Språkets utveckling är en av de stora förändringarna i livet. När vi kan kommunicera med varandra och göra oss förstådda blir händelser i livet meningsfulla. Ett nytt begrepp, språklig sårbarhet, kommer att presenteras och lyftas genomgående under arbetet. Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur barn i språklig sårbarhet uppmärksammas och ges stöd i förskolan, samt hur pedagoger skapar tillgängliga lärmiljöer i arbetet med att stödja barn i språklig sårbarhet. Kvalitativa intervjuer med åtta verksamma pedagoger har genomförts och resultatet har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk teori och den sociokognitiva teorin. Resultatet i studien beskriver hur pedagoger upptäcker och stödjer barn i språklig sårbarhet, samt vilka resurser pedagoger har och saknar i arbetet med språkstimulering. Pedagogerna i studien visar vikten av att arbeta språkstödjande i förskolan. Flertalet pedagoger beskriver lek och samspel som viktiga områden att utgå ifrån i upptäckandet av barn i språklig sårbarhet och i hur de arbetar språkstödjande. Resurser och hur mycket stöd varje verksamhet får beskriver pedagogerna olika. Några beskriver att de har resurser, medan andra påpekar tydligt vad de saknar och är i behov av. När det handlar om tillgängliga lärmiljöer menar pedagogerna att de använder sig av olika lärmiljöer beroende på vilket sätt språkstimulering ska ske. Inne- och utemiljö som tillgängliga lärmiljöer beskrivs olika och används i olika utsträckning av pedagogerna. Pedagogerna är överens om att lyhördhet, tydlighet och att barnet uppmärksammas är viktiga delar i ett språkstimulerande arbetssätt.

Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärare beskriver arbetet med barn som har någon form av språklig sårbarhet inom förskolan. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt en relationell inkluderingsansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma förskollärare från två olika förskolor. Det insamlade materialet analyserades sedan i relation till studiens bakgrund, tidigare forskning, det sociokulturella perspektivet samt den relationella inkluderingsansatsen. Resultatet visar att samtliga förskollärare har arbetet med barn i språklig sårbarhet, vilket indikerar på att barn i språklig sårabrhet finns i alla barngrupper mer eller mindre. Förskollärarna har olika erfarenheter av att arbeta med barn i språklig sårbarhet, samtidigt som resultatet visar på att liknande utmaningar respektive viktiga aspekter lyfts fram av samtliga förskollärare. En av slutsatserna som framkommer ur resultatet är att förskollärares förhållningssätt samt miljöns utformning är avgörande för barns möjligheter att förstå och att göra sig förstådd inom förskolans verksamhet.

Lärandemålen i skolan är idag formulerade på ett sätt som gör att de språkliga kraven är väldigt höga. För elever i språklig sårbarhet uppstår utmaningarna i mötet mellan de språkliga förutsättningarna och de språkliga kraven. Om de inte får möjlighet att delta kommunikativt, ökar risken för att de inte utvecklas optimalt. Tidigare studier framhäver vikten av språklig tillgänglighet i lärmiljön, och föreslår olika metoder för att öka tillgängligheten. Dock är dessa studier i stor utsträckning baserade på lärarnas perspektiv.I denna studie inkluderar vi även elevperspektivet. Vi intervjuar elever, lärare och specialpedagogiskt team, förkortat SpecTeam för att identifiera hur den språkliga tillgängligheten kan förbättras. Data från eleverna visar att studiero, och mindre grupper är betydelsefullt för lärande, samt att varierande läromedel, och framför allt bildstöd är viktigt för att öka den språkliga tillgängligheten. Sammantaget från alla tre intervjugrupperna, framgår betydelsen av språklig medvetenhet, där nya ord, begrepp och termer befästs. Teoretisk utgångspunkt utgår från det sociokulturella och det relationella perspektivet.Våra resultat visar att tidigare publicerad data är reproducerbar även när elever är inkluderade i undersökningen, vilket stärker de metoder som idag implementeras för att förbättra den språkliga tillgängligheten. / The intended learning outcomes are today written in a way that makes the linguistic requirements very high. For students in linguistic vulnerability, the challenges arise in the encounter between the linguistic prerequisites and the linguistic requirements. If they are not given the opportunity to participate communicatively, the risk that they do not develop optimally increases. Previous studies highlight the importance of linguistic accessibility in the learning environment, and suggest different methods for increasing the accessibility. However, these studies are to a large extent based on the teachers' perspective. In this study, we also include student perspective. We interview teachers, a special education team abbreviated SpecTeam, and students to identify how language availability can be improved. Data based on the students show that a calm study environment and smaller study groups are important for learning, and that varying study material and visual scaffolding is important to increase the linguistic accessibility. Taken together, from all three interview groups, the importance of linguistic awareness is highlighted, where new words, concepts and terms are learned. Theoretical framework is based on the socio-cultural and the relational perspective. Our results show that previously published data are reproducible also when students are included in the study, which strengthens the methods that are currently being implemented to improve the linguistic accessibility.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instructions in grade three with focus on students with language vulnerability in a whole classroom situation. We compared the outcome of robust vocabulary instruction with direct instruction of word meanings. Robust word learning is about selecting target words, defining their meaning and creating learning opportunities that improve both vocabulary and reading comprehension for all students regardless of language ability. The study was an intervention study based on 68 students in grade three. The intervention lasted for three weeks over four lessons (30 min) per week. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instructions seems to work for all students but have a greater effect for students with language vulnerability.

