Syftet med den här studien var att få en fördjupad kunskap om hur förskolan stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling, kommunikationsförmåga och identitetsskapande. Vi har valt att studera detta ämne ur ett specialpedagogiskt perspektiv då vi upplevde att detta var en grupp som inte får det stöd i förskolan och skolan som de skulle behöva. Studien utgick från fyra förskolor där vi intervjuade 12 pedagoger, en specialpedagog och en modersmålstränare samt gjorde fyra observationer. Resultatet visade två sidor av arbetet kring flerspråkiga barn, det ena handlade om språkstimulering och det andra handlar om arbetet med att stödja den mångkulturella identiteten. Pedagogerna ansåg att språkstimulering var ett viktigt uppdrag i förskolan och har ett stort utbud av metoder och arbetssätt för hur de stimulerade svenskan. Däremot såg vi att de har ett väldigt svagt interkulturellt arbetssätt och de ansåg att det var svårt att veta hur de skulle stödja barns modersmål när de inte kunde det språket. Vi menar att förskolans arbete med flerspråkiga barn behöver lyftas och diskuteras och en interkulturell pedagogik måste utvecklas. Även pedagogerna efterfrågade mer kunskap och utbildning inom detta område.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald? Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete. Den ena skolan har ett tydligt mångfalds och värdegrundsarbete eftersom eleverna på skolan har behov av ett sådant arbete, medan den andra skolan inte har upplevt några negativa uppfattningar i samma grad och arbetar inte lika systematiskt med mångfald och värdegrundsfrågor. Skolledningen har inte den kompetens som behövs för att stödja sina lärare pedagogiskt därför vänder sig lärare till sina kollegor för stöd.

Denna studie utgår ifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv där barnfilmen Home (2015) analyseras med hjälp av analysmetoden kvalitativ textanalys samt med hjälp av Lorentz (2006, s 121-131) modell för utvecklande mot en interkulturell kompetens. Studiens syfte är att undersöka hur interkulturella möten gestaltas i filmen, samt undersöka hur filmen skulle kunna användas för undervisning i förskolans verksamhet för att gynna en utveckling av en interkulturell kompetens hos barnen. Studien resulterade i 19 stycken filmsekvenser som sedan analyserades. Av dessa 19 sekvenser redovisas 6 utvalda sekvenser. Genom analysen framgår det att de interkulturella mötena i filmen gestaltas på flera olika sätt och filmen delger en viss progression mot en interkulturell kompetens hos karaktärerna i filmen. Filmen som helhet gestaltas dock av en västerländsk etnocentrism vilket i sin tur gör att filmens användning för interkulturell undervisning kräver noga reflektion från pedagogen för att arbetet ska kunna motverka främlingsfientlighet och rasism och istället främja ett interkulturellt lärande. Slutsatsen dras att pedagogens roll och pedagogens interkulturella kompetens är avhängigt filmen Homes (2015) potential för att användas för interkulturell undervisning i förskolan.

This qualitative study deals with experiences regarding the teaching of newcomer students in introductory courses, pertaining solely to the newcomer students’ perception of religion as a school subject. The essay is based on an analysis of a series of interviews with teachers of the aforementioned students. The questions are based on pedagogical challenges and usage of intercultural pedagogy. Another important question is how the teaching environment is affected by external factors such as cultural/religious tendencies, student guidance counsellors, interpreters, family of students as well as school leadership. The material comprising five interviews has consequently been analyzed using two different theories: intercultural pedagogy and orientalism. The results of the study divulge a lack of knowledge in intercultural pedagogy among the interviewees and major flaws in the transfer of that  specific pedagogical perspective in both teacher education and school. Experiences have been accounted for that point to the existence of "the other" in introduction to language studies and that core values of the curriculum are not respected to the extent that they should. Another tendency is a general lack of response and guidance from school leadership. Interviewed teachers experience that they are forced to take personal responsibility for the education of newcomer students despite lack of education in the field of intercultural pedagogy. By  illustrating the teacher's perspective of religious studies with newcomer students we are hoping to further promote the importance of competence in introduction to language studies.

The purpose of this study was to describe, understand and analyze the thought behind the perception amongst pedagogues´ on multicultural work in preschools, based on an intercultural perspective. In this study, I questioned the pedagogues´ view on the work in preschools that prepares children for a life in a multicultural society and also the way they describe the cultural challenges. The study was accomplished and questions were answered by studying current literature and previous research in the field. I also interviewed four pedagogues from two different preschools located in separate areas. This study shows that many opinions that pedagogues expressed in the interviews can be traced back to an “us vs. them” perspective, in which your own culture, the Swedish one in this case, is the most critical and should receive the greatest attention in preschool. At the same time, the study shows that the more experience pedagogues had from multicultural preschools the greater acceptance they had for other cultures. These pedagogues also had an advanced in the development of intercultural competence.

Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare. Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna. Vi såg att den interkulturella pedagogiken generellt behöver utvecklas i dagens skola. Vad gäller den immanenta pedagogiken tolkade vi det, utifrån lärarnas svar, som att den finns i dagens skola.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare? Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter. Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lärare på en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkät medöppna frågor har syftet således varit att undersöka vilken kunskap verksamma lärare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkäten påvisar att lärare har goda interkulturella förhållningssätt utifrån ettvärdegrundsperspektiv. Resultatet åskådliggör att lärare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lärarna applicerar olika förhållningssätti sin undervisning för att motverka ojämlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrån resultat och tidigare forskning är att trots lärarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mångfald vilka ärbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik.

Det finns två inriktningar i studien, den första är att granska hur skolor i mångkulturella områden organiserar de specialpedagogiska insatserna. Den andra är att granska skolledarnas förhållningssätt till interkulturell pedagogik som en stödjande förhållningssätt, eller som ett alternativt arbetssätt som mera utgår från elevers olika kulturer och språk än enbart den "svenska".Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua skolledning i skolan i mångkulturella områden är tanken att försöka ta reda på hur de förhåller sig till specialpedagogik och till interkulturell pedagogik.

Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper. Syftet med övningen var att eleverna skulle gestalta skolans värdegrund och få tillit till varandra. Delvis har man dessutom genomfört ett värdegrundsarbete på strukturell nivå. Exempel på detta är ett avlönat interreligiöst arbetsteam i projektet Se mig kompis. Ett annat exempel är det där Sankta Maria folkhögskola i samarbete med romska ledare och den lokala katolska församlingen inbjuder romer som grupp till skolan och introducerar ett nytt ämne med namnet ”romsk kultur och religion”. En viktig skillnad mellan exemplen har varit att det kommunala arbetet som Etniska relationer står för utgår från konceptet en multikulturell skola för alla. De övriga exemplen utgår mer ifrån tanken att bygga upp en skolverksamhet utifrån gemensamma kulturella referensramar. Trots dessa initiativ är dock helhetsintrycket att man inte riktigt lyckats med att bryta majoritetskulturens dominans i den interkulturella dialogen. Det förblir en utmaning att skapa förutsättningar för ett interkulturellt värdegrundsarbete i ett integrerat mångkulturellt samhälle. Detta framförallt på grund av strukturer i och utanför skolan som försvårar jämlikhet, makt- och resursfördelning.