Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier. Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke. Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden. Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik. För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen. Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap. / According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession. This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership. The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship. The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered. After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.

Politically mandated development projects get attention in reports, assessments, plans and policies. Less attention is given to the small scale, local development-work made by teachers in schools everywhere, every day (Hultman, 2001). The aim of this study is to make, the small-scale changes that teachers make in their daily practice, visible. Also, this study aims to contribute to an increased understanding of teachers’ changed actions and factors that enable or constrain changed actions. Finally, this study aims to try the analytical concept of agency in relation to the changes teachers make in their daily professional practices. The following research questions have been developed: (1), How do teachers describe the changes they make and have made in their professional practice? (2), What possibilities and limitations do teachers experience when changing their professional-practice? (3), What do teachers wish to change and why? (4), What do teachers think are precipitating factors of change in their own professional practice? (5), How can teacher agency be understood in relation to the described changes in professional practice? Eight teachers from different schools have participated in semi-structured interviews, describing their experience of changes they’ve made in their professional practice. The interviews have been analysed in relation to theories of the three elements of agency developed by Emirbayer and Mische (1998) and further developed in connection to teacher practice by Priestley, Biesta and Robinsson (2015). The study found that teachers change their practice to adjust to new or changing contexts. New experiences, knowledge, ideas or policies can also cause changes in teacher practice. Teachers change their practice when they encounter problems or challenges, assess the consequences of different actions and choose an appropriate way to act. They use their knowledge and experience to identify problems and activate agency to solve them. The study indicates that there is a connection between security and change. Furthermore, it seems to be of importance for teachers and school leaders not only to have common goals but also share the interpretation of problems and the analysis of possible action to solve the problems. The study also found that teachers change their practice to be in alignment with their own goals and aspirations. Even though all teachers abide by common laws and regulations, teachers choose to focus on different parts of the regulations when shaping their goals. The teachers´ goals and aspirations, shape their images of the future they want and play a pivotal role in shaping their actions in the present and in activating agency. The teachers in the study constantly changed their practice in relation to the needs they identify in the local context but also from a genuine interest to learn more, change and improve their professional practice.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startadehösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer praktiska.

Det finns väldigt lite forskning kring den nya speciallärarutbildningen och specialläraruppdraget. Speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling får en speciell kompetens inom språkutveckling men frågan är om de får kunskaper kring att leda ämnesutveckling eller skolutveckling och om de arbetar med detta område i sitt dagliga arbete. Denna uppsats förväntade kunskapsbidrag är att se om specialläraren har en given roll som skolutvecklare. Syftet är att ge en bild av hur speciallärare, med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling, arbetar med skolutveckling och hur utbildningen rustar studenten för detta arbete. För att ta reda på hur de olika högskolorna och universiteten tolkat skolutvecklingsuppdraget har en textanalys använts. Utbildningsplaner från alla lärosäten som ger speciallärarutbildningen har analyserats och tolkats med hjälp av professionsteori. För att ta reda på vilka utvecklingsarbeten specialläraren varit med och drivit, hur speciallärarens specialkompetens kommer till gagn och hur samarbete ser ut mellan speciallärare, specialpedagoger och förstelärare har en enkätstudie använts. Resultaten analyserades med hjälp av professionsteori. Resultaten visade att sex av tio lärosäten har använt ord som rör skolutveckling. Utbildningarna skiljer sig åt när det gäller skolutveckling men har andra gemensamma punkter. Enkätstudien visade att en stor andel av speciallärarna arbetar med skolutveckling på olika nivåer. Specialläraren kan hävda en profession med tydlig inriktning på skolutveckling i praktiken men inte lika tydligt i teorin.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman. Resultatet visar att studenterna upplever att yrkeserfarenheten påverkar deras lärande bland annat genom ett praxisnära förhållningssätt och att de ”tänker i arbetet” när de studerar. Studenterna ser många fördelar med att arbeta parallellt med studierna och anser att deras erfarenhet i stor utsträckning tas tillvara i utbildningen. De effekter som studierna upplevs ha fått i yrkespraktiken är framför allt att studenterna kan sätta ord på sitt handlande och reflektera över sitt eget förhållningssätt och den egna verksamheten i större utsträckning än tidigare. / The aim of this study was to describe how distance students in higher education experience learning. The focus of the study is the connection between the students’ professional experience/occupational practice and their learning. The survey is founded on a qualitative research perspective and has a phenomenological approach. The empirical survey was carried out through interviews with five students who train to become teachers for pre-school and pre-school class. The interviews were processed and analyzed on the basis of the research questions, and resulted in a number of general areas and themes. The results indicate that the students experience that their work affect their learning. They have a practical attitude towards their studies and relate to their work practice when studying. The students can see many advantages in working alongside their studies and consider that their experience, to a great extent, is made the most of in their education. The students experience that the effect the studies have had in their occupational practice is, above all, that the they can put their actions into words and reflect upon their own work to a greater extent than before.

<p>Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman. Resultatet visar att studenterna upplever att yrkeserfarenheten påverkar deras lärande bland annat genom ett praxisnära förhållningssätt och att de ”tänker i arbetet” när de studerar. Studenterna ser många fördelar med att arbeta parallellt med studierna och anser att deras erfarenhet i stor utsträckning tas tillvara i utbildningen. De effekter som studierna upplevs ha fått i yrkespraktiken är framför allt att studenterna kan sätta ord på sitt handlande och reflektera över sitt eget förhållningssätt och den egna verksamheten i större utsträckning än tidigare.</p> / <p>The aim of this study was to describe how distance students in higher education experience learning. The focus of the study is the connection between the students’ professional experience/occupational practice and their learning. The survey is founded on a qualitative research perspective and has a phenomenological approach. The empirical survey was carried out through interviews with five students who train to become teachers for pre-school and pre-school class. The interviews were processed and analyzed on the basis of the research questions, and resulted in a number of general areas and themes. The results indicate that the students experience that their work affect their learning. They have a practical attitude towards their studies and relate to their work practice when studying. The students can see many advantages in working alongside their studies and consider that their experience, to a great extent, is made the most of in their education. The students experience that the effect the studies have had in their occupational practice is, above all, that the they can put<em> </em>their actions into words and reflect upon their own work to a greater extent than before.</p>

Då behovet av specialpedagogisk kompetens ökar ute i skolorna, krävs det att speciallärarutbildningarna uppfyller en viss kvalitet angående yrkesutbildningen och dess profession. Syftet med denna studie var att undersöka hur speciallärarstudenter med inriktning utvecklingsstörning upplever utbildningens innehåll, praktiskt genomförande och villkoren för det egna lärandet i spänningsfältet mellan akademisk påbyggnadsutbildning och professionell yrkesutövning. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med sju speciallärarstudenter, inriktning utvecklingsstörning. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. Tre teman framkom och blev fokus för vårt resultat: “Speciallärarutbildningens teoretiska inslag”; “Speciallärarutbildningen och studenternas yrkespraktik” samt “Gapet mellan utbildningsbaserade kunskaper och skolorganisationens förändringsbenägenhet”. Genom denna studie har vi konstaterat att de intervjuade speciallärarstudenterna upplever en stor diskrepans mellan vad som lärs ut i utbildningen och deras yrkespraktik. Vidare framkom önskemål och idéer om hur utbildningen borde justeras för att möta behoven som speciallärare, inriktning utvecklingsstörning väntas hantera och tillgodose i yrkeslivet. Denna studie är en del av en forskningsansökan till Vetenskapsrådet av Höstfält, G., Falkner, K. (2018, april), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.". / As the need for special education skills increases in schools, special education courses need to meet a certain quality of academic standards and professional needs. The purpose of this study was to investigate how special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability, experience the content and carrying out of the education, as well as the conditions for the student’s own learning at the intersection between academic education and occupational practice as a special teacher in schools.  This is a qualitative study, based on interviews with seven special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability. The empirical data has been processed from the point of view of thematic analysis where three themes emerged and became the focus of our result: "Theorization of special education"; "Special Education and Student Occupational Practice" and "The gap between education-based knowledge and the lack of schools’ ability to change". Through this study, we have found that the interviewed students experience a major discrepancy between what is learned through education and their practical work experiences. Furthermore, the interviewed students presented ideas and suggestions for how the education should be adjusted to meet the needs special teachers, focusing on working with children with intellectual disability, are expected to deal with and fulfill in their profession.  The present study is a part of an application to Swedish Research Council, prepared by Höstfält, G., Falkner, K. (2018, April), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.".