfasthetskrav samt hög värmeledningsförmåga hos materialet i motorerna. Avdelningen för komponentteknologi på Tekniska högskolan i Jönköping har i samarbete med Volvo Powertrain AB, Scania CV AB och DAROS Piston Rings AB fått uppdraget att utveckla ett material med rätt mekaniska egenskaper för att passa i lastbilsmotorer och kolvringar i marina applikationer. Målet med detta examensarbete är att analysera de mekaniska egenskaperna i en serie där gjutjärn gjutets under olika metallurgiska förhållanden. Fyra olika serier av gjutjärn har analyserats med utgångspunkt av variation av kolhalt, nodularitet, mängd ympningsmedel samt svalningshastighet. Efter dragning av samtliga prover analyserades mätdata i Matlab 2006a och resulterade i olika sambandsdiagram. Låg kolhalt samt snabb avsvalning av gjutgodset ger höga hållfasthetsegenskaper och vice versa. En hög nodularitet ger höga hållfasthetsegenskaper gällande brottgrans, sträckgräns och elasticitetsmodulmodul. Från experimenten där olika ympningsmedels påverkan av hållfastheten, har kunnat konstateras att ympningsmedlet Superseed ger de högsta hållfasthetsegenskaperna följt av Fe-pulver och Fe-C-pulver. Värmeledningsförmågan och dämpningsförmågan för vibrationer är bäst i lamellartad grafit följt av kompakt och nodulär grafit. Studier visar att värmeledningsförmågan ökar med långsam svalning, oavsett grafitstruktur. I dagens dieselmotorer eftersträvas både god hållfasthet och god värmeledningsförmåga. En kompromiss av dessa krav är gjutjärn med en kompakt grafitstruktur. Högre hållfasthet bör prioriteras före bättre värmeledningsförmåga när val av svalningshastighet för gjutgodset görs.

Welding is a common method for joining of metal or plastic construction parts. This report describes several different weld methods in general terms. The report focuses on the GMAW method, specifically MAG welding. A case study has also been performed for the company Wenmec. The task received from the company was to compare the mechanical properties of joints welded with the tube electrode called Nittetsu SM-3A and joints welded with the homogenous electrode called ESAB Aristorod 12.63. Both types of weld joint were welded with the MAG method with an Argon based shielding gas with 18% CO2. The final task of this study is to compare the cost of these electrodes and then help Wenmec to decide which electrode that is the most cost effective. Tensile testing, impact testing and fatigue testing were performed on the weld joint samples. The hardnesses, microstructures, failure zones and chemical composition were examined with optical microscopy and SEM. The weld time, the amount of consumed electrode and the weld energy was measured during welding. These properties were similar and the differences between the different joints could be ignored. Both weld joint types showed similar microstructures and hardnesses. The microstructure was ferrite with carbides or perlite at the grain boundaries. Some silicon oxides were found in the grains. The yield strength, ultimate tensile strength and cycles to fatigue failure were similar in the two joint types, but the Aristorod weld joint showed higher impact strength and elongation at break. The chemical composition showed that the SM-3A electrode was a metal cored electrode with some additions of deoxidizing elements and a Copper coating. The Aristorod 12.63 electrode also showed the presence of deoxidizing elements and likely had a Titanium based coating. The sheet metal used as the work pieces are called Ruukki Laser 355 MC and is steel with low Carbon content, some Manganese and some impurities. The SM-3A electrode was costlier than the 12.63 electrode. This work concluded that the 12.63 electrode was a better alternative for Wenmec due to the lower cost, higher impact strength and higher elongation at break / Svetsning är en vanlig metod för att sammanfoga detaljer av metall och i vissa fall plast. Denna rapport beskriver flera olika svetsmetoder och allmänna fakta kring dem varpå rapporten fördjupas inom GMAW metoden, specifikt MAG. Ett detaljfall studeras också då företaget Wenmec gett uppdraget att jämföra mekaniska egenskaper för svetsfogar svetsade med rörelektroden Nittetsu SM-3A respektive den homogena elektroden ESAB Aristorod 12.63. Båda fogtyperna svetsades med MAG metoden och en argonbaserad skyddsgas med 18 % CO2. Till sist berör detta arbete de svetsekonomiska aspekterna för Wenmec och om företaget bör byta elektrodtyp eller inte. Mekanisk provning som utförts var dragprovning, slagprovning och utmattningsprovning. Mikrostrukturen och hårdheten i svetsfogarna jämfördes samt brottytor och kemisk sammansättning undersöktes med SEM. Vid svetsning jämfördes svetstid och materialåtgång samt den så kallade sträckenergin. Svetstekniskt var de båda svetsfogarna så lika att skillnader kunde ignoreras. Det visade sig att de båda elektroderna gav upphov till svetsgods med likadan mikrostruktur och snarlik hårdhet. Mikrostrukturen visade sig vara ferritisk med vissa mängder karbid eller perlit vid korngränserna. Partiklar i mikrostrukturen visade sig vara främst kiseloxider. Cykler till utmattningsbrott, sträckgräns och brottgräns var snarlika mellan de båda svetsfogarna medan Aristorod 12.63 hade bättre brottöjning och slagseghet. Den kemiska analysen visade att SM-3A var en metallpulverfylld rörelektrod med vissa deoxiderande tillsatser och en ytbeläggning som bestod av koppar. Aristorod 12.63 hade också vissa deoxiderande tillsatser och hade troligen en titanhaltig ytbeläggning. Stålplåten som användes som arbetsstycke var Ruukki Laser 355 MC och är ett lågkolstål med en aning mangan och andra föroreningar. De ekonomiska aspekterna visar att SM-3A är ett dyrare alternativ än 12.63. Sammantaget kom detta arbete fram till att SM-3A inte är ett attraktivt alternativ för Wenmec då slagseghet och brottöjning var sämre och elektroden dessutom var dyrare.