Syftet med studien var att få kännedom om hur förskollärare beskriver att de arbetar för attinkludera barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien tog sin utgångspunkt i densociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats med fyra intervjuer viae-post besvarades studiens syfte. Vår insamlade data analyserades utifrån tidigare forskningför att synliggöra det oförutsedda och förutsedda i relation till studiens forskningsfrågor.Resultatet visade att alla förskollärare i studien hade olika erfarenheter av arbete med barn ispråklig sårbarhet. Gemensamt var att de alla arbetade systematiskt med den språkliga miljöngenom bland annat gruppindelning samt med ljudnivån på förskolorna. Det framkom att enlugn miljö skapar bättre förutsättningar för förskolans personal att se och höra det enskildabarnet. Något som förskollärarna också lyfte var vikten av de vardagliga samtalen och lekenpå förskolan för barnens språkutveckling. Stöd av rektor och specialpedagog behandlas ocksåi resultatet.

Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång.  En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.

This qualitative study sheds light on how six teachers in lower primary school use digital resources during writing instructions with students with linguistic vulnerability. The questions in the study concern methods and opportunities and difficulties that teachers experience with the use of the digital resources in writing instruction with students in linguistic vulnerability. The method for obtaining the results has been interviews. The results show that all teachers are positive about the use of digital resources in writing lessons with students with linguistic vulnerability, however, they use digital resources to varying degrees. The interviewees see that students with linguistic vulnerability are helped by writing with the help of digital resources and they believe that students should have access to one computer per student. They also believe that student texts would be longer with digital resources. It emerges that a certain technological nuisance occurs and that the practicalities of its use make it difficult for teachers. A conclusion of this study is that teachers consider it important to alternate writing with paper and pen and digital resources because the computer can stop working, paper and pen are more accessible than computer and that it is good to practice fine motor skills and to create a personal handwriting.

