BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.

The purpose of this essay is to investigate Swedish as a second language acquisition in a group of students with diverse culturul backgrounds. my intension is to find out if a dialogical posture in teaching with focus on the students earlier knowledge,experianses, thoughts and feelings, will contribute to a teaching enviroment where the students can express them selves and listen to each other. the teachers task is to help the students to explore their own thinking. According to the theoretical base of the essay, sucessfull second language asquisition occours in a meaningsfull context through dialogue and interaction between students and teacher as well as between student and student. I have used a qualitative method consisting in participating as a teacher in this group of second language learners during four lessons, observing, taking notes and writing diary. The teaching material used during the lessons was a book (fiction but based on a true story) and the dialogue in the group proceeded from the story we read together.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det är att arbeta integrerat med asylbarn i den allmänna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berättar om hur detta arbete organiseras.  För att få svar på studiens frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. Två forskningsfrågor skapades från vilka intervjufrågorna huvudsakligen formades. Forskningsfrågorna var: Vilka förutsättningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och på vilket sätt organiseras den allmänna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin använts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmänna förskolan innebär att pedagogerna har att förhålla sig till att arbeta med asylbarn och deras föräldrar utan att dela språk eller känna till mycket om deras bakgrund. De måste också arbeta i en barngrupp som kan vara extra rörlig och instabil till storlek och dagsform. Resultatet visar också att den goda intention som det är att asylbarnen ska få komma varje dag till den allmänna förskolan gör att tiden på förskolan blir för kort för att pedagogerna ska kunna arbeta mer planerat med asylbarnens språk och egna kultur.

That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation. In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider people´s backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds. The low-status school is located in a segregated area, a segregation that consists of multiculturalism, adults with little or no education at all and high unemployment. The high-status school is the opposite; it consists of highly educated parents who have good relationships with their children. The parent’s backgrounds are important in several ways for the children’s schooling. We concluded that an intercultural perspective is and should be the fundamental respect in cultural meetings with other people.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan.   Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster. I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen. Resultatet påvisar en utvecklad interkulturell kompetens hos samtliga lärare i studien samt att studieresa som läroprocess fungerar som en bra början till en interkulturell kompetensutveckling.

We live in a world where the resources are not equally divided and that is why charity work is needed. The United Nations Children’s Fund, UNICEF, is a global organization that works for children’s human rights around the world. But perhaps even charity work, which´s often glorified in the society, need to be looked at from different directions. Research about intercultural education, globalization and charity shows that even good deeds can end up reproducing the problem that was supposed to be solved in the first place. There is no research about UNICEF´s work from this perspective and since UNICEF is a global organization that focuses on children and education and has an important role in society, they are an interesting object for research. That is why this study has examined “UNICEF Annual Report 2013” based on the problem to draw attention to minorities exposure and discrimination, without reproducing the majorities global hegemony. The questions that drove this study were which knowledge that was spread about the children and UNICEF in UNICEF´s report, what agency this knowledge enabled and which voices that were heard in the report. “UNICEF Annual Report 2013” was examined based on Faircloughs (1992) critical discourse analysis and three-dimensional method and the text, discursive practice and social practice of the report were analyzed. As a theoretical framework postcolonial theory and especially Gayatri Spivak where used due to their focus on global inequalities and the idea that there is still an ongoing colonialism of human thoughts and intellects around the world, where the European epistemology has been spread as a universal truth (Andreotti, 2011; Spivak, 2004). In “UNICEF Annual Report 2013” three different discourses where located: “Childrendiscourse”, “Educationdiscourse” and “Charitydiscourse”. The result of the critical discourse analysis showed that children are portrayed as innocent victims that only get an ability to change their life through the education that charity organizations like UNICEF provide. The knowledge about the child that gets an agency and voice through education can be criticized from a postcolonial perspective. The picture of the educated child indicates that UNICEF are able to see the children that can´t be seen and hear the voices that can´t be heard, which may lead to a contra productive dream about a local hero created by a European epistemology. Research about the ability to draw attention to minorities exposure and discrimination, without reproducing the majorities global hegemonies indicates that there is no easy solution to this dilemma. As postcolonial theory and intercultural education promotes, everyone needs to approach this problem and question the position that they speak from, otherwise they may end up reproducing the majorities global hegemony and the dilemma that they wanted to solve in the first place.