In this work four fiber-reinforced polymers and one polymer were tested with four different mechanical testing methods, namely; vickers harness test, scratch test, fatigue test and tensile stress. The testing methods were evaluated according to their applicability on the materials mentioned. The purpose of the work is to give the reader an insight of what mechanical properties of materials mean and what kinds of properties one can expect from fiber-reinforced polymers. The purpose is also to give the reader a good sense of what can be expected from the methods tested on fiber-reinforced polymers. Vickers harness test was found to be a valid method as long as the surface of the material was neither uneven nor processed. Scratch test was found to be an overall good method but was recommended to be used in combination with scanning electron microscope, or other imaging tool for strong magnification. Processing of surfaces proved to affect the results. Tensile test was proved to give the user a good perception of the properties of the material, as long as the material not was woven. Woven materials found to differ a lot from each other. One conclusion from this result is that woven materials are best to be tested several times. Fatigue test was found to require more preparatory time and calculations to be able to give the user any useful results, the loads used in the project was found to be too light weight. Processed surfaces were found to be hard to examine in a scanning electron microscope.

Plastproduktionen har ökat kraftigt i världen sedan 1950-talet, därmed även förekomsten av plastavfall som ansamlas i naturen. Det pågår flera initiativ på internationell nivå för att förebygga och hantera förekomsten av mikroplast i haven och en viktig aspekt för att minska miljöpåverkan från plastavfall är att öka användandet av bionedbrytbara material. Ett flertal analystekniker är tillgängliga i syfte att analysera nedbrytbarheten hos plaster men då metoderna är många och ibland överlappar har flera studier uppmärksammat behovet av harmonisering och standardisering. Syftet med denna studie var att undersöka bionedbrytning och mikroplastbildning av fyra material; lågdensitet polyeten (LDPE), poly (butylene adipate co-terephthalate) (PBAT), cellulosaacetat och papper. Materialen exponerades i kranvatten, sjövatten och havsvatten med exponeringstid 2 respektive 5 veckor. Materialen analyserades därefter med FTIR, DSC, dragprov och vägning. Konduktivitet och pH kontrollerades på mediet. Valda analystekniker jämfördes med syfte att iaktta dess lämplighet utifrån material och medie. Aspekter som analyserades och diskuterades var nedbrytning utifrån molekylär struktur, utifrån omgivande faktorer samt utifrån nedbrytningens tre faser. Studien visade att cellulosaacetat brutits ned mest under perioden, därefter PBAT. LDPE och papper hade inte brutits ned nämnvärt. Den analysteknik som främst visade på skillnader i nedbrytning var vägning. Resultatet indikerade även att analysteknikernas lämplighet varierade med material samt skede av nedbrytningsprocessen. Vägning, pH-mätning och dragprov var de metoder som tillförde mest i den tidiga fasen av nedbrytningsprocessen. Den skillnad som medierna förväntades utgöra för nedbrytningsprocessen var svår att utläsa baserat på genomförda analyser. / The production of plastics has increased significantly worldwide since the 1950s and a consequence of this is an increase of plastic waste in nature. A number of initiatives are ongoing internationally to prevent and handle the presence of micro plastic in oceans and an increase of biodegradable materials is one important aspect in order to reduce the environmental impact from plastic waste. Today, many techniques are available in order to analyze degradability of plastics. However, they sometimes overlap and a need for standardization and harmonization has been recognized. The purpose of this study was to investigate biodegradability and micro plastic formation inaquatic environments. Low density polyethylene (LDPE), poly (butylene adipate coterephthalate)(PBAT), cellulose acetate and paper have been evaluated. The medium for exposure has been tap water, fresh water and sea water with exposure time of 2 and 5 weeks.The material was analyzed with FTIR, DSC, tensile testing and weight measurement. Additionally, conductivity and pH was measured on the medium. The analytical techniques were evaluated in order to observe their suitability for different material and medium. Aspects that have been discussed and analyzed throughout this paper are degradability based on molecular structure, surrounding factors affecting degradability and the three phases of degradability. The results of this study showed that cellulose acetate degraded the most, thereafter PBAT. LDPE and paper did not indicate any noticeable degradation. Weight measurement gave the clearest indication of degradation. Together with pH measurement and tensile testing; these were the analytical techniques that added the most in the early phase of degradation. Furthermore, the results showed that the suitability of an analytical technique varied with both material and phase of degradation. Additionally, the effect that was expected to be observed based on the different medium was not noticeable within this exposure time.