Yrkesprogram är den del av gymnasiet som uppvisar störst andel elever med det underkända betyget F i matematik. Men även mellan de olika yrkesprogrammen finns det skillnader. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse för elevers motivation för ämnet matematik inom yrkesprogrammen. Finns det skillnader mellan olika program och möjliga orsaker? Undersökningen genomfördes genom gruppintervjuer där elever från El- och energiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Bygg- och anläggningsprogrammet deltog. Gruppintervjuerna genomfördes program för program och Peter Kloostermans intervjuverktyg användes. Resultatet visade på ganska stora skillnader mellan de deltagande programmen i vissa aspekter. Utifrån resultatet fördes diskussion som pekade på att det kunde vara kulturella aspekter som låg bakom skillnader på motivation mellan de olika programmen. Även studieteknik kan påverka motivationen för ämnet matematik. / <p>Matematikdidaktik</p>

<p>Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.</p>

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.

<p>Avsikten med arbetet är att undersöka om Junibackens sätt att rekrytera i grupp (det vill säga flera kandidater och flera representanter från företaget vid samma tillfälle) är tillämpningsbart i rekryteringsprocessen av traineer på ICA och då i vilken utsträckning. Att rekrytera i grupp har fått allt större utrymme och metoden har gett positiva effekter. På Junibacken har man lyckats sänka personalomsättningen och samtidigt få medarbetarna mer delaktiga och engagerade. ICA använder det vanliga förfarandet vid rekrytering av traineer. (det vill säga en kandidat och en rekryterare alternativt en kandidat och flera representanter från företaget). Rekrytering till denna typ av tjänst är annorlunda i jämförelse med tillsättning av en vanlig tjänsteman på grund av att man vid rekrytering av traineer letar efter en person som är gångbar inom flera olika områden och som har en speciell potential. Med denna bakgrund anser jag att arbetets syfte är relevant och intressant.</p><p>För att kunna göra detta genomförde jag två fallstudier, dels på Junibacken, som rekryterar i grupp och dels på ICA, som använder det vanliga sättet vid rekrytering av traineer. För att få en bredare förståelse för hur rekryteringsprocesserna såg ut på respektive företag intervjuade jag personer med stor inblick inom området: personalansvariga på respektive företag samt en anställd på Junibacken och en blivande trainee på ICA.</p><p>Som teoretisk ram använde jag mig av relevant litteratur som behandlar rekryteringsprocessen. Jag har även använt mig av artiklar som ett komplement till litteraturen för att få en djupare förståelse och bredd.</p><p>Genom undersökningen kom jag fram till att Junibackens sätt att rekrytera på till viss del är tillämpningsbart vid rekryteringsprocessen av traineer på ICA, då främst när det gäller medarbetarnas engagemang och delaktighet i urvalsprocessen. De kan till exempel inneha en informativ roll eller medverka i beslutsprocessen av vem som ska få tjänsten. Jag tror inte att det är lämpligt att genomföra intervjuer med flera kandidater samtidigt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.</p>

Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.

Avsikten med arbetet är att undersöka om Junibackens sätt att rekrytera i grupp (det vill säga flera kandidater och flera representanter från företaget vid samma tillfälle) är tillämpningsbart i rekryteringsprocessen av traineer på ICA och då i vilken utsträckning. Att rekrytera i grupp har fått allt större utrymme och metoden har gett positiva effekter. På Junibacken har man lyckats sänka personalomsättningen och samtidigt få medarbetarna mer delaktiga och engagerade. ICA använder det vanliga förfarandet vid rekrytering av traineer. (det vill säga en kandidat och en rekryterare alternativt en kandidat och flera representanter från företaget). Rekrytering till denna typ av tjänst är annorlunda i jämförelse med tillsättning av en vanlig tjänsteman på grund av att man vid rekrytering av traineer letar efter en person som är gångbar inom flera olika områden och som har en speciell potential. Med denna bakgrund anser jag att arbetets syfte är relevant och intressant. För att kunna göra detta genomförde jag två fallstudier, dels på Junibacken, som rekryterar i grupp och dels på ICA, som använder det vanliga sättet vid rekrytering av traineer. För att få en bredare förståelse för hur rekryteringsprocesserna såg ut på respektive företag intervjuade jag personer med stor inblick inom området: personalansvariga på respektive företag samt en anställd på Junibacken och en blivande trainee på ICA. Som teoretisk ram använde jag mig av relevant litteratur som behandlar rekryteringsprocessen. Jag har även använt mig av artiklar som ett komplement till litteraturen för att få en djupare förståelse och bredd. Genom undersökningen kom jag fram till att Junibackens sätt att rekrytera på till viss del är tillämpningsbart vid rekryteringsprocessen av traineer på ICA, då främst när det gäller medarbetarnas engagemang och delaktighet i urvalsprocessen. De kan till exempel inneha en informativ roll eller medverka i beslutsprocessen av vem som ska få tjänsten. Jag tror inte att det är lämpligt att genomföra intervjuer med flera kandidater samtidigt.

Vid vårt förra självständiga arbete (SAG), skrev vi om utomhuspedagogik i NO för F-3 elever. Vår uppfattning var att det behövs fler studier ur ett elevperspektiv och därför föll det sig naturligt att det var detta vi skulle ta oss an i examensarbetet. Syftet var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 2 har om utomhusundervisning kopplat till NO.Frågorna vi sökte svar på var;• Vilka inställningar har eleverna till utomhusundervisning i NO?• Vad har enligt eleverna behandlats i NO-undervisningen utomhus?• Vilka erfarenheter har eleverna av växelverkan inomhus och utomhus i NO?Studien är kvalitativ och bygger på 6 gruppintervjuer med sammanlagt 20 deltagande elever i årskurs 2. Analysen har ett fenomenologiskt perspektiv och utgår från elevernas uttalade inställningar, uppfattningar och erfarenheter till utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Pragmatismen har valts som teoretiskt ramverk, eftersom utomhusundervisning kan härledas till ett pragmatiskt synsätt på lärande där teori och praktik vävs samman.Resultatet visar bland annat att elevernas inställning till utomhusundervisning främst är positiv. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att utomhusundervisning bidrar till en verklighetsförankring i undervisningen, ökad rörelse och ökad kommunikation. Resultatet visar också att elevernas uppfattning om utomhusundervisning påverkas av väderlek. Uttalade aktiviteter och ämnesinnehåll som behandlats genom utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena är bland annat växtarter, djurarter, kroppen och kroppens funktioner. Resultatet visar även att elevernas uttalade erfarenheter av NO-undervisning i växelverkan inomhus och utomhus är varierade.

Syftet med denna studie är att undersöka Trelleborgs Museums kommunikativa aspekter utifrån de unga vuxnas förutfattade meningar, tankar och idéer kring museet i fråga och ifall dessa idéer förändras eller förblir dem samma efter att ungdomarna fått besöka museet. Publikundersökningen i denna studie har lyckats måla upp en generell bild av situationen, med hjälp av fyra gruppintervjuer med unga vuxna mellan 16–25 år och genom användningen av teorier om identitet, inlärning i museer och fysisk kontext. Studiens resultat har visat att det finns en omfattande negativ känsla kring staden Trelleborg på grund av det bristande kulturlivet för unga vuxna. Som en del av staden hamnar även Trelleborgs Museum under denna negativa skuggan, då de unga vuxnas engagemang med museet är knappt existerande. Dock överträffar museet och dess utställningar ungdomarnas förväntningar. Studien har även visat att museets fysiska kontext har en anmärkningsvärd inverkan på hur ungdomarna upplever museet. Det finns trots allt skillnader mellan de intervjuade i hur museer betraktas av de unga vuxna och när och varför de besöks av ungdomar inom den studerade målgruppen. / The purpose with this study is to investigate Trelleborgs Museums communicative aspects from the young adults' preconceptions, thoughts and ideas about the museum in question and if these thoughts changes or remain the same after that the youngsters have visited the museum. The public research in this study has succeeded to paint a general picture of the situation, with the help of four group-interviews with participants between 16–25 years and using theories of identity, museum learning and physical context. The results of this study have shown that there is a general negative feeling above the city of Trelleborg due to its lack of cultural life for young adults. As part of the city, even Trelleborgs Museum falls under this dark shadow of negativity, since the young adults’ engagement with the museum is barely present. Though, the museum and its exhibitions beat the youngsters’ expectations. The study has also shown that the physical context of the museum has a notable impact on how the youngsters experience the museum. There are after all differences between the interviewed in terms of how museums are considered by the young adults and when and why they are being visited by youngsters in the studied target group.

Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande.