The aim of this study is to examine the work carried out at Swedish upper-secondary special schools for pupils with learning disabilities in the subject area of language and communication, with particular focus on augmentative and alternative communication and multilingualism. The learning process is approached from a sociocultural perspective in this study, which entails that learning is taken to occur in social contexts in which interaction, communication, and co-operation play key roles. The method takes the form of semi-structured qualitative interviews inspired by a phenomenographical approach in the hope of highlighting five areas communication, possibilities, obstacles, AAC and competence development, that special education teachers and special educators are faced with in their work with students with language and communication impairments. The results show that special education teachers and special educators demonstrate a high capacity to see both possibilities and obstacles in the teaching process, together with an understanding for the students’ differing functional impairments and needs. The challenges facing special education teachers and special educators when dealing with multilingual student groups give an indication of the difficulties attached to determining remedies capable of leading to students’ increased participation and comprehension of the subject area. The two alternatives offered by Swedish special schools are individual native language instruction (in which the student is separated from the class) and support within the classroom in the form of a personal assistant with knowledge of the native language. The study demonstrates that the latter is preferable as means for a student to progress in their learning. The result also indicates that special education teachers and special educators have great understanding for the importance of using AAC in instructing materials but at the same time there are many things to be done about translating AAC material in order to increase educational participation for multilingual students. Results also indicates that peer learning within the profession is desirable. / Denna studie har till sitt syfte att belysa arbetet på gymnasiesärskolans individuella program inom ämnesområdet språk och kommunikation, och med fokus på AKK och flerspråkighet. Studien lyfter fram lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv där lärande ses som handlingar i ett socialt sammanhang, och där interaktion, kommunikation och samarbete är viktiga för att nå ett lärande. Studien är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie och har inspirerats av en fenomenografisk ansats där jag försökt få kunskap och information kring hur verksamma speciallärare och specialpedagoger upplever arbetet med elever i kommunikativa svårigheter med behov av AKK- stöd och som har en flerspråkighet. Jag valde att redovisa resultatet utifrån fem olika teman kommunikation, möjligheter, hinder, AKK och kompetensutveckling. Resultatet visar att det finns en hög kompetens i att se både möjligheter och hinder i undervisningen, samt en förståelse för elevers olika funktionsvariationer och behov samt att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. Möjligheterna och hindren i att möta och bemöta flerspråkigheten hos elevgruppen visar på svårigheterna i att bedöma vilka insatser som leder till både ökad delaktighet men också ökad förståelse och kunskap inom ämnesområden. Modersmålsundervisning och studiehandledning är de två alternativen som erbjuds inom den specifika gymnasiesärskolan. Studiens resultat visar att studiehandledning är att föredra för att öka flerspråkiga elevers delaktighet. Studien visar även på speciallärares och specialpedagogers kunskap kring att använda olika AKK-metoder för att skapa en större delaktighet hos elever med kommunikativa svårigheter och flerspråkighet men även på bristande översatta material att använda i undervisningssyfte för att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. I resultatet kring kompetensutveckling ses kollegialt lärande som en möjlig kompetenshöjande funktion men respondenterna anser att det rent organisationsmässigt inte skapas utrymme för det kollegiala lärandet.

