I kursplanen för musik i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ingår både teoretiska och praktiska förmågor som eleverna ska utveckla. Studien syftar till att få insikt i hur eleverna på högstadiet upplever teoretiska och praktiska dimensioner i musikundervisningen, utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Undersökningen är kvalitativ och genom intervjuer delar elever från högstadiet med sig av deras livsvärld och hur de förhåller sig till den. Resultatet visar att eleverna upplever instrumentspel som den viktigaste kunskapen i musikundervisningen, genom att lära sig ackord eller att vidareutveckla kunskaper på olika instrument. Musicerande och skapande i grupp är andra praktiska dimensioner som eleverna anser vara nödvändigt att lära sig, då dessa arbetsmoment upplevs i egenskaper av frihet, glädje, gemenskap och avslappning. Det skapas även intresse när andra elever skapar någonting i musikundervisningen. Eleverna upplever musikämnet som praktiskt i jämförelse med exempelvis ämnet svenska, som i sin tur går under benämningen teoretiskt ämne. Studien visar därmed också att eleverna har svårt att se teoretiska dimensioner som exempelvis musikhistoria ackordbeteckningar och tonlära som integrerade i det som de anser vara viktig kunskap, nämligen det praktiska musicerandet.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen vänder sig till dig som är intresserad av betydelsen av interaktion för lärande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgångspunkt i att elever lär genom att interagera med varandra såväl som med läraren och förmedlingspedagogik har inte längre en framträdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lärande. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lärarens uppdrag är att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlärande och relationell pedagogik som olika sätt att förhålla sig till interaktion för lärande. Reflektionens betydelse för lärande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lärares tysta kunskap. Den teoretiska ansatsen i studien är livsvärldsfenomenologi. Syftet är att bilda kunskap om hur lärares organiserande för interaktion i klassrummet framträder. Resultatet baseras på observationer och intervjuer av tre lärare som arbetar i skolans lägre årskurser och presenteras varje lärare för sig i teman. Lärarna visar tydliga gemensamma drag i sitt förhållningssätt till organiserande för interaktion i klassrummet men deras beskrivningar av fenomenet skiljer sig åt på så sätt att de lyfter fram olika aspekter av organiserandet för interaktion och lägger olika stor vikt vid olika saker. En slutsats är att olika modeller och teorier om interaktion som leder till lärande behöver lyftas fram i skolan idag.  Lärare behöver styra undervisningen så att alla elever får lika möjligheter att uttrycka sig för att undvika att vissa elever talar mycket medan andra sitter tysta. Lärare behöver utveckla ett förhållningssätt till att lära genom interaktion och behöver vara hängivna i byggandet av relationer för trygghet i klassrummet för att alla elever ska vilja och våga tala. Elever behöver tidigt skolas in i arbetssätt där de tränas i att interagera för att skapa förväntningar på att skolan är en plats där lärande genom samtal är ett naturligt sätt att arbeta på. Samhället behöver ge skolan goda ekonomiska förutsättningar för att lokaler ska vara ändamålsenliga och för att det ska finnas tillräckligt med lärare som undervisar.

Syftet med denna studie är undersöka hur vi i förskolans värld kan skapa aktiviteter som bidrar till handlingsberedskap hos barn, gällande frågor som rör hållbar utveckling. Studien har utförts med delaktiga observationer som främsta metod, där bildvisning har använts för att introducera och väcka barnens intresse för olika hållbarhetsfrågor. Studien utgår från barnens intresse, beskrivningar och förståelse där handlingsberedande aktiviteter gällande nedskräpning iscensatts för att skapa medvetenhet hos barnen. Studien vilar på en livsvärldsfenomenlogisk grund men tar också avstamp i den sociokulturella teorin om barns lärande. Studiens resultat har tematiserats och visar att barnens förståelse för hållbarhetsfrågor är omfattande. Barnen beskriver och relaterar till omvärlden utifrån de fenomen som framstår som viktiga i deras livsvärld, där normen om rätt och fel, människans skuld och ansvarstagande betonas. / The purpose of this study is to investigate how we in the preschool environment can create activities that contribute to action readiness for children, regarding issues related to sustainable development. The study has been performed with participatory observations as the primary method, where image display has been used to introduce and awaken the children's interest in various sustainability issues. The study is based on the children's interest, descriptions and understanding where action-preparatory activities regarding littering have been staged to create awareness for the children.The study rests on the lived-world phenomenological foundation, but also takes root in the socio-cultural theory of children's learning. The study's results have been thematised and show that children's understanding of sustainability issues is extensive. The children describe and relate to the outside world true the phenomena that appear to be important in their world of life, where the norm of right and wrong, human guilt and responsibility is emphasized.

<p>I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna.</p><p>I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola.</p><p>Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program.</p><p>Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften.</p> / <p>When it comes to the way we work in the postmodern society of today, essential parts of our tasks are connected to computers in one way or another. The Robots in the industry are one example where traditional human work, concretely and physically, has been replaced by programming and supervising processes in the production. These stages of development make new demands on education and recruiting of labors. The recruiting of qualified labors has turned out to be problematic, and even though extensive efforts has been made in order to increase the interest of technological education, the interest is still weak in Sweden.</p><p>This study presents the research question: What do pupils focus their attention on when describing programming? The study belongs to a survey conducted on how pupils conceptualise when working with programmable construction material during technology lessons. Working with programmable construction material in schools is one example of computer based learning by means of technological components. The aim is to teach students to visualise technology as a phenomenon in society, as well as introducing them to work with computers.</p><p>The scientific foundation of the study is grounded in the field of life-world phenomenology with methodology prompting in phenomenography. A fundamental concept in phenomenology, as well as in this study, is intentionality. Another central concept is experience as it is used in phenomenography. The purpose is to describe what pupils, year 8 and 9, focus their attentions on when they are programming – what does the students’ intentional object look like when describing a program?</p><p>The results of the analyses, one can conclude that four qualitatively separate categories of pupils’ intentional object have appeared. The programming is described with focus on: systematic grouping of the program, to remember another solution of program, the movement of the robot or the solution of the task.</p>

I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna. I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program. Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften. / When it comes to the way we work in the postmodern society of today, essential parts of our tasks are connected to computers in one way or another. The Robots in the industry are one example where traditional human work, concretely and physically, has been replaced by programming and supervising processes in the production. These stages of development make new demands on education and recruiting of labors. The recruiting of qualified labors has turned out to be problematic, and even though extensive efforts has been made in order to increase the interest of technological education, the interest is still weak in Sweden. This study presents the research question: What do pupils focus their attention on when describing programming? The study belongs to a survey conducted on how pupils conceptualise when working with programmable construction material during technology lessons. Working with programmable construction material in schools is one example of computer based learning by means of technological components. The aim is to teach students to visualise technology as a phenomenon in society, as well as introducing them to work with computers. The scientific foundation of the study is grounded in the field of life-world phenomenology with methodology prompting in phenomenography. A fundamental concept in phenomenology, as well as in this study, is intentionality. Another central concept is experience as it is used in phenomenography. The purpose is to describe what pupils, year 8 and 9, focus their attentions on when they are programming – what does the students’ intentional object look like when describing a program? The results of the analyses, one can conclude that four qualitatively separate categories of pupils’ intentional object have appeared. The programming is described with focus on: systematic grouping of the program, to remember another solution of program, the movement of the robot or the solution of the task.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser. Vidare pekar resultaten på att samlingen kan ses som traditionellt utformad stark ritualiserad. Många gånger såg vi en avsaknad från pedagogernas sida, när det gällde att närma sig barns perspektiv. Istället kan samlingen beskrivas som en kontrollerad och vuxenstyrd aktivitet där barn och pedagogers intentioner ofta krockar. Slutsatsen av studien är att en traditionell samling inte möjliggör för ett närmande av barns perspektiv.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med förskolans värdegrund i relation till barns integritet. Vilket uppnås utifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer beskriver förskollärare påverkar deras arbete med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Följande studie är kvalitativ och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt elva förskollärare. Studien har inspirerats av livsvärldsfenomenologin som handlar om att närma sig och skapa förståelse för människors subjektiva upplevelser samt uppfattningar av ett fenomen. De analysbegrepp som genomsyras i studien utifrån teorin är: livsvärld, den levda kroppen och intersubjektivitet. Den insamlade empiri har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat visar förskollärares beskrivningar av, verksamhetens struktur, betydelsen av strategier och ett förhållningssätt att känna sig tillfreds med. En slutsats med följande studie är att personaltäthet, den fysiska miljön och tid till diskussion avser faktorer som påverkar arbete med barns integritet. Studien påvisar även att gemensamma strategier behövs och anses vara värdefulla i förskollärares arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet.