Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen utifrån studiens frågeställningar var att pedagogerna gav uttryck för att det fanns två olika typer av förutsättningar för barns datoranvändning i förskoleverksamhet. Dessa var dels mänskliga förutsättningar såsom pedagogers egen ålder, eget datoranvändande och utbildning i datoranvändning och dels tekniska förutsättningar såsom tillgång till tekniken i sig. Pedagoger beskriver det som att barn använder datorer i förskoleverksamhet mestadels till att tillsammans med pedagoger söka information på. På frågeställningen om hur pedagoger ser på utvecklingsmöjligheter när det gäller datoranvändning i förskoleverksamhet, visade det sig att de var nöjda med hur datorerna användes i förskoleverksamhet idag. För att kunna säga att studiens resultat är helt generaliserbara anser vi att vi hade behövt intervjua ytterligare pedagoger.

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förståelse för praktikhandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte är helt lätt alla gånger. Positivt sågs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare få möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lärande samt att praktik sågs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter kräver en del tid och energi samt att det kan finnas svårigheter kopplade till den egna arbetsplatsen. Vidare framkom under intervjuerna blandade erfarenheter av och synpunkter på universitets roll samt den obligatoriska utredningsuppgiften. Avslutningsvis visar resultatet vad informanterna ansåg att man bör tänka på för att göra praktiken givande för samtliga parter, detta rör bland annat planering, att hitta och välja praktikant, att involvera kollegor samt att klargöra förväntningar och vara tydlig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur makt konstrueras inom hockeyinformationsflödet på Twitter. Genom att ta utgångspunkt i hockeyjournalisters utsagor är målet med uppsatsen att belysa rådande maktstrukturer mellan journalister och citizen journalists på Twitter. Jag vill även undersöka hur nya informationsteknologier har förändrat journalisternas yrkesroll och yrkespraktik, med ett stort fokus på den förändrade interaktionen med de olika typerna av användare (journalister, citizen journalists och ”vanliga” medieanvändare). För att ta reda på detta har uppsatsen analyserat relationen mellan citizen journalists och journalister ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur makt konstrueras inom Twitter har jag utgått ifrån Manuel Castells diskussion kring makt och värdeskapande i nätverkssamhället. Jag har även valt att använda journalistikens ideologi och praktik i förändring samt citizen journalists och dess förhållande med journalister som teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur nya informationsteknologier och den förändrade interaktionen med användarna har påverkat journalisternas yrkesroll och yrkespraktik. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem hockeyjournalister på rikstäckande mediebolag visar de resultat jag fått fram att det har skett en maktförskjutning mellan citizen journalists och hockeyjournalisterna. Relationen verkar utåt sätt präglas av en demokratisk dialog och större informationsutväxling de två emellan, men hockeyjournalisterna verkar fortfarande befästa makt kring nyhetsprocessen genom att referera till den journalistiska ideologin. Detta gör att det fortfarande finns en tydlig hierarkisk ställning inom hockeyinformationsflödet. Resultatet visade även att hockeyjournalisternas yrkespraktik präglas av en mycket högre hastighet än tidigare vilket har förändrat journalisternas sociala praktik, där det stora informationsflödet har omvandlat deras tillvägagångssätt att hämta och distribuera nyheter och information. Till skillnad från vad andra studier visat så pekar min studie på att hockeyjournalisternas yrkesroll blivit mer individualiserad, med högre krav på tekniskt kunnande och kunskaper inom flera olika medieområden till följd av en mer krävande och kunnig publik.

Essän bygger på två egenupplevda händelser som utspelar sig på två olika förskolor där jag varit yrkesverksam. De händelser jag valt att beskriva sätter barnen Agnes och Victor och mig själv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor är att de båda är delaktiga i förskolans verksamhet och att de på olika sätt skadar andra barn, vilket skapar svårigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant på ett sätt som innebär en exkludering för Agnes och Victor då det i stunden verkar rätt för att skydda de andra barnen. Men detta medför också att de fråntas sin rätt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet. Jag syftar till att undersöka hur maktförhållandet barn – vuxen påverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebära etiska problem, i så fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjälp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhållningssätt undersöker jag mitt handlande utifrån teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjälp av de två berättelserna fram hur olika sätt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp. Följande frågeställningar ingår i mitt essäskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog på förskolan inta när jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad får detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur använder jag min makt som vuxen och hur påverkar denna Agnes och Victors situation? Genom mitt skrivande utforskar jag de svårigheter som finns beskrivna i mina berättelser och påvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om APL-handledares syn på handelselevers yrkespraktik (Arbetsplatsförlagt Lärande). För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex handledare för elever på handel och administrationsprogrammet i två olika kommuner. Undersökningens resultat visade att APL-handledarna beskrev sitt uppdrag med stolthet och visade prov på stor kunskap i hur de kunde anpassa den arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån den enskilda individens behov och nivå. Studien visade att samverkan mellan APL-handledare och elev i mångt och mycket handlade om att få eleven väl insatt i yrkets natur och väl förberedd för kommande arbetsliv. Samverkan mellan APL- handledare och skola handlade om information och kommunikation de två emellan samt fördelar och nackdelar med hur praktikperiodernas utformande påverkar elevens lärande mot yrkeskunskap. Betydelsefulla nyckelfaktorer för samverkan runt elevers yrkespraktik handlar om vikten av elevens introduktion på arbetsplatsen samt vikten av deltagandet i handledarutbildningar för att öka förståelsen för vilka krav och förväntningar som finns från skolans sida. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att visa upp en yrkesstolthet och genom samtal och feedback till eleven utveckla denne mot självständighet i det dagliga arbetet.

This thesis is about the definition of the public librarian’s profession and how they are affected by stress. Six public librarians were interviewed over the video-chat program zoom during the 2021-summer. It concluded that the democratic mission was not as clear to every participant and there was some confusion as to how they were supposed to work with it. There were two major stresses reaffirmed among the participants: namely role ambiguity and lack of professional autonomy.

Biblioteken står i frontlinjen för många av kunskapssamhällets snabba förändringar. Frågan hur professionen ska kunna möta nya krav i sin verksamhet är idag mer aktuell än någonsin: vilka färdigheter och kompetenser krävs och hur ska dessa utvecklas? Som ett inlägg i debatten undersöker denna uppsats undervisande högskolebibliotekariers lärande för att ur denna förståelse identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för kontinuerlig professionell utveckling. Genom litteraturstudier och djupintervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier framträder bilden av ett yrke som kännetecknas av varierande förutsättningar och arbetsuppgifter, där nyfikenhet och en vilja att utvecklas är centralt. Man tar själv ansvar för sitt lärande och lärobehoven tenderar att vara praktikorienterade och handlar om ämneskunskap, pedagogik, didaktik, teknik samt den akademiska miljö där man verkar. Trots att vikten av vetenskaplig grund och teoretisk förankring lyfts så står detta tillbaka för det informella och praktiknära lärandet där en själv, de egna intressena och erfarenheten – att göra, testa, pröva, söka, kolla upp och läsa på – framställs som viktigast vid sidan av de möten, samtal och utbyten man kan ha med kollegor och målgrupper. Framgångsfaktorer för kontinuerlig professionell utveckling som identifieras är det utvecklingsstödjande klimat som arbetsplatsen upplevs som, där utbildning och lärande ses som ett naturligt inslag och man har frihet att utforma och utveckla varierande och utmanande arbetsuppgifter. Man ingår i arbetsteam med goda förutsättningar att diskutera och bolla med kollegor. Chefen är positivt inställd till kompetensutveckling, möjlighet finns att delta i både formella och informella läraktiviteter och man är delaktig i sin egen kompetensutveckling som står i samspel med arbetsuppgifter och är väl förankrad i behov. Positiva effekter syns genom att respondenterna känner sig trygga i sin roll som undervisare och med sina kompetenser samtidigt som de behåller drivet och viljan att fortsätta lära sig och utvecklas. De utvecklingsmöjligheter som identifieras handlar om att komplettera vad som tycks vara en väl fungerande kompetensutveckling med fokus på yrkespraktik med en som främjar ett mer formellt, strukturerat och systematiskt lärande där vetenskap, teori och forskning ges större plats. Här skulle utbildare, yrkesföreningar och chefer kunna inta en mer proaktiv roll.

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses' information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses ' information literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses‟ professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach. I use a model of the information seeking of professionals created by Leckie, Pettigrew and Sylvain as well as the concept of cognitive authority as developed by Wilson in the analysis. I reach the conclusion that information practices differ within the same context and occupational group. Differences in information needs and information seeking practices emerged between the different groups who were identified during the interviews. Professional experience proved to be important in information activities. It also became clear that oral sources had a dominant role as a source of information and that different sources are given different authority. An experienced colleague is seen as a cognitive authority as well as established textual sources. There was often an interaction between written and oral information. It was found that there were shortcomings in the system that makes information available. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyexaminerade bibliotekarier och journalister upplever sin kompetens i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet. Utifrån analys och kodning har teman som pedagogik och teknik urskilts som kompetensbehov bland bibliotekarier och journalister i deras yrkespraktik. Bland annat upplever bibliotekarier och journalister att de vill ha mer praktiska inslag i utbildningsinnehållet och tona ner det akademiska. Före detta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap vill ha mer pedagogisk kunskap och lära sig mer om bemötande samt att mer fokus på litteraturkunskap hade varit nyttigt i yrkeslivet. Före detta studenter inom journalistik önskar mer kunskap inom webbjournalistik som sociala medier, men också en större grund inom rättsjournalistik, samt bättre förståelse om branschen och vilka förutsättningar och arbetsformer som existerar.

<p>Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.</p><p>Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.</p><p>Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.</p><p>Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik.</p><p>För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori</p><p>Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen.</p><p>Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap.</p> / <p>According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession.</p><p>This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership.</p><p>The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship.</p><p>The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered.</p><p>After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.</p>