Nilsson, Katarina (2022), Övergången – Väsentliga faktorer och speciallärarens roll i övergångar för elever i språklig sårbarhet, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I studien beskriver några lärare och speciallärare på en f-6-skola sina uppfattningar av arbetet kring övergångar för elever i språklig sårbarhet. De främjande faktorer och utmaningar som beskrives i övergångsarbetet på den undersökta skolan kan möjliggöra för reflektioner kring arbetet med övergångar på andra skolor. I studien lyfts även speciallärarens roll och möjligheteri övergångar för elever i språklig sårbarhet. Det kan bidra till värdefulla diskussioner om specialläraruppdraget som till exempel hur speciallärarrollen ska definieras i övergångsarbetetoch hur speciallärarens arbete kan organiseras på olika nivåer. Det övergripande syftet med studien har varit att bidra med kunskap om faktorer som lärare ochspeciallärare förstår som väsentliga i samband med övergångar för elever i språklig sårbarhet. Studiens syfte har också varit att synliggöra speciallärarens roll och möjligheter i övergångsprocessen. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:● Vilka faktorer beskriver några lärare och speciallärare som väsentliga i samband medövergångar för elever i språklig sårbarhet?● Hur beskriver samma lärare och speciallärare arbetet med övergångar för elever ispråklig sårbarhet?● Hur uppfattar dessa lärare och speciallärare speciallärarens roll i övergångsprocessenför elever i språklig sårbarhet? Utifrån syfte och frågeställningar valdes sociokulturell teori och ekologisk systemteori somteoretisk grund i uppsatsen. Den sociokulturella teorin förklarar hur människan lär i samspelmed andra och vilka möjligheter en individ har att lära sig med rätt hjälp. Mänskliga handlingaroch beteenden måste förstås i större sociala och kulturella sammanhang. Den ekologiska systemteorin inriktar sig mot att barn ska uppfattas utifrån totala ekologiska sammanhang där inte bara familjen spelar roll för barnets utveckling utan att även andra samhällssystem både har direkt och indirekt betydelse för utvecklingen. Utifrån syfte och frågeställningar om att söka svar på lärares och speciallärares uppfattningar valdes en kvalitativ metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades därefter utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet speglades mot valda teorier och tidigare forskning.Resultatet visade att brister på organisatorisk nivå skapar svårigheter för pedagogerna attupprätta fungerande rutiner i övergångsarbetet för elever i språklig sårbarhet. Några av de väsentliga faktorer som lyftes är att det saknas övergripande handlingsplaner och riktlinjer på både huvudmannanivå och skolnivå. Resultatet visade även att faktorer som kontinuitet, kollegial samverkan och kollegialt stöd ses som väsentliga i övergångarna och framför allt i övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Denna övergång framträdde som en av de stora utmaningarna och bland annat lyftes skolans språkliga krav och minskat vuxenstöd som kritiska aspekter för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visade vidare att specialläraren spelar en stor och viktig roll i arbetet med att förebygga sårbarhet för såväl pedagoger som elever genom att stötta, samordna och avlasta. Det framträder att det finns ett behov av specialpedagogiskt stöd i övergången mellan årskurs3 och 4. För att förebygga och minska den språkliga sårbarheten kan specialläraren möjliggöraför explicit undervisning i mindre grupper eller genom individuellt stöd. Specialläraren kan följa upp åtgärdsprogram och vara länken i samverkan mellan hem och skola. Inom den del av uppdraget som rör skolutveckling kan specialläraren vara den som samordnar och driver arbetet med att skapa ett hållbart system kring övergångar på skolan.

Sammanfattning/Abstract Nordahl, Diana (2022). Att stödja nyanlända elever: Några lärares röster. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om hur lärare ser på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, vilka behov lärarna uppfattar behövs för att arbetet ska ge bäst resultat för eleverna samt vilka behov lärarna har av specialpedagogiskt stöd i arbetet med nyanlända elever. Rutiner som ingår i speciallärarens uppgifter behöver skapas kring nyanländas lärande. Dessa rutiner behövs för att ge stöd och handledning åt undervisande lärare, men också för att specialläraren behöver finnas närvarande i arbetet med nyanlända elever för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nyanlända elever behöver erbjudas möjlighet till specialpedagogiska insatser snabbare.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare beskriver som betydelsefullt i språk- och kunskapsutvecklande undervisning med nyanlända elever. Syftet är även att redogöra för hur lärarna beskriver behovet av specialpedagogiskt stöd och samverkan med specialläraren i arbetet med nyanlända elever. Frågeställningar • Vilka arbetssätt beskriver lärarna stödjer nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och hur samverkar lärare och speciallärare i det arbetet? • Hur beskriver lärarna att samarbetet ser ut mellan lärare och speciallärare för nyanlända elever? • Vilket behov av specialpedagogisk kompetens uppfattar lärarna som väsentligt i relation till nyanlända elever i behov av särskilt stöd? Teori Undersökningen vilar på sociokulturell teori, med utgångspunkt från Lev Vygotskijs tankegångar om att språklig och kognitiv utveckling hänger ihop och lärande sker i olika sociala sammanhang. Flerspråkighetsforskningen har också utvecklats från den sociokulturella teorinoch bidragit med språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan (Rubin, 2021). Metod Valet av metod föll på en kvalitativ webbaserad enkätundersökning där en del frågor var strukturerade med fastställda svarsalternativ. De flesta frågorna var dock öppna och har inspirerats av skriftlig intervju. Metodvalet medförde att många lärares uppfattningar i olika frågor kunde samlas in. Enkätsvaren återrapporterades digitalt utan möjlighet att se vem som hade svarat. Svaren från de olika frågorna analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. De samlades ihop till olika teman, namngavs och presenterades. Fenomenografi är en ansats som används för att analysera svårigheter i lärandet samt utveckla förbättringar i undervisningen. Genom fenomenografisk analys kan man ta reda på hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna på bästa sätt ska nå sin fulla potential. Resultat Alla lärare är inte säkra på vad språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär. Skolan behöver säkerställa att denna kunskap finns hos samtliga lärare. Många lärare känner att de inte hinner med moment som gynnar de nyanlända eleverna, till exempel repetition, feedback samt att ge förklaringar. Lärarna vill skapa möjlighet till interaktion mellan elev och lärare, men tiden är en bristvara. Tempot i skolan beskrivs som högt och kunskapsmängden som omfattande. Skolan måste ge de nyanlända eleverna rätt förutsättningar för att klara kraven som ställs. Lärarna uttrycker att de nyanlända eleverna har behov av studiehandledning, men det stödet är inte tillgängligt i den omfattning som det efterfrågas. Studiehandledaren är en viktig person i arbetet med nyanlända, inte bara för kunskapsinhämtningens skull utan även som en bro mellan skolan och hemmet. Lärarna behöver stöd av specialläraren i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp och placering i skolan bör ske efter elevens behov och förutsättningar. Framtidens skola står inför stora förändringar. Specialpedagogiska implikationer Många lärare behöver stöd i sin undervisning av nyanlända elever. Speciallärarens kompetens,specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, behövs i det språkinriktade arbetet med nyanlända. Specialpedagogisk kompetens behövs även för att snabbare hitta nyanlända elever i behov av stöd. Specialläraren är dock inte alltid närvarande i nyanländas lärande. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att den nyanlända eleven ska få den hjälp den har rätt till, antingen i form av specialundervisning och/eller i form av handledning från specialläraren till den undervisande läraren. Den mångkulturella svenska skolan har behov av välutbildade lärare inom alla professioner som förstår flerspråkig utveckling och kan undervisa denna heterogena elevgrupp.

Denna studie syftade till att undersöka hur några matematiklärare på högstadiet beskrev sin kunskap om begreppet språklig sårbarhet och hur detta i sin tur speglade den undervisning dessa lärare erbjöd elever i språklig sårbarhet. Den metod som användes för att undersöka detta var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 13 matematiklärare på högstadiet intervjuades. Vid urvalet av informanter togs hänsyn till i vilken kontext de arbetade för att få en spridning gällande variation av upptagningsområden. Tidigare forskning påvisade att många elever går ut den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik samt att flera av dessa elever befunnit sig i någon form av språklig sårbarhet. Forskare hävdade också att den undervisning som erbjuds dagens matematikelever inte alltid tillhandahåller adekvat explicit undervisning i det matematiska språket för eleverna. Resultatet av denna studie visade att lärarna inte kände till begreppet språklig sårbarhet och gjorde därför sina egna tolkningar av begreppet. I studien framgick att den kontext lärarna befann sig i påverkade vilka elever de placerade in i begreppet språklig sårbarhet samt att de såg på begreppet i ett kategoriskt perspektiv. Lärarna beskrev en undervisning för eleverna där det sociokulturella lärandet stod i centrum samt vikten av att bygga goda relationer till eleverna för ett gott lärande. De beskrev dock att de inte besitter tillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta språkutvecklande i undervisningen.