Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum. Elevernas erfarenheter visar på vikten av att skapa djupa relationer mellan lärare och elev för att skolan ska kunna erbjuda eleverna möjlighet att få utvecklas på individuell nivå. Eleverna vill inte vara en i mängden utan det är viktigt att lärarna visar att de ser var och en av sina elever för den han eller hon är. En framgångsfaktor som visar sig i elevernas berättelser är lärarens förmåga att skapa en lugn miljö där eleverna känner att de får möjlighet att ställa frågor och hinna med att lösa uppgifterna. En del elevers självbild har förändrats över tid, från att först kännas jobbigt att få sin diagnos har deras inställning blivit annorlunda med större medvetenhet om hur de påverkas av att ha läs- och skrivsvårigheter. Elevernas erfarenheter visar vikten av att skolan tar in den enskilde individens situation och inte utgår från en diagnos för att avgöra lämpliga åtgärder. Genom att eleven känner sig sedd och lyssnad på skapas utveckling och positiva erfarenheter då skola och elev samverkar.

No description available.

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola – en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative Study Den senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer som redskap att samla data. De nyanlända eleverna får sin utbildning på gymnasie- och vuxnivå.  Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:       Hur upplever eleverna mötet med det svenska språket i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna undervisningen i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna mottagandet i den svenska skolan? I studiens resultat framkommer en ambivalent erfarenhet av mötet med den svenska skolan, det vill säga både ett positivt och ett negativt möte. Det svenska språket upplevs som både svårt och inte svårt. Undervisningen uppfattas som både inkluderande och strukturerad samt inte inkluderande och ostrukturerad. Mottagandet ses både som välvilligt och inte välvilligt.

<p> </p><p>Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.</p>

Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha. De pedagogiska planerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de pedagogiska planerna har ett innehåll där elevernas erfarenheter finns med. Dock så syns en skillnader mellan olika skolområden och skolår. Elevernas intresseområden behandlas också i de pedagogiska planerna och även här syns skillnader mellan skolområden men även det innehållsliga skiljer sig åt. Lärarna i projektet visar i de pedagogiska planerna att det finns intentioner att samverka mellan olika ämnen och målnivåer och att det även här finns skillnader i innehåll och mellan skolområden. Utifrån frågeställningarna och arbetets syfte har lärarna lyckats med sina pedagogiska planer men det finns några lösa ändar. Detta arbete har belyst dessa aspekter men vidare forskning kring KNUT- projektet är önskvärt. / KNUT-projektet

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av olika erfarenheters betydelser för deras intresse för ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där individuella intervjuer har genomförts med 17 gymnasieelever. Resultaten har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv, där Bourdieus nyckelbegrepp habitus är centralt i relation till hur individer formas utifrån sina tidigare erfarenheter och därmed utvecklar smak alternativt osmak för specifika aktiviteter. Studiens resultat visar främst hur det finns en tydlig skillnad i hur eleverna upplever ämnet; de flesta menar att ämnet är ett av de bästa i skolan medan vissa andra hävdar att ämnet är obehagligt och meningslöst. Resultaten pekar även på hur elevernas bakgrund har betydelse för deras intresse för idrott och hälsa, där faktorer såsom idrottsliga erfarenheter samt föräldrars intressen och utbildningsbakgrund är av vikt. På grund av ämnets utformning, som många av eleverna hävdar innehåller bollsporter av olika slag, verkar undervisningen i ämnet gynna de elever som redan är fysiskt aktiva inom föreningsidrott på sin fritid, medan gruppen elever som inte är aktiva blir missgynnade och därmed ofta känner sig otillräckliga i ämnet. Sammanfattningsvis visar studien hur ämnet idrott och hälsa tenderar att likna föreningsidrottens kontext, vilket riskerar leda till att många ungdomar som inte är verksamma inom detta sammanhang marginaliseras både från ämnet och fysisk aktivitet i allmänhet.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare kan stödja elever, i årskurs 1–8, till meningsskapande samtal om naturvetenskapliga begrepp. För att undersöka detta har kvalitativa observationer och intervjuer genomförts med sex lärare på tre olika skolor i södra delen av Norge. De kvalitativa metoderna har använts för att få en djupare förståelse för hur lärarna organiserar den naturvetenskapliga undervisningen. Den insamlade data från observationerna och intervjuerna har utgått från studiens syfte och frågeställningar för att sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys där olika teman har identifierats. Studiens resultat visar att samtliga lärare utgår från eller tar in elevernas egna erfarenheter i den naturvetenskapliga undervisningen. Hur lärarna gör detta samt i vilken grad varierar. Studien visar även på vikten av samtal i naturvetenskapsundervisningen för att lärare ska kunna bekräfta elevernas kommentarer och idéer med naturvetenskapliga begrepp. För att föra meningsskapande samtal tillsammans med eleverna visar studien att lärarna använder frågor och olika så kallade medierande resurser. Genom en variation av dessa medierande resurser samt arbetssätt visar några av studiens lärare resultat på innehållsrik undervisning. En slutsats som dras av studien är att när lärarna organiserar undervisning på ett sätt som fångar upp elevernas vardagliga erfarenheter och synliggör naturvetenskapliga begrepp främjas meningsskapande. / <p>NO</p>

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Studien är gjord inom området religionsdidaktik med inriktning mot grundskolans årskurs 4 – 6. Det saknas forskning som är gjord i en svensk kontext på mellanstadiet, vilket motiverar studien. Det har gjorts liknande undersökningar i andra länder, varför det också blir intressant att undersöka hur det ser ut i ett svenskt skolsammanhang på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur religionskunskapslärare i årskurs 4 – 6 i en svensk kommun använder sina elever som lärande resurser i religionskunskapsämnet. Frågeställningen handlar främst om hur lärare arbetar med att inkludera elevernas religiösa erfarenheter i undervisningen. Studien består av ett resultat baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare på tre olika skolor i Gislaveds kommun. En hermeneutisk ansats har använts för att tolka resultatet vilket innebär att min förförståelse och erfarenhet har spelat roll. Alla lärare använder elevers religiösa erfarenheter i undervisningen. Dock varierar det hur lärarna resonerar kring detta och hur de använder dessa. Det är olika hur lärarna tänker när det gäller att be eleverna om tillåtelse att ställa frågor till dem under undervisningen. Alla lärare är överens om att undervisningen berikas av att bjuda in eleverna att dela med sig av sina erfarenheter. ”Det blir mer på riktigt”, som en av lärarna säger. Sammanfattningsvis är det viktigt att känna eleverna. / The study is made within the area of Religious Education didactics with its focus on compul-sory school for children in years 4 – 6. There is much research missing made within a Swedish context in those classes mentioned, which motivates the study. There have been made a few similar studies in other countries, why it is also interesting to see results from a Swedish school context for school years 4 – 6. The purpose of this study is to look into if and in that case how, Religious Education teachers in school years 4 – 6 in a Swedish municipality use their pupils as learning resources in the Religious Education subject. The questions at issue are mainly about how teachers work to include pupils’ religious experiences in the teaching. The study consists of a result based on qualitative semi-structured interviews with six different teachers in three different schools in Gislaveds kommun. A hermeneutic approach has been used to interpret the results which means that my preunderstanding and experience has played a part in the interpretation of the results. Every teacher in the study uses pupils’ religious experiences in their teaching. However, it varies how they reason about the phenomena and how they use it. It is different how the teach-ers think when it comes to ask the pupils about their permission to be asked questions during the class. All the teachers agree that the teaching is enriched by inviting the pupils to share their experiences. “It gets more real”, as one of the teachers said. To sum up, it is important to know the pupils.