Denna studie inriktar sig emot att belysa lärare och elevers syn samt uppfattning om förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Två kvalitativa respondentintervjuer genomfördes med lärare på gymnasiet samt två kvalitativa gruppintervjuer med elever på gymnasiet. Dessa metoder användes för att få en djup bild av respondenternas erfarenheter och känslor gällande fenomenet. Det teoretiska ramverk som denna studie vilar i stort sätt på begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Som till stort handlar om det salutogena hälso-kontinuumet och hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar detta. Resultatet visar att det finns en ganska traditionell bild av vad teori och praktik är och även vad ämnet först och främst handlar om. Det var en kombination av teori och praktik som lärarna lyfte som det viktigaste för att eleverna skulle få en undervisning som var både hanterbar, begriplig och meningsfull. Dessutom lyfter båda de medverkande lärarna att det fanns en ökad teori mängd i ämnet och detta hade både positiva och negativa följder för ämnet och elevernas möjlighet att känna en stark känsla av sammanhang. Vidare i resultatet presenteras elevernas syn på deras egen undervisning och vad det är som är motiverande, vad som gör det lätt att förstå och ta till sig innehållet i ämnet. Aspekter som kombination av teori och praktik, rörelseaktiviteter, dialog med läraren och kunniga lärare är alla faktorer som eleverna på något sammanhang betonar i relation till undervisningen. Till slut visar det sig även att det som eleverna vill ha ut av sin undervisning för att den ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull är relativt liknande med hur de redan uppfattar ämnet.

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form. Citat från intervjuer har använts för att förstärka resultatet. I analysen redovisas flera aspekter som påverkar huruvida ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik kommer till stånd. Den aspekt som dominerade var tidsaspekten, då lärare i hög grad ansåg att de inte hade tillräckligt med tid att planera tillsammans med en kollega. Då ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik inte förekom hos våra informanter drog vi slutsatsen att frågan var mer komplex än så. Andra aspekter som till exempel värdering av de olika skolämnena och medias påverkan tros ha större genomslag i sammanhanget.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan?   Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik. Ytterligare är syftet med studien att ta reda på musikens påverkan på människan med kopplingen till eleven i skolan. Ett tredje syfte är att undersöka synen på musikundervisningen i grundskolan ur ett politiskt perspektiv. Genom att använda olika metoder, triangulering (Bryman, 2002), användes således såväl informationskällor som undersökningsmetoder för att besvara frågeställningarna för studien. Läroplanerna studerades liksom forskning kring musiken och människan. Genom en kvalitativ metod intervjuades tre skolpolitiker kring deras syn på musikämnet. Kursplanerna i musik gav en bild av musikundervisningens utveckling genom de olika läroplanerna. Forskning kring musikens påverkan på människan pekade såväl på hur musik påverkar människan som vad musikundervisningen i sin tur kan bidra till.  Vid intervjuerna med politikerna framgick en klar gemensam åsikt; musikämnet i skolan är viktig och den har en självklar plats i skolan. Genom tidigare forskning har man således kommit fram till att musikämnet kan främja såväl lärandet som kreativiteten hos elever. Det blir en intressant diskussion när man således ser de fördelar musikämnet kan ha för eleven i skolan, i jämförelse med den riktning skolpolitiken tagit i och med GY11.

No description available.

This thesis strives to elucidate whether or not there exists a gap between theory and practice within the HR-field in Sweden, by studying what perceived differences might exist between education and praxis. If a gap is found, then the ambition is to try to plot where it is and how it can be overcome. The study itself has been done through interviewing 14 HR-practitioners and finding out about their experience regarding their academic education and what they learned that they feel is relevant in their daily work. The study resulted in that a gap was found and that it can be, at least to a certain extent, overcome by integrating internships and having HR-practitioners come to the institutions of higher learning and share their experiences on how HR is practiced.

