<p>Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen. Detta för att barnen har ett behov att uttrycka sig genom skapande aktiviteter och för de yngsta barnen utgör skapandet ett språk och ett kommunikationsmedel. Enligt respondenterna är några av bild- och formskapandets positiva egenskaper att det främjar barnens utveckling, genom att barnen tränar både grov - och finmotorik och koncentration, samt att de får en större kroppsuppfattning genom kreativa aktiviteter. Respondenterna anser också att barnens skapande går hand i hand med leken och att dessa gagnar varandra i denna lärandeprocess. De menar också att skapandet kan fungera som en socialt pedagogisk aktivitet där barnen lär sig av varandra och lär sig att samarbeta. I resultatet framkommer att respondenterna är eniga om att pedagogen utgör en viktig roll i barnens skapande. De menar att pedagogens roll är att locka, stötta och utmana barnet i processen och ge barnet möjlighet att utveckla sina egna idéer och kreativitet.  Genom att lära känna olika material och tekniker kan sedan barnen fördjupa sig i sitt skapande på egen hand. Respondenterna anser att det är själva processen i skapandet som är det betydelsefulla, inte vad det blir för resultat. Detta ger barnet både självkänsla och kunskap att bygga vidare på. I resultatdiskussionen knyter vi samman vad litteratur och forskning anser om ämnet tillsammans med resultatet och våra egna reflektioner.</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 10 poäng inom Allmänna Utbildningsområdet Lärarutbildningen Höstterminen 2004 Abstract Emma Broberg, Karin Järnberg &amp; Jennie Helge Childrens creative activity A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic tool. Number of pages: 36 The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in kindergarten. We base our study on the following question: How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s creative activity? The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool. Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen. Detta för att barnen har ett behov att uttrycka sig genom skapande aktiviteter och för de yngsta barnen utgör skapandet ett språk och ett kommunikationsmedel. Enligt respondenterna är några av bild- och formskapandets positiva egenskaper att det främjar barnens utveckling, genom att barnen tränar både grov - och finmotorik och koncentration, samt att de får en större kroppsuppfattning genom kreativa aktiviteter. Respondenterna anser också att barnens skapande går hand i hand med leken och att dessa gagnar varandra i denna lärandeprocess. De menar också att skapandet kan fungera som en socialt pedagogisk aktivitet där barnen lär sig av varandra och lär sig att samarbeta. I resultatet framkommer att respondenterna är eniga om att pedagogen utgör en viktig roll i barnens skapande. De menar att pedagogens roll är att locka, stötta och utmana barnet i processen och ge barnet möjlighet att utveckla sina egna idéer och kreativitet.  Genom att lära känna olika material och tekniker kan sedan barnen fördjupa sig i sitt skapande på egen hand. Respondenterna anser att det är själva processen i skapandet som är det betydelsefulla, inte vad det blir för resultat. Detta ger barnet både självkänsla och kunskap att bygga vidare på. I resultatdiskussionen knyter vi samman vad litteratur och forskning anser om ämnet tillsammans med resultatet och våra egna reflektioner.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan. Frågeställningar för studien är vilken betydelse anser pedagoger att bildskapande processer har för barns språkliga och kommunikativa utveckling? På vilket sätt arbetar pedagogerna med bild- och formskapande? Bakgrunden har litterär genomgång av områden av estetiska lärprocesser, synen på samlärande, barns skapande kommunikation och det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med utbildade pedagoger inom förskoleverksamheten som arbetar inom bild och skapande i verksamheten. Resultatet visar att samtliga väljer att arbeta ämnesintegrerat i projekt och med pedagogisk dokumentation. Respondenterna påpekar språkutvecklingens viktiga roll som en integrerad del i skapandet då det ges många kommunikativa förutsättningar i skapandet och aktiva samtal om bilderna i form av diskussioner under skapandeprocessen. Liksom vid reflekterande arbetssättet med barnen då pedagogerna möjliggjorde dokumentationen som pedagogiskt verktyg. Samtliga respondenter ser projektform som ett sätt arbeta med flera ämnen till möjlighet för en estetisk lärprocess. Det viktigaste var inte produkten eller det färdiga resultatet av skapandet utan utvecklingsprocessen under tiden. Genom skapande, dramalek, utställningar, filmtillverkning och bygglek integrerades och möjliggjordes lärprocesser. Fantasi och kreativitet var viktiga inslag i skapandet för barnen att utveckla och upprätthålla. Arbetet med pedagogisk dokumentation förekom hos samtliga respondenter och etiska ställningstaganden i samband med dokumentationens användning. Genom diskussioner och medvetenhet i förhållningssättet hos pedagogerna finns en pågående process i form av samtal mellan kollegor. Samtliga ansåg att det är problematiskt och svårt att veta hur ett fungerande etisk förhållningsätt inom dokumentationen bör se ut i skilda situationer inom förskolan. Resultatdiskussionen sammankopplar de litterära källor och forskning inom området inkluderat egna reflekterande åsikter samt egna tolkningar. Vidare undersökning av ämnet skulle vara intressant ur ett genusperspektiv. Använda samma frågeställningar till manliga pedagoger och se utfallet av resultatet. Det manliga perspektivet gör sig gällande i en kvinnodominerande arbetsplats som förskolan utgör. Skulle det framträda andra kopplingar ur detta perspektiv i kommunikativa handlingar inom skapande. Denna frågeställning kan utgöra en grund för vidare undersökning.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH</p><p>KOMMUNIKATION (HLK)</p><p>Högskolan i Jönköping</p><p>Examensarbete 10 poäng</p><p>inom Allmänna Utbildningsområdet</p><p>Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2004</p><p>Abstract</p><p>Emma Broberg, Karin Järnberg & Jennie Helge</p><p>Childrens creative activity</p><p>A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic</p><p>tool.</p><p>Number of pages: 36</p><p>The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and</p><p>in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative</p><p>method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in</p><p>kindergarten.</p><p>We base our study on the following question:</p><p>How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s</p><p>creative activity?</p><p>The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They</p><p>both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their</p><p>purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool.</p><p>Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool</p><p>Postadress</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p><p>Gatuadress</p><p>Gjuterigatan 5</p><p>Telefon</p><p>036–101000</p><p>Fax</p><p>036162585</p>

