Från att det bara funnits en ”traditionell” pedagogisk barnsyn finns det idag flera olika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emiliapedagogik. Vi har i vår studie valt att undersöka dessa pedagogiska verksamheter gällande deras arbete med bild och skapande. Syftet var att belysa på vilka sätt pedagoger uppfattar och förhåller sig till ämnet i sin verksamhet inom de pedagogiska inriktningarna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och närläst litterära verk om de pedagogiska inriktningarna. I studien kommer de intervjuade pedagogernas uppfattningar av bild och skapande samt likheter och skillnader inom inriktningarna synliggöras. Resultatet vi fått fram visar på att trots att det finns skillnader mellan inriktningarna uppfattar pedagogerna bild och skapande på ett liknande sätt. Slutsatserna vi dragit är att barnens intresse är det centrala i arbetet i förskolans verksamhet samt en positiv attityd från pedagogerna och att en inspirerande miljö eftersträvas. Vi har även dragit slutsatsen utifrån den förutfattade meningen vi haft om att bild använts som ett komplement till exempelvis matematik och naturvetenskap. Bild och skapande är ett betydligt större område iförskolan än vad vi trott.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus på högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjälp av mina forskningsfrågor, ringa in vilka faktorer som påverkar högstadieelevers kreativ utveckling och självkänsla inom bildämnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre från i åk. 8 och tre från åk. 9. Forskningsfrågorna har rört elevernas uppfattning av prestation, elevernas uppfattningar av lärarens förväntningar på deras arbete samt elevernas syn på sitt eget skapande. Utgångspunkten för uppsatsen har varit sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har främst visat att eleverna skiljer mellan bildämnet och andra ”riktiga” ämnen. Det har framkommit att eleverna kommer till bilden med en deterministisk syn på sina färdigheter och möjligheter att utvecklas kreativt. Det har också framkommit att det eleverna uttrycker att de förväntas lära sig inte sammanfaller med det eleverna vill lära sig. Undersökningen har visat att elevernas medskapande av kultur är någonting som man i skolan kan utveckla mer.

No description available.

No description available.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad läroplan för förskolan (Lpfö 98) träder i kraft nästa år. Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen är gjord på en förskola med fyra 5-åringar. Barnen spelades in på band under en utforskande estetisk verksamhet då de klippte och ritade olika former. Därtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tänker runt matematik. Resultatet visar att barnen urskiljer och gör olika former, relaterar formerna till varandra, ordnar formerna i grupper, de för och följer ett matematiskt resonemang samt använder matematiska begrepp. Viktiga slutsatser är att barn kan utvecklas inom matematiken i förskolan och kan uppfylla de nya målen att sträva mot genom att man låter barnen utforska i öppen estetisk verksamhet, stimulerar barnen till lärande, låter barnen utgå från sin erfarenhetsvärld samt låter barnen reflektera över sitt lärande.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.

Lärarprogrammet inriktning musik

No description available.