I en skola för alla finns olika behov och elever med olika förmågor. Trots att det finns två skolformer i Sverige för att möta allas behov, så behövs det ibland extrainsatser för att specialläraren ska nå fram. Det finns verksamheter där människorna som arbetar där, har djur som samarbetspartner och där djuren fungerar som ett pedagogiskt stöd i kommunikationen mellan djur och människa. Genom detta självständiga arbete avses att vetenskapligt undersöka vad det är som sker i kommunikationen människa – djur som kan berika livsvärlden för människor, framförallt människor som reagerar på kravfyllda situationer. I studien undersöks, med hjälp av ett försök till en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer, hur arbetet med människor i behov av särskilt stöd upplevs enligt de som i olika verksamheter arbetar med djur som samarbetspartner. Studien avser att studera de upplevelser som de som arbetar i dessa verksamheter har. Dessa upplevelser undersöktes tillsammans med vad forskare bidragit med redan på detta område i forskarvärlden. Resultatet visar att både hästar och hundar kan fungera som stöd vid läs och skrivundervisning. Djuren minskar stress för människan genom beröring. Slutsatsen är att djur har positiv effekt som pedagogiskt stöd, särskilt för personer som den traditionella skolmiljön inte fungerat som lärmiljö för. I kommunikationen mellan människa och djur uppstår en osynlig, ordlös kommunikation som är kravlös och skapar trygghet. Andra effekter är stärkt självkänsla och att naturupplevelser tillsammans med djuren hjälper människan tillbaka till sin sanna, ursprungliga natur i ett digitaliserat, stressande samhälle. / In a school there is different needs and students with different abilities. Even if there is two school forms in Sweden to meet the needs of everybody, sometimes extra measures is needed for the special needs teacher to get across. There are facilities where people who work there, have animals as co-workers and where the animals act as a pedagogical support in the communication between animal and human. The purpose of this degree project is to scientifically examine what is happening in the communication people and animal that can enrich the lifeworld for the people, especially people who react on situations filled with demands. In the study, it is examined, with an attempt to a phenomenological approach and the help of semi-structured interviews, how the work with people in need of special support.appears according to the people working in various facilities with animals as co-workers. The purpose of the study is to highlight those effects that those who work in these facilities have experienced. These experiences were examined together with what researchers have contributed with already in this field in the world of research. The result shows that both horses and dogs can be of help with the literacy teaching. Animals lower the stress level for humans through touch. The conclusion is that animals have a positive effect as a pedagogical support, especially for people that the traditional school environment didn´t work out as a lerning environment for. In the communication between people and animal an invisible, non-verbal communication emerge, that is undemanding and brings security. Other effects is strengthened self-confidence and that nature experiences together with the animals helps the human back to her true, primordial nature in a digitalized, stressful society.Sökord/

The purpose of this study was to examine special needs teachers´ knowledge about visual scaffolding and their opportunities for supporting teachers in creating an accessible learning environment. Special needs teachers were given questions formulated and connected to how they experience their own professional qualifications when they support other teachers in using visual scaffolding, in what way they think visual scaffolding can be used in order to create an accessible learning enviroment and what sort of visual scaffolding they find recommendable in different learning environments and school subjects. Semi-structured interviews were conducted with ten special needs teachers in Swedish compulsory school. The recorded interviews were transcribed and analysed in relation to the research questions. The results showed that special needs teachers recommend that visual scaffolding ought to be used in order to make learning environments accessible by visualizing what pupils are asked to do, how they are supposed to perfom different tasks as well as making words and expressions clear. Using pictures was pointed out as the best support, followed by using symbols, drawings and tangible concrete materials. Further education in visual scaffolding, time for collegial learning, discussions and competent guidance also emerged as critical factors for special needs teachers in their support and guidance to class tecahers.