The purpose of my essay is towrite about newly qualified elementary teachers during their first professional experience and their opinions of a teacher's identity. My interest is a result of that I myself am studying to be a teacher and am reaching the end of my studies. My purpose is mainly to examine how teachers first experience their role and if their education helped them resolve any problems they had. My aim was also to examine what the teacher’s identity and role and the question of leadership means for new teachers? I have used a qualitative interview method. The results showed that new teachers experience difficulties and that their training does not prepare them sufficiently. The results also showed that the teacher’s identity, the teacher’s role and leadership are factors that grow with time and experience in the teaching role and that it is not something that the beginner teachers acquire during their education.  I have achieved a clearer picture of what to expect and how to enter into the role of teacher with support and time.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare tolkar det centrala innehållet i religionskunskap för årskurs F–3 och på vilket vis anser [sex] f-3-lärare att en mer styrande läroplan skulle vara till fördel eller nackdel i religionskunskap? Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med sex lärare från två olika län. Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån John Deweys syn på pragmatismen. I resultatet framgår det att lärare har en tydlig samverkan med arbetslaget och utgår utifrån en större planering som omfattar det centrala innehållet för religionskunskap. Studiens resultat har sammanställts i två rubriker: ”Lektionsinnehåll och samverkan i arbetslaget” och ”det centrala innehållet och arbetsmaterial”.

Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Denena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar.Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa. En slutsats från två gjorda observationer visar att ett gott samspel mellan lärare och elev är av stor betydelse och vikt för elevers inlärning. Språk är en del av samspelet och i det sammanhanget anser vi att det är viktigt att alla pedagoger reflekterar över sitt undervisningsspråk, oavsett om eleven har svenska som första eller andra språk. Ytterligare en slutsats är att teori inte behöver vara kopplad till praktisk yrkesutövning, då det visar sig att de två lärarna arbetar på olika sätt och att praktiken inte nödvändigtvis reflekterar teorin.

Syftet med denna studie är att undersöka synen på den högskoleförberedande utbildningen Bild och formgivning hos skolledning och elever - hur inriktningen beskrivs med fokus på status och framtidsmöjligheter för eleverna. GY11 medförde att estetiska färdigheter nedvärderades inom gymnasieskolan och i uppsatsen beskrivs hur kunskapssynen på teori kontra praktik ger avtryck både inom skolan och i världen utanför. Frågeställningen är formulerad med en huvudfråga och en underfråga: Hur konstrueras inriktningen Bild och formgivning diskursivt hos bildelever och skolledare? Vilka tänkbara konsekvenser kan skönjas för hur elever och skolledare värderar inriktningen Bild & Formgivning och hur dess elever ser på sig själva och sin framtid?Det empiriska materialet består två intervjuer med skolledare, en enkätundersökning i tre bildestetklasser, fältanteckningar under bildlektioner, elevdiskussioner, elevbilder och deras bildanalyser. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. För att undersöka estetelevers uppfattning om sina framtidsutsikter och vad deras gymnasieutbildning kan leda till, fick elever i tre klasser gissa vilka (högskole-) yrkesutbildningar de var behöriga att söka. Skolledarnas utsagor om inriktningen, dess elever och effekter av GY11 på det estetiska programmet, stämde delvis överens och skilde sig delvis markant. Estetelever i en klass diskuterade kring "Bildens roll i samhället" och "Inriktningen Bild och formgivning", och arbetade sedan med affischer på samma tema. Som slutuppgift utförde de därefter bildanalyser på varandras bilder. Det finns en diskursiv kamp där olika värderingar tävlar om att fylla "estet" med innehåll som kan ha konsekvenser för den enskilda esteteleven efter genomförd gymnasieutbildning. Språkmedvetenhet kan förändra den sociala praktiken och dess konsekvenser – uppsatsens essens är att det är angeläget att diskutera diskursen "esteter" så att den så småningom får tillbaka den självklart jämlika position i samhället som behövs i ett framtidsperspektiv.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap. Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.   Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö. Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.