I denna studie undersöks samverkan mellan lärare och elevassistenter inom grund-och gymnasiesärskolan. Studien är induktiv och syftar till att beskriva olika uppfattningar kring samverkan och dess förutsättningar samt påverkan på elevers utveckling och lärande. Till detta har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk analysansatsanvänts. Fem lärare och fyra elevassistenter från olika skolor och olika kommuner har intervjuats.  Dataanalysen mynnade ut i fem beskrivningskategorier; att vara delaktig, att ta ansvar utifrån den egna yrkesrollen, att dela ett gemensamt synsätt, att hitta en personkemi och en kontinuitet i gruppen samt att motivera till utveckling och lärande. Studien visar på att en fungerande samverkan anses skapatrivsel på arbetsplatsen samtidigt som den anses kunna gynna elevers utveckling och lärande. Studien lyfter även fram problematiken kring otydliga roller, ansvarsområden och ledarskap i samverkan, bland annat till följd av olika utbildningsbakgrunder och otydliga direktiv i styrdokument. Personkemi, kontinuitet i personalgruppen och en öppen kommunikation får därför en särskilt viktig betydelse för lärares och elevassistenters möjligheter att finna den samsyn och tydlighet kring roller och ansvarsområden som samverkan kräver. Studien innehåller också diskussionsfrågor, vilka kan användas som underlag för utvecklingsarbete. Därmed utgör studien även ett yrkesrelevant bidrag för speciallärare. / This study examines collaboration between teachers and assistants in special needs schools. The study is inductive and aims to describe the variation of perception about collaboration. A qualitative method with interviews and a phenomenographic approach has been used. Five teachers and four assistants, from different schools and municipals, have been interviewed. The study presents five categories; to be participant, to take responsibility in your profession, to share consensus, to find chemistry and continuity in the group and to motivate development and learning. The study discovers that a functional collaboration can create well-being and encourages student development and learning. The study also shows problems according to vague roles, responsibilities and leadership in collaboration, due to different educational background and indistinct curriculum. Therefore chemistry, continuity and an open communication plays an important role in teaches and assistant ability to find the consensus, roles and responsibilities that collaboration demands. The study also contains questions, which can be used by teachers in special schools.

A dissertation submitted to the Faculty of Education in partial fulfilment of the requirements for the degree of Master of Educational Psychology in the Department of Educational Psychology and Special Needs Education at the University of Zululand, South Africa, 2015 / One of the objectives of setting up a special needs school system in South Africa (SA) was to ensure that children with learning disabilities and special needs are part of a full service, inclusive education system. In SA, special needs education can be traced back to the Apartheid during which learners were segregated on the basis of their race, colour, ethnicity and disability. The apartheid policy allowed for well-resourced schools for white disabled learners and very few under-resourced schools for disabled learners from other population groups i.e. Blacks, Indian and Coloured. Children with learning disabilities (LD) have problems beyond reading, writing, mathematics, memory and organisational skills, to mention a few. Problems may include a deep sense of anger, sadness, shame and frustration which could lead to poor psychological well-being. Often affected learners present with anxiety, depression, low self-esteem and other psychological concerns. Teaching learners with special needs require skills which include proper knowledge about learners, wants and aspirations. The differences may also include cultural, gender, social and economic background. These differences influence how each learner relates and adapts to developmental milestones, cognitive & language development and psychological well-being. It should then be emphasised that every teacher, especially those who deal with learners with disabilities, needs assistance or information that will help them develop instructional programmes that enhance maximum functionality of each learner, particularly those with disabilities. The aims of the study were to assess teachers’ knowledge about the psychological well-being of their learners; and also to establish whether or not there is a relationship if any, between teachers’ demographical data and levels of knowledge. This study sampled thirty (30) teachers teaching at the special needs school, using a standardized structured quantitative questionnaire. The conclusions reached were that teachers at a special needs school did not possess adequate levels of knowledge about their learners’ psychological well-being. It was also established that there was a statistical significant association between their selected demographics and knowledge level of teachers.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.

Denna studie har studerat och jämfört hur elever i språklig sårbarhet och undervisande lärare på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan beskriver främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Studien använder en kvalitativ tolkande- och livsvärldsfenomenologisk ansats. För att besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och observationer använts med två elever och två lärare från gymnasiesärskolan och två elever och två lärare från gymnasieskolan. Intervjuerna belyser informanternas beskrivningar av främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Resultaten visade att elevers och lärares erfarenheter av vad som utgör kunskapsutveckling i undervisningen både korrelerar och skiljer sig åt. Både elever och lärare värderade student-lärarrelationen som en viktig aspekt för elever att engagera sig och utvecklas mot kunskapsmålen. Lärare i gymnasiesärskolan värdesatte gruppens storlek för att kunna individanpassa undervisningen och stötta elever i språklig sårbarhet att utvecklas mot kunskapsmålen. I linje med en universell design för lärande, tenderade lärare på gymnasieskolan att organisera sin undervisning för att bli mer inkluderande. Resultatet visade också att lärarnas och elevernas berättelser på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan visade olika perspektiv på inkludering i undervisningen. På gymnasiesärskolan blev det tydligt att en främjande faktor för kunskapsutveckling för elever i språklig sårbarhet var att eleverna differentierades, medan gymnasieskolans lärare och elever lyfte fram att undervisningen behövde differentieras för att stötta elever i språklig sårbarhet. / This study has examined and compared how students with language difficulties and their teachers in Swedish upper secondary special needs school and Swedish upper secondary school describe their learning development in the classroom. The study has used an interpretative- and lifeworld phenomenological approach.  To answer the research questions, semi structured interviews have been conducted with two students and two teachers from an upper secondary special needs school and two students and two teachers from an upper secondary school. The interviews have shed light on the informants’ experience of which factors promote learning development in the classroom.  The results show that students’ and teachers’ experiences of what constitutes learning development in the classroom both correlates and differ. Both students and teachers valued the student-teacher relationship as an important factor in students getting involved in instruction and reaching learning objectives. For the teachers in the special needs school group size played an important role in individualizing instruction. In line with universal design for learning, teachers in the upper secondary school tended to organize their instruction to be more inclusive. The results also presented two different perspectives on inclusive education to support learning development for students with language difficulties. In upper secondary needs school learning development is dependent on differentiation of the students, while learning development in upper secondary school depends on differentiation of instruction in the classroom.

Um den Anforderungen an eine inklusive Gesellschaft und der Etablierung eines inklusiven Bildungssystems in Sachsen gerecht werden zu können, unterstützen seit dem Schuljahr 2016/2017 Inklusionsassistenten bereits bestehende schulische Inklusionsprozesse an sächsischen Schulen. Mit dieser Maßnahme sollen Schüler mit sonderpädagogischem Förderbedarf eine zusätzliche, individuell ausgerichtete Unterstützung erhalten. Die Professur für Allgemeine und Biopsychologie der Technischen Universität Chemnitz hatte die Aufgabe, das sächsische Vorhaben umfassend zu analysieren. Im Fokus stand insbesondere die inhaltliche Ausrichtung und deren Auswirkung auf die Ziele und Effektivität des Gesamtprogramms. Im vorliegenden Endbericht werden die zentralen Ergebnisse dieser fünfjährigen wissenschaftlichen Begleitung zusammenfassend dargestellt und Handlungsempfehlungen zur Weiterentwicklung des Einsatzes von Inklusionsassistenten an sächsischen Schulen abgeleitet. / To meet the requirements of an inclusive society and to establish an inclusive education system in Saxony, inclusion assistants have been supporting existing school inclusion processes in Saxonian schools since the 2016/17 school year. This project has aimed at providing pupils with special educational needs with additional, individually tailored support. It has been the task of our team (the team of General Psychology & Biopsychology at the Technical University of Chemnitz) to analyze the Saxonian project comprehensively. More specifically, the various contents and their impact on the objectives and effectiveness of the overall program have been investigated. Within this final report, the key results of this five-year scientific monitoring are summarized. Recommendations for further development of this and related programs are derived.