<p>Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.</p>

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.

Denna uppsats handlar om skapande verksamhet i fritidshem bedrivs utomhus eller inte. Pedagogerna i fritidshem har i uppdrag att ge barnen utrymme för kreativt skapande. Fritidshemmen har en utomhuspedagogik men finns det någon skapande verksamhet i utomhuspedagogiken? Vad anser pedagogerna att skapande verksamhet är? Syftet med studien var att studera hur pedagogerna använde sig av skapande verksamhet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv i fritidshemmen. Studien har arbetats fram utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Vi skickade ut ett frågeformulär med öppen struktur till 75 st. fritidspedagoger. Pedagogerna fick svara på frågor om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Vi fick tillbaka 16 svar och utifrån svaren valde vi fem pedagoger som vi besökte och observerade när de hade skapande verksamhet utomhus. Utifrån observationerna och frågeformulären sammanställde vi data för att kunna se om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv förekommer på fritids. Resultatet i studiens empiriska data visar att pedagogerna anser att de har en skapande verksamhet utomhus. Det vi kan se är att pedagogerna bedriver skapande verksamhet utomhus men att den skapande verksamheten varierar. Från ett utomhuspedagogiskt skapande med utemiljön som redskap, till en verksamhet som bedrivs med material som plockas med inifrån för att sitta ute och skapa. Det vi kan utläsa från empirin trots att vi har få pedagoger som svarat, är att pedagogernas intresse om utomhuspedagogiskt skapande med utemiljöns material, varierar mycket på fritidshemmen vi har med i vår studie, vilket kan vara ett resultat som belyser hur det är på fritidshemmen i dag.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation. Studien genomfördes på tre förskolor, där vi intervjuade en pedagog på vardera samt observerade en aktivitet på samtliga förskolor.Resultat:I resultatet framkommer det att pedagogerna har en stor tilltro till det kompetenta barnet, de är noggranna med att synliggöra barnet och verksamheten genom dokumentation och reflektion. Samtliga förskolor har ateljéer där barnet får skapa i projekt och enskilt, miljön ansågs vara en viktig del för att barnet skulle känna lust till den skapande verksamheten. Pedagogerna ansåg att deras roll var att utmana barnet till att vara kreativa och finna inspiration till att skapa, men att de samtidigt skall lyssna in barnets tankar och idéer. Det handlade om ett givande och tagande där pedagogerna vill få alla barn att känna sig delaktiga i en atmosfär som är tillåtande.

<p>Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever.</p><p>The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.</p>

<p>Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.</p>

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever. The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 10 poäng inom Allmänna Utbildningsområdet Lärarutbildningen Höstterminen 2004 Abstract Emma Broberg, Karin Järnberg &amp; Jennie Helge Childrens creative activity A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic tool. Number of pages: 36 The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in kindergarten. We base our study on the following question: How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s creative activity? The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool. Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH</p><p>KOMMUNIKATION (HLK)</p><p>Högskolan i Jönköping</p><p>Examensarbete 10 poäng</p><p>inom Allmänna Utbildningsområdet</p><p>Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2004</p><p>Abstract</p><p>Emma Broberg, Karin Järnberg & Jennie Helge</p><p>Childrens creative activity</p><p>A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic</p><p>tool.</p><p>Number of pages: 36</p><p>The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and</p><p>in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative</p><p>method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in</p><p>kindergarten.</p><p>We base our study on the following question:</p><p>How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s</p><p>creative activity?</p><p>The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They</p><p>both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their</p><p>purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool.</p><p>Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool</p><p>Postadress</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p><p>Gatuadress</p><p>Gjuterigatan 5</p><p>Telefon</p><p>036–101000</p><p>Fax</p><p>036162585</p>