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor. Undersökningen har gjorts genom att vi har intervjuat förskollärare som håller i bild- och formaktiviteter samt observerat barn vid bild- och formskapande. Vårt resultat visar att graden av lärarstyrning har betydelse för barns bild- och formskapande. Utifrån vår undersökning är materialkännedom en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas inom bild- och formskapande. Barn härmar varandra vilket är något positivt som kan bidra till deras lärande genom att de hämtar idéer och inspiration från varandra. Förskollärarnas barnsyn har stor betydelse för hur mycket vägledning och hjälp de ger barnen och för hur stort utrymme de ger barnen till eget experimenterande och forskande. / According to our experiences, creative activities can look different at various preschools. Because of this we wanted to investigate on differences and simularities between preschools. This essay consists of an inquiry of preschools-teachers way to work with creating activities.The inquiry has been made through intervieus of preschools-teachers who are responsible for creative activities and observations of children performing creative activities.

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn på sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara väl insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan påverka barnsutveckling. Vårt tillvägagångssätt för insamling av material har bestått av sex kvalitativaintervjuer med förskollärare som är verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat på att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som väldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgå från barnen kan det ske både personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling är viktig eftersom det är desom ger barnen förutsättningarna för att utvecklas. Det har framkommit att miljön är väldigtbetydelsefull för att främja bild- och formskapande verksamhet. Den skall vara inbjudande,tillgänglig och erbjuda en stor variation av material. Det har påpekats att för- och efterarbeteockså spelar roll för skapandet, men det har framkommit att tiden kan begränsa möjlighetenatt planera och dokumentera arbetet.

The aim of our graduate work is to study the importance of image and shape’s in children's development and learning and also the preschool teacher’s views on image and shapes. Our research aims to explore the value of image and shapes creation and how it is expressed among children and in classroom activities. We are also interested in finding out how it differs from adults' views and what materials teachers use to promote the image and shapes creation in the curriculum. In our own experience, image and shapes activities are often structured differently in different curriculum activities. We therefore want to study how certain preschools work with image and form creation with children in preschool. We have performed the study through five qualitative interviews with preschool teachers and four observations on three different preschools in Stockholm. The main theory of the extension of our work is about Vygotsky's sociocultural perspective. We will find out about how according to the sociocultural perspective children can develop learning. The conclusion we have reached is that the preschool teachers interviewed seem to agree greatly with each other about how image and shapes creation affects for children's development and learning. Although there were some minor differences, for example, if the children learned by imitating each other in creative work. But in this part it was just one preschool teacher who differed from the others' vague.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa är de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod använde jag både kvantitativa och kvalitativa metoder som enkät och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkäter till pedagoger för att få deras lika/olika syn på verksamheten. Jag studerade även litteratur inom mitt forskningsområde. Resultatet visar på att det är otroligt viktigt att arbeta med den bild- och formskapande verksamheten i förskolan då den bidrar till en utveckling av många olika förmågor, bland annat språkligt, motoriskt men även att kunna bearbeta upplevelser för att nämna några. Det som framgår mest i min undersökning är att barnen måste vara mer delaktiga i hur miljön iordningställs. Barnen behöver även veta vilka förväntningarna är i de olika rummen. Det visade sig att barn och pedagoger har olika syn på miljöerna och vad som går att göra där. Barnen ska vara delaktiga i sin förskola, inte bara inom vissa delar, utan i allt.