• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 28
  • 1
  • Tagged with
  • 29
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Svultna vargar och hungriga prinsessor : En studie om jämställdhet och genus vid matsituationerna i förskolan / Starving wolves and hungry princesses

Grossi, Mikaela January 2015 (has links)
Bakgrund: Idag finns det ett krav både på nationell och kommunal nivå att förskolans personal ska driva ett medvetet genusarbete i verksamheten och omsätta läroplanens mål i praktiken. Ur ett jämställdhetsperspektiv är därför forskning kring genus relevant för att kunna både synliggöra och medvetandegöra rådande könskonstruktioner som existerar i förskolans värld idag. Detta för att kunna driva ett aktivt och jämställt pedagogiskt arbete där barnen känner trygghet och kan utveckla sin egen identitet utan att formas av pedagogens förväntningar eller påverkas av föreställningar om vad som är typiskt manligt eller kvinnligt. Syfte: Denna studies syfte har varit att synliggöra vilka traditionella och etablerade könsroller som framträder och upprätthålls av pedagoger och barn på en förskola i Sverige idag. Metod: Studien är minietnografisk studie där deltagande observationer använts som metod. Observationerna har begränsats till att studera måltiderna på två syskonavdelningar med barn på 3-5 år. I analysarbetet har Hirdmans teorier om genuskontraktet använts som verktyg för att kunna synliggöra den uppdelning som omedvetet görs mellan flickor och pojkar i egenskap av att de tillhör ett visst biologiskt kön. Resultat: Jag fann att i likhet med tidigare forskning att könsstereotypa mönster och normer fortfarande existerar. Jag fann bland annat att pojkarna tar större plats än flickorna och får mer uppmärksamhet och feedback av pedagogen. Där flickor som utmanade traditionella könsmönster inte fick någon positiv respons från pedagogerna.
2

Förskollärares användande av IKT i förskoleverksamhet : En strukturerad systematisk observationsstudie

Engström Lindh, Louise January 2016 (has links)
Abstract The foundation of the Swedish preschool is based on the curriculum Lpfö98 /10. In these policy documents there are some different goals that the preschool teachers strives to use in the educational work. One of the learning objectives in the technology subject is to encourage pupils to develop through experience and guidance. The curriculum Lpfö98 /10, marks the importance, that the preschool teachers take responsibility for the pupils safety, their development and that every child has a good learning environment (Skolverket, 2010). The purpose with the present study is to examine how teachers use new information and communication technology in their everyday work. A research has been done in four different preschools in Sweden about the use of (ICT). The method used in the research is structured observations. The result of this study presents differences in how pedagogues act and support ICT in preschool, both in frequencies and choice of activity. The most common way of act and support ICT was when pedagogues helped the children in their use of ICT.
3

Musikens lärandefunktioner i förskolan : En kvalitativ undersökning av musik i förskolan som ett eget kunskapsmål respektive pedagogiskt arbetssätt

Aronsson, Lina, Eriksson, Amanda January 2014 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet. Vidare framgick att musik främst användes som ettpedagogiskt arbetsätt för att lära barnen om annat än just musik och att musik i låg grad sågs och användes som ett eget kunskapsmål. Studien visade att detta berodde på okunskap och bristande intresse inom musik hos pedagoger. Ytterligare en förklaring kan vara otydligt formulerade strävansmål för musik i förskolans läroplan (Skolverket, 2011). Även musikens låga ställning i jämförelse med andra ämnesområden i förskolan tros ha kunnat påverka detta. Viktiga slutsatser som har dragits är att musiken är värdefull både som ett pedagogiskt arbetssätt och som ett eget kunskapsmål och bör ses och användas därefter samt att det behövs mer utbildning för både blivande och verksamma pedagoger inom musik.
4

Datoranvändning i förskoleverksamhet : utifrån ett pedagogperspektiv

Hansson, Carina, Mårtensson, Marita January 2012 (has links)
Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen utifrån studiens frågeställningar var att pedagogerna gav uttryck för att det fanns två olika typer av förutsättningar för barns datoranvändning i förskoleverksamhet. Dessa var dels mänskliga förutsättningar såsom pedagogers egen ålder, eget datoranvändande och utbildning i datoranvändning och dels tekniska förutsättningar såsom tillgång till tekniken i sig. Pedagoger beskriver det som att barn använder datorer i förskoleverksamhet mestadels till att tillsammans med pedagoger söka information på. På frågeställningen om hur pedagoger ser på utvecklingsmöjligheter när det gäller datoranvändning i förskoleverksamhet, visade det sig att de var nöjda med hur datorerna användes i förskoleverksamhet idag. För att kunna säga att studiens resultat är helt generaliserbara anser vi att vi hade behövt intervjua ytterligare pedagoger.
5

iCan with iPad : en kvalitativ undersökning kring pedagogers användning av iPad i förskoleverksamheten

Lang, Josefin, Carlberg, Frida January 2013 (has links)
Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge. Ett informationsbrev och frågeformulär skickades därefter ut via e-mail tillpedagogerna. Deras svar bearbetades och analyserades utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Utifrån det material som samlades in, både litteratur och erhållna svar från pedagogerna, kunde vi få svar på våra frågeställningar. Undersökningen visade att de tillfrågade pedagogerna främst använder surfplattan som ett kompletterande verktyg i verksamheten med syfte att underlätta dokumentationen av barns lärande och utveckling. Det framgick även, utifrån undersökningen, att det finns både fördelar och nackdelar med att integrerar iPaden i förskolan.
6

”Varför väljde du att jag skulle göra sånt här?” : En studie av möjliggörandet av barns inflytande och delaktighet i den skapande verksamheten

Jansson, Josefin January 2018 (has links)
Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur skapande aktiviteter bidrar till barns delaktighet och inflytande. Genom systematiska observationer har jag fått ta del av hur man arbetar med skapande på en förskolas olika avdelningar. Vid observation och analysering av den empiriska data som samlats in användes det relationella perspektivet, samt den didaktiska triangeln för att sätta det i perspektiv och försöka förstå vad det är som sker och varför. Resultaten presenterar tre olika former av aktiviteter, dessa benämns som styrda-, semi-strukturerade- och fria aktiviteter. Dessa tre olika former av skapande aktiviteter möjliggjorde i väldigt olika mån för barns inflytande och delaktighet. Inom de styrda aktiviteterna uppfattades det vara svårare att möjliggöra för delaktighet och inflytande, medan det i semi-strukturerade aktiviteter fanns möjlighet till både inflytande och delaktighet. I de fria aktiviteterna var dessa möjligheter ännu större.
7

Kommunala och kooperativa förskolor : En jämförande studie

Hådell, Frida, Skjuttorp, Lisa January 2007 (has links)
<p>Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.</p><p>Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen.</p><p>Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland.</p><p>Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram.</p><p>Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.</p>
8

Kommunala och kooperativa förskolor : En jämförande studie

Hådell, Frida, Skjuttorp, Lisa January 2007 (has links)
Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna. Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen. Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland. Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram. Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.
9

Känslor väcker andra känslor : En studie kring pedagogers upplevelser och strategier att hantera och arbeta med barns känslouttryck i förskolemiljö

Sandberg, Sabine January 2011 (has links)
No description available.
10

Avslappning eller lärande? : En fokusgruppsstudie om högläsningens betydelse i förskola och förskoleklass / Relaxation or learning? : A focus group study about the significance of reading aloud in pre-school and pre-school class

Sundström, Amanda, Näverå, Johanna January 2018 (has links)
Bakgrund: Det är idag en förutsättning att kunna läsa och skriva för att fungera i samhället. Genom högläsning kan dessa kunskaper uppnås. Det som tidigare varit läsförmåga i vårt samhälle har under senare tid kommit att vidgas. Högläsning är något som alltid förekommit i förskola och förskoleklass, men i takt med att den nya tekniken, såsom surfplattor, utvecklats är det mycket annat som ska få plats inom ramen för dessa verksamheter. Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka högläsningens betydelse i förskola och förskoleklass. Metod: Vi genomförde en kvalitativ studie och använde oss av fokusgruppsintervjuer. Då vår studie utgick ifrån tre olika arbetslag blev det också tre fokusgrupper. Genom detta fick vi flera synsätt på högläsning i förskola och förskoleklass. Resultat: I vår studie kom vi fram till att synen på högläsningen hos pedagogerna främst bestod av att väcka ett intresse för böcker och läsning hos barnen. Pedagogerna menade även att högläsning är betydelsefull för barn. Det övergripandet arbetet med högläsning innefattade främst redskapet bok men även andra uttrycksformer och berättandeformer förekom för att barnen skulle ges möjlighet att uppleva berättelsen på flera olika sätt. Vi kunde även se vissa variationer mellan förskola och förskoleklass. Pedagogerna i förskolan framhöll högläsningen som en viktig avslappning för barnen. I förskoleklass framhölls främst lärandet.

Page generated in 0.0786 seconds