I den svenska anpassade skolan finns det elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som behöver stöd i att få sina röster hörda. Dels för att forskningsläget gällande matematikundervisning i anpassad skola är gjord i liten omfattning, dels för att den forskning som finns fokuserar på procedurförmåga och automatiseringsförmåga. Det är tydligt att det finns ett stort behov av att undersöka matematikundervisning i anpassad skola. Denna studies syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare/speciallärare i matematik i anpassad gymnasieskola planerar och genomför en undervisning och bedömning som främjar elevers lärande i ämnet matematik. Specifikt är syftet att få kunskap om hur elever i anpassad gymnasieskola erbjuds en undervisningsmiljö som främjar deras matematikutveckling. Urvalet består av fyra lärare och tolv elever från nationellt program. Studien genomfördes med en trianguleringsmodell bestående av lärarintervjuer, lektionsobservationer och fokusgruppssamtal med elever. Resultatet i studien analyserades med tematisk analys. Som teoretiska perspektiv användes Öhmans utökade didaktiska triangel och sociokulturellt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns många matematikdidaktiska val som lärare kan göra för att underlätta för elever med IF i den anpassade gymnasieskolan. Resultatet visar även att det finns hinder som gör att matematikundervisningen inte blir som eleverna vill och kan genomföra. Både elevers och lärares undervisningspraktik, att planera och genomföra undervisning, påverkas av faktorer utanför klassrummet såsom skolans styrdokument och tillgång till individanpassat undervisningsmaterial. Studiens resultat visar att det finns ett fortsatt stort behov av att studera vidare interventioner i matematik som kan utformas tillsammans med lärare, speciallärare och elever med IF för att sedan kunna användas i matematikundervisningen.  Nyckelord: anpassad skola, intellektuell funktionsnedsättning, speciallärare, matematikundervisning / Students with intellectual disability (ID) in Swedish schools need to have their voices heard about their education. Since the research regarding intellectual disability linked to the design of mathematics education is made to a small extent and focusing on interventions that test students’ procedural skills and ability to automatise there is a need to research education of mathematics in special needs upper secondary schools. The aim of this study is to research how teacher and special needs teachers in special needs upper secondary schools plan, implement and assess in mathematics education for students with ID. It´s also to find out what the students’ perception of the education are. Four teachers and twelve students from special needs upper secondary schools participated in the study.  The study was conducted using a triangulation model consisting of interviews with teachers, observations in classrooms and focus groups with students. The data from the study was analysed using thematic analysis. Theories used where the extended didactic triangle by Öhman and the sociocultural perspective. The result shows that there are many mathematical didactic choices that teachers can make to facilitate learning for students with ID in special needs upper secondary schools. The study’s results also reveal obstacles that prevent mathematics education from aligning with students’ desires and capabilities. Both students and teachers teaching practise, to plan and implement teaching, is affected by external factors beyond the classroom as policy documents and individualised education material. The result shows that there is a further need to study interventions in mathematics that are developed with teachers, special needs teachers and students with ID that can be used in the mathematics education. Keywords: special needs school, intellectual disability, special needs teacher, mathematics education

Redan i de tidiga skolåren och i skolans alla ämnen har språket stor betydelse för utvecklingen och lärandet. Alla barn utvecklas olika och skolan har ett uppdrag i att möta och utmana alla elever. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur skolan kan möta och utmana de elever som redan har ett välutvecklat språk när de kommer till skolan, något som vi väljer att kalla tidiga språkare, samt hur specialläraren inom språk-, skriv- och läsutveckling kan vara delaktig i detta arbete. Studien belyser även hur samverkan mellan personal på skolan och skolbibliotek kan främja dessa elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Teoretisk utgångpunkt i studien är sociokulturellt perspektiv. Empiri till studien har samlats in genom intervjuer av kvalitativ och semistrukturerad karaktär med åtta respondenter. Resultatet visar att lärare och förskollärare upplever att de snabbt får en klar bild av samtliga elevers språkliga förmågor och vilka som är i behov av särskilda utmaningar. Det framkommer också att lärare och förskollärare uppger sig ha möjligheter att utmana de som har kommit längre i sin språkliga utveckling. Gruppens betydelse och sammansättning lyfts som viktiga faktorer för lärande och samtliga respondenter trycker på vikten av det sociala arbetet i skolan. Resultatet visar även att lärare och förskollärare främst önskar handledning från speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling för att möta de språkligt tidiga elevernas behov. Speciallärarens handledande roll är en viktig specialpedagogisk implikation som framkommer i studien. / Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna. / National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation.

