Denna essä handlar om fritt och styrt bildskapande i förskolan. Den praktiska basen för våra reflektioner utgörs av två olika egenupplevda situationer. Syftet med denna vetenskapliga essä är att utforska och undersöka vår syn på arbete med barns bildskapande i förskoleverksamheten. Hur har vår yrkeserfarenhet och livserfarenhet påverkat vår förståelse och tolkningsförmåga i samband med barns bildskapande i förskolan? Vi menar att vi har fått kunskaper genom erfarenheter. Kunskaperna påverkar vårt sätt att agera och vår syn på bildskapande. Vi upplever att det finns olika inställningar bland pedagoger om lärarstyrt och fritt skapande i förskolan och att detta bidrar till konflikter bland pedagoger. Med utgångspunkt i våra egenupplevda situationer och med hjälp av litteraturen reflekterar vi över våra dilemman ur olika vinklar. Våra frågeställningar är: Hur definieras begreppen lärarstyrt skapande respektive fritt skapande?Vilken roll spelar den förförståelse vi har med oss för våra respektive förhållningsätt till bildskapande i förskolan? Vilken roll spelar pedagogernas praktiska kunskap i att navigera mellan fritt och styrt skapande? / This essay concerns free and controlled image creation in preschool. Two separate situations that we have personally experienced make up the practical base of our reflections. The aim of this scientific essay is to explore and study our personal views of work with children’s image creation in preschool. In what ways do our work experiences and personal life experiences affect our understanding of - and ability to interpret- the image creation of children in preschool? We claim that our experiences have given us knowledge: knowledge that affects our notion of- and our ways of acting concerning image creation. We believe that there are different attitudes among pedagogues when it comes to free image creation versus image creation controlled by teachers in preschool, which leads to conflicts. With the guidance of the selected literature and our own experiences of specific situations we reflect on our dilemmas in the experienced situations from different points of view. The essay attempts to answer the following questions: How can one define ideas of free image creation versus teacher controlled image creation in preschool? What role does the pre-understandings that we carry with us have in relation to our ideas and opinions of image creation in preschool? What role does the practical knowledge of the pedagogue have in navigating between free and controller creation?

Denna studie är gjord i förskoleklass inom ämnet bild för att generera kunskap om hur riktad bildundervisning kan påverka barns utveckling av färdighet förmåga och förståelse för bildskapande. Studien tar avstamp i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teori om den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1998) och syftar till att problematisera en vanlig förekommande bild av att riktad undervisning i estetiska ämnen kan störa barns kreativa inre utveckling. Den metod som används i studien är inspirerad av interventionsstudiens upplägg. Interventionen bestod av de 26 målarstunder med riktad undervisning och handledning. I studien ingick 49 barn från två klasser. Interventionerna genomfördes i grupper om 10-13 barn per gång. Varje barn i klass A målade tillsammans med en undervisande pedagog sju gånger och klass B vid sex tillfällen. Empirin består av bilder från de 26 målarstunderna, utskrivna texter från fem av dessa tillfällen, samt en samtalsintervju med pedagogerna på skolan. Studiens resultat visar att en bildpedagog som bedriver riktad undervisning där nya tekniker och material presenteras, kan ha en betydande roll för att barns utveckling av färdigheter i att hantera nya tekniker inom bildskapandet. Studiens resultat visar också exempel på hur barn på olika sätt kan använda sina nya färdigheter för att utveckla sin egen och andras kreativitet.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan, vilket Läroplanen för förskolan, LpFö-98, förespråkar för att främja lärandet. Bild och andra former av skapande är viktigt i barns liv och utveckling. Det är dock i processen och det fria skapandet, där barnen samspelar med andra, det främsta lärandet sker. Skapandeformerna ligger väldigt nära barnens lek, vilket är den centrala utgångspunkten för utveckling för barn i förskoleåldern.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av bildskapande. Vi har även som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillåts i verksamheten och om barn får utforska material utifrån egna förmågor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att använda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vår förståelse för pedagogers tankar kring bildskapande. Studien genomfördes genom tio kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor i vårt närområde.RESULTAT: Studien visar att begreppen ”bildskapande” och ”fritt skapande” uppfattas på oerhört skilda sätt. Pedagogerna inom den Reggio Emiliainspirerade verksamheten och pedagogerna i den traditionella förskolan arbetar med bildskapande på olika vis då deras syn, kunskap och medvetenhet inom ämnet skiljer sig åtskilligt.

<p>The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used.</p><p>The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two.</p><p>Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation.</p><p>The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically</p>

<p>Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.</p>

The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used. The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two. Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation. The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna gjordes med en pedagog från varje verksamhet. Observationerna tydliggjorde barnens val och tillgänglighet till estetiska aktiviteter. Resultatet visar att det finns många aspekter som påverkar barnens val av aktivitet under det fria valet. Barnen påverkas av pedagoger, miljö, syn på inflytande och tillgänglighet av material. Slutsatsen vi drar utifrån denna undersökning är att de olika pedagogikerna inte skiljer sig lika mycket åt som vi till en början hade antaganden om, det finns skillnader men de är inte så markanta. Vi har även dragit slutsatsen av att de arbetade med estetisk verksamhet inom alla pedagogiker men hur stort utrymme barnens fria val fick varierade mellan verksamheterna.

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet. Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är: Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering. Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö – alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer. Jag använder mig av intervjuer och utför en observation. Intervjuerna är kvalitativa och genomförs med pedagogerna. Pedagogerna som intervjuvas är tre stycken, en från varje avdelning. Observationen sker med fyra barn och en pedagog under en timme i en av ateljéerna. Då tittar jag mycket på materialet och hur barnen interagerade med det. Efter observationen utför jag samtal med barnen om deras skapande och deras tankar kring materialet. Den största slutsatsen jag drar utifrån min studie är att förändringsarbetet inte är klart och att ingen av de pedagoger jag intervjuade känner sig nöjda med hur det ser ut just nu. Jag uppfattar att problemet är att pedagogerna är överens om att det vill att det skall ske en förändring i ateljéerna men de är inte överens om vad de vill att förändringen skall vara.