Andelen andraspråkselever i skolan ökar ständigt och dessa elever utgör nu en del av skolans heterogena elevgrupper. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur lärare anser att arbetet med andraspråkselever sker i den ordinarie undervisningen. Med detta syfte som grund ställdes följande frågeställningar:  Hur undervisas andraspråkselever i den ordinarie undervisningen?  Vilka pedagogiska utgångspunkter går att urskilja hos yrkesverksamma lärare då de undervisar andraspråkselever?  Vilka pedagogiska utmaningar anser lärare finns i arbetet med andraspråkselever? Undersökningen har sin utgångspunkt i fem semistrukturerade intervjuer där samtliga informanter har minst fem års erfarenhet av arbete med andraspråkselever. Slutsatserna som dras utifrån studiens resultat är bland annat att det finns många arbetssätt som av lärare anses effektiva för att undervisa andraspråkselever. Lärarens förhållningssätt och kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling spelar stor roll samtidigt som tillgången till studiehandledning på modersmålet och undervisning på modersmålet är betydelsefullt. Genom studiens resultat framkommer också förslag på hur arbetet med andraspråkselever skulle kunna förbättras. / The percentage of second language learners in schools are constantly increasing and these pupils now constitutes a part of the school´s heterogeneous groups of pupils. The purpose of this study is to describe how teachers consider that the work with the second language learners look like in the mainstream education. With this purpose as a base the following questions were written:  How are the second language learners taught in the ordinary education?  What educational starting points could be distinguished among teachers who teach second language students?  What pedagogical challenges are there in the work with second language learners according to teachers? The survey is based on five semi-structured interviews where all informants have at least five years of experience working with second language learners. The conclusions reached of the results of the study are, among other things, that there are many approaches of teachers are considered effective for teaching second language learners. Teacher's attitude and skills play a large role at the same time as the availability of teaching in the mother tongue and teaching guides on mother tongue is important. By the results of the study reveal also suggestions on how the work with second language learners could be improved.

Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar och utmaningar musiklärare upplever i sin undervisning för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet (SPRINT). Förhoppningen är att få en djupare förståelse för vilka metoder musiklärarna använder för språkutlärning, vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen för nyanlända elever och hur musiklärarnas utsagor kan förstås ur ett interkulturellt perspektiv. Metoderna som har använts är observation och kvalitativ intervju och tre musiklärare deltar som informanter. I resultatet framkommer att informanternas metoder för språkutlärning skiljer sig något men att alla upplever liknande pedagogiska utmaningar som till exempel svårigheter att hinna med allt i kursplanens innehåll och att ge eleverna möjlighet att nå högre betyg. I studiens diskussion lyfts den interkulturella pedagogiken som en möjlighet att bredda kunskapssynen inom musikämnet och ta tillvara på nyanlända elevers erfarenheter samt att motverka reproduktionen av en västerländsk kunskapssyn.

Vår målgrupp för denna studie har varit muslimska nyanlända gymnasieelever. Vi har velat utforska vilken roll religionen upplevs ha i den sociala inkluderingen på skolan. Vårt syfte har varit att utifrån elevernas upplevelser och beskrivningar kunna diskutera och formulera praktiska lösningar för att hantera problem som eleverna upplever.  Studien är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som insamlingsmetod. Vi har intervjuat 2-3 elever på fyra olika skolor samt en lärare på två av dessa skolor för att få ett ytterligare perspektiv i empirin. Studien görs utifrån grundad teori vars syfte är att formulera praktiskt användbara teorier utifrån empiriskt material.  Resultatet för vår studie är att det finns ett motstridigt förhållande till religionens roll i sociala samspel. Det finns en inställning som alla eleverna delar att religion inte ska spela någon roll, men samtidigt beskrivs hur religionen trots denna önskan tar plats och både sätter hinder och skapar möjligheter för eleverna socialt. Vi har utifrån empirin skapat en modell som visar på två sidor av elevernas beskrivelser, en mer personlig och en strukturell.  Utifrån våra resultat för vi en diskussion kring sekularitetsnormen i Sverige, interkulturell pedagogik samt hur förändring måste ske organisatoriskt för att synas för eleverna. I resultatet syntes att den svenska sekularitetsnormen kunde vara en faktor som skapade en tydlig barriär för eleverna att skapa sociala kontakter med det svenska majoritetssamhället, detta blev således en problemformulering där vi i diskussionen reflekterar kring vad det betyder och hur man kan lösa problemet. Utifrån elevers beskrivningar av det önskvärda skolklimatet, som genomsyras av en ömsesidig respekt, för vi en diskussion kring interkulturell pedagogik och hur denna kan användas för att skapa det som sågs som eftersträvansvärt hos elever och lärare. Då dessa två diskussioner är något som berör hela samhället på en nationell nivå för vi också en diskussion kring hur förändring behöver ske organisatoriskt och inte i separata klassrum eller inom religionsämnet.