Bakgrunden till studien är att ordförrådet och därmed skolordförrådet är av central betydelse för elevers skolframgång. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några speciallärare och lärare beskriver att de bedömer, undervisar och utvecklar elevers begreppsbildning och skolordförråd. Syftet är också att beskriva hur några elever berättar att de lär sig nya ord.  Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats i form av enkätundersökningar med elva speciallärare, tio lärare samt fyrtionio elever. Resultaten analyserades med tematisk analys som därefter tolkades mot centrala begrepp inom den sociokulturella teorin, den proximala utvecklingszonen, stöd och scaffolding, mediering, vardagsspråk och skolspråk, innebörd och betydelse samt artefakter. Resultaten kategoriserades i följande teman ”bedömning av elevers skolordförråd”, ”undervisning för utveckling av skolordförråd”, ”elevers hinder och möjligheter” och ”forskning, kompetens och beprövad erfarenhet”. Resultaten pekar på svårigheter att bedöma elevers skolordförråd då det verkar saknas samsyn mellan olika professioner angående skolordförråd samt en brist på kartläggningsmaterial. En slutsats är att ett gemensamt fackspråk kring skolordförrådet skulle öka möjligheterna till samverkan om bedömning och utredning mellan olika yrkesprofessioner. I resultatet återfinns en mängd språkutvecklande metoder och arbetssätt men planerad elevinteraktion samt explicit ordförrådsundervisning verkar vara mindre vanligt förekommande. Slutsatsen är att åtgärder, exempelvis speciallärares handledning behövs för att implementera aktuella forskningsrön i skolan, så att ett vetenskapligt förhållningssätt blir en självklar grund för undervisningen. Resultaten visar att elever upplever okända skolord som svårast att förstå i lärares muntliga språk och enklast att förstå i lärobokens texter. Slutsatsen är att elever behöver ha insikt om vilka skolord de inte förstår och därefter ta reda på skolordens betydelser på eget initiativ genom att fråga läraren. Studiens slutsatser är relevanta för alla delar av speciallärarens uppdrag, undervisning, utveckling och utredning. / The background of this study is that vocabulary and especially school vocabulary play a central role in students' school success. The first aim of the study is to contribute knowledge about how special needs teachers and primary school teachers describe their assessment, teaching and development of students' conceptualisation and school vocabulary. The second aim is to describe the students' perspective of learning new school vocabulary. A survey was carried out with a qualitative approach in the form of surveys with eleven special needs teachers, ten primary school teachers and forty-nine students. Results were analysed with thematic analysis, which was then interpreted against key concepts of sociocultural theory. Concepts used are the proximal development zone, scaffolding, mediating, everyday language and school language, meaning and definition and finally artifacts. Results were categorised into the following themes, "assessment of students' school vocabulary", "teaching for development of school vocabulary", "obstacles and opportunities for students” and "research, qualification and proven experience". The results point to difficulties in assessing students' school vocabulary as there seems to be a lack of consensus between different professions regarding school vocabulary and a lack of mapping material. One conclusion drawn is that a common technical language for different aspects of school vocabulary would increase the possibilities for collaboration on assessment and investigation between different professions. The results include a variety of language development teaching methods, but planned student interaction and explicit school vocabulary teaching seem to be less common. Another conclusion is that measures such as special needs teachers' supervision are needed to implement current research findings in schools so that a scientific approach becomes an obvious basis for teaching. The result shows that students perceive unknown school words most difficult to understand in primary school teachers' oral language and easiest to understand in textbook texts. The third conclusion is that students need to have insight into which school words they do not understand and then find out the meanings of school words on their own initiative by asking the teacher. The conclusions of the study are relevant for all parts of the special needs teacher's assignments, teaching, development and assessment.

Då behovet av specialpedagogisk kompetens ökar ute i skolorna, krävs det att speciallärarutbildningarna uppfyller en viss kvalitet angående yrkesutbildningen och dess profession. Syftet med denna studie var att undersöka hur speciallärarstudenter med inriktning utvecklingsstörning upplever utbildningens innehåll, praktiskt genomförande och villkoren för det egna lärandet i spänningsfältet mellan akademisk påbyggnadsutbildning och professionell yrkesutövning. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med sju speciallärarstudenter, inriktning utvecklingsstörning. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. Tre teman framkom och blev fokus för vårt resultat: “Speciallärarutbildningens teoretiska inslag”; “Speciallärarutbildningen och studenternas yrkespraktik” samt “Gapet mellan utbildningsbaserade kunskaper och skolorganisationens förändringsbenägenhet”. Genom denna studie har vi konstaterat att de intervjuade speciallärarstudenterna upplever en stor diskrepans mellan vad som lärs ut i utbildningen och deras yrkespraktik. Vidare framkom önskemål och idéer om hur utbildningen borde justeras för att möta behoven som speciallärare, inriktning utvecklingsstörning väntas hantera och tillgodose i yrkeslivet. Denna studie är en del av en forskningsansökan till Vetenskapsrådet av Höstfält, G., Falkner, K. (2018, april), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.". / As the need for special education skills increases in schools, special education courses need to meet a certain quality of academic standards and professional needs. The purpose of this study was to investigate how special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability, experience the content and carrying out of the education, as well as the conditions for the student’s own learning at the intersection between academic education and occupational practice as a special teacher in schools.  This is a qualitative study, based on interviews with seven special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability. The empirical data has been processed from the point of view of thematic analysis where three themes emerged and became the focus of our result: "Theorization of special education"; "Special Education and Student Occupational Practice" and "The gap between education-based knowledge and the lack of schools’ ability to change". Through this study, we have found that the interviewed students experience a major discrepancy between what is learned through education and their practical work experiences. Furthermore, the interviewed students presented ideas and suggestions for how the education should be adjusted to meet the needs special teachers, focusing on working with children with intellectual disability, are expected to deal with and fulfill in their profession.  The present study is a part of an application to Swedish Research Council, prepared by Höstfält, G., Falkner, K. (2018, April), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.".

Det nu föreliggande examensarbetet har haft som syfte att undersöka och bidra med kunskap om hur några lärare beskriver språkutvecklande undervisning för elever inom SFI-undervisningen spår 1 och hur de beskriver att specialläraren med språk-, skriv- och läsutveckling kan fungera som stöd i det språkutvecklande arbetet. Undersökningen genomfördes på en SFI-utbildning på spår 1, med fyra lärare och fem undervisningsgrupper i kurserna A-D. Undersökningens empiri baseras på fem observationer, en Diamond ranking och en fokusgruppsintervju. Undersökningen har haft en kvalitativ ansats och sociokulturell teori och en modell "SFI-undervisningens ABC" som stöd och grund för empirins analys. Lärarna beskriver att de i sin språkutvecklande undervisning utgår från elevernas kunskaper och att de genom att träna tala, lyssna, skriva, läsa och förstå arbetar för en språkutvecklande undervisning. Resultatet visar också att det finns behov av att få tillgång till en speciallärare språk-, skriv- och läsutveckling på SFI eftersom det är en komplex undervisningssituation för både lärare och elever inom SFI-utbildningen. Resultatet visar att elevernas heterogena språkbakgrund ställer stora krav på den undervisande läraren som måste förhålla sig till många modersmål och dess inverkan på språkinlärningen i svenska som andraspråk. Ett resultat visar också att modellen "SFI-undervisningens ABC" som stöd används i den observerade undervisningen till viss del, men det finns behov att arbeta för att implementera den ytterligare. I undersökningens resultat framkommer att både lärare, språkstödjare och speciallärare tillsammans kan bidra till att öka kunskapen om och motverka risken för att både elever och lärare hamnar i språklig och pedagogisk sårbarhet. / The purpose of this survey has been to investigate and contribute knowledge about how a few teachers describe language development teaching for students in SFI teaching track 1 and how they believe that the special needs teacher with language, writing and reading development can function as support in that work. The survey was conducted on an SFI education on track 1, with four teachers and five teaching groups in courses A-D. The survey empirics are based on five observations, a Diamond ranking and a focus group interview. The survey has had a qualitative approach with a sociocultural theory and a teaching model of The ABC of SFI teaching as support and basis for the empirical analysis. The teachers describe that their language development teaching is based on the students' knowledge and that by practicing speaking, listening, writing, reading and understanding in a multimodal and translanguaging way, they work for a language development teaching. The results also show that there is a need to have access to a special needs teacher of language, writing and reading development at SFI, as this is a complex teaching situation for both teachers and students in the SFI education. It also shows that the students' heterogeneous language background calls for a high level of proficiency in teaching on the teacher, who must relate to many native languages and its impact on language acquisition in Swedish as a second language. The result also shows that the teaching model of The ABC of SFI teaching as support is used in the observed teaching to some extent, but there is a need to work to implement it further. The results of the survey show that both teachers, language supporters and special teachers together can contribute to increasing knowledge about and counteracting the risk that both students and teachers end up in linguistic and pedagogical vulnerability.

The purpose of the study was to investigate the special teacher's work with participation in compulsoryspecial schools for children with intellectual disability. The study also highlighted how the special needs teacher ensures that the student feels involved. Participation is a concept that is complex and can be interpreted in different ways depending on the context. In this study, participation was about being part of a context and by making one's voice heard. The empirical material was collected via semi-structured interviews with special teachers. A total of eight interviews were conducted with special teachers from four different special schools. The starting point has been the socio-cultural perspective where the keyis that learning, and development arise in interaction with each other. The study also had a relational perspective, where the meeting between student and teacher and the surrounding environment are contributing factors for school success. The results showed that structure and clarity in the teaching were conducive to students' participation as well as an adapted learning environment. The lesson content was individually based according to the students' conditions and needs, and student influence was considered by all teachers to be important from a participation perspective. The results indicated that student influence at the special primary school was often about different arranged choices where students, for example, choose the order in which tasks are to be performed. Students' participation is dependent on the teachers creating conditions for the students to feel involved in their learning environment. The teachers agreed that participation was about giving students the opportunity to participate in a social interaction with friends and the creation of relationships. Participation in the special primary school was also very much about the teacher capturing the student's interests and opinions in the teaching. Being involved could look different depending on the student's conditions and needs. Sometimes it was about participating in a group work or participating through parallel play. For some teachers, it was about making interpretations for the students who lacked verbal language. / Syftet med studien var att undersöka speciallärarens arbete med delaktighet i grundsärskolan. Studien belyste även hur specialläraren säkerställer att eleven känner sig delaktig. Delaktighet är ett begrepp som är komplext och kan tolkas på olika sätt beroende på kontext. I denna studie handlade delaktighet om att ingå i ett sammanhang och att göra sin röst hörd. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med speciallärare som var verksamma i grundsärskolan inriktning ämnen och ämnesområden. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med speciallärare från fyra olika grundsärskolor. Utgångspunkten har varit det sociokulturella perspektivet där det centrala är att lärande och utveckling uppstår i samspel tillsammans med varandra. Studien hade även ett relationellt perspektiv, där mötet mellan elev och lärare och den omgivande miljön är bidragande faktorer till skolframgång. Resultatet visade att struktur och tydlighet i undervisningen var främjande för elevers delaktighet likväl som en anpassad lärmiljö. Lektionsinnehållet var individanpassat efter förutsättningar och behov och elevinflytande ansågs av samtliga lärare vara viktigt ur ett delaktighetsperspektiv. Resultatet indikerade att elevinflytande på grundsärskolan ofta handlade om olika arrangerade val där elever exempelvis väljer i vilken ordning uppgifter ska utföras. Elevers delaktighet är beroende av att lärarna skapar förutsättningar för att eleverna ska känna delaktighet i sin lärmiljö. Lärarna var eniga om att delaktighet handlade om att eleverna ska få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapandet av relationer. Delaktighet i grundsärskolan handlade även i mångt och mycket om att läraren fångar upp elevens intressen och åsikter i undervisningen. Att varadelaktig kunde se olika ut beroende på elevens förutsättningar och behov. Ibland handlade det om delaktighet i ett grupparbete, eller att delta genom parallell lek. För några lärare handlade det om att göra tolkningar för de elever som saknade verbalt språk.