Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare. Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna. Vi såg att den interkulturella pedagogiken generellt behöver utvecklas i dagens skola. Vad gäller den immanenta pedagogiken tolkade vi det, utifrån lärarnas svar, som att den finns i dagens skola.

<p>Sammanfattning</p><p>Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.</p>

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.

No description available.

Detta examensarbete undersöker hur eftermiddagsverksamheten på två fritidshemsavdelningarorganiseras utifrån aktörer, regler, rutiner, rum och tid. Utgångspunkten tas i hur vardagslivetpå fritidshemmet skapas av aktörernas interagerande. Fokus läggs på hur barnen styrs och reglerasi tid och rum. Studien är aktuell i och med den debatt där det tvistas om de dåliga resultateni olika kunskapsmätningar ska förknippas med oordningen i skolan. I kölvattnet av dennadebatt har regeringen utlovat en utredning om ordning och reda i skolan. Sedan 90-talet dåfritidshemmet placerades i skolans lokaler har fritidshemmet på olika sätt skolifierats. Fritidshemmetska enligt styrdokumenten komplettera skolan.Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en etnografisk ansats för att komma åt såvälaktörs- som institutionsperspektivet i vardagen. Kulturanalyser används för att se det välbekantamed nya ögon. Empirin placeras in i olika analytiska sammanhang med hjälp av kulturanalytiskaverktyg för att hitta nya perspektiv och underliggande motiv för verksamheten påfritids som sedan problematiseras. Empirin är insamlad i huvudsak genom observationer menockså via läsning av dokument och informella samtal med aktörerna.Goffman är en central utgångspunkt för att se på fritidshemmet ur en institutionell synvinkel.Foucault är betydande då vi ser hur verksamheten styrs och regleras via hans teorier om maktoch styrningsstrategier.Resultaten för studien är komplexa. Fritidshemmet lägger stor vikt vid att verksamheten skafungera smidigt utan hinder. Därför passar regler, rutiner och fördefinierade rum institutionenslogik. Kollektivet prioriteras och individen kommer på så sätt ofta i skymundan trots styrdokumentenstydliga linje som pekar i motsatt riktning. För övrigt skapar institutionen egna reglersom överskuggar styrdokumentens. Det ideala är när barnen blir en del av institutionen och styrsig själv. Strategier för styrning används för att nå dit. Samtidigt händer det att barn inte villinordna sig i verksamheten. Konflikter uppstår. Det förhandlas. Regler och rutiner modifieraseller frångås av olika anledningar. Det visade sig också att den undersökta verksamheten i huvudsakbestod av ”oorganiserad” verksamhet. Samtidigt pågår denna ”fria” verksamhet i predefinierademiljöer och mellan på förhand angivna tidpunkter medan personalen övervakar barnen.Barnet har heller inte själv valt att vistas på fritids.

Studiens syfte är att undersöka hur konflikter uppstår och hanteras i barns fria lek på en förskola. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att uppnå syftet: Hur uppstår konflikter mellan barn och vad utlöser dem? Hur ser konflikternas innehåll och struktur ut? Hur hanterar barnen själva de konflikter som uppstår? Studien utgår från teorier om konflikthantering, lekregler, verbal och icke-verbal kommunikation, immanent pedagogik och självreglering vilka vi använt oss av som analysverktyg. Genom filmade observationer och fältanteckningar av barns lek och konflikter samlades materialet in och kvalitativ forskningsmetod användes. Studiens resultat visar att de flesta konflikter som uppstår i barns fria lek handlar om tillgången till föremål såsom till exempel kuddar, lego, ringar, mjukdjur et cetera. Andra mindre förekommande typer av konflikter är, exempelvis, när barn retas, när bristande kommunikation leder till missförstånd samt när barn ställs utanför andras gemenskaper. En bidragande faktor till konflikternas uppkomst är otillräcklig kunskap kring lekens regler. Barn använder såväl verbal som icke-verbal kommunikation när de kommer i konflikt samt löser dessa genom olika konflikthanteringsstilar och självreglering. Det finns tydliga skillnader i konflikternas struktur och innehåll beroende på deltagarnas kön.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige. Resultatet tolkades och analyserades utifrån tidigare forskning, salutogent och patogent perspektiv på hälsa och teorier som KASAM, Maslows behovstrappa och immanent pedagogik. Resultatet visade att deltagarna är väldigt nöjda med sin vistelse på äldreboendet och hänvisar till aspekter som uppskattning av hjälp med mat, trygghet och tillit. Tidigare livserfarenheter och livsförhållanden lyfts fram i samband med uppskattningens betydelse. Dock framgår det även att tillvaron består av begränsningar som gör att personernas viktiga, betydelsefulla områden i livet inte fullt tillgodoses, vilket påverkar de äldres möjlighet att uppleva meningsfullhet i tillvaron. De äldres hälsotillstånd, tidsaspekt gällande personalens möjlighet att tillgodose behov, en fråga om mindre spontanitet och de äldres uppfattningar att inte kunna fodra hur mycket hjälp som helst är påverkande faktorer.