Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ”olik” den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag. Som bakgrund och stöd för min analys använder jag mig av tidigare forskning kring utomhuspedagogik och barns utveckling, samt ett sociokulturellt perspektiv. Mina frågeställningar fokuserar på att belysa pedagogers uppfattningar om den egna verksamhetens lärmiljö som främjande för barns utveckling av lek, fantasi och kreativitet, och syftar till att studera särskiljande drag för den Mobila förskolan. Resultatet visar att med naturen som lek/lärmiljö, skapar och utvecklar barnen i Mobila förskolan sina lekar anpassade till lärmiljöns opåverkbarhet. Med hänsyn till platsen, dess djurliv och växter, och till andra besökare, får barnen upptäcka och erfara att det är den egna fantasin, kreativiteten och lusten som i samspel med pedagoger och andra barn styr den egna utvecklingen. Ett utmärkande drag hos den Mobila förskoleformen är att avsaknaden av färdigt material och fasta rum, i bemärkelsen rum med väggar och tak, är en särskiljande faktor som ur ett sociokulturellt perspektiv på ett främjande sätt bidrar till pedagoger och barns frihet och möjligheter att utveckla lek, fantasi och kreativitet.

Mobila förskolan finns idag i ett dussintal kommuner i Sverige. Utbyggnaden av verksamheten har motiverats av platsbrist, lokalbrist och en pedagogik som är bra för barnen. Inga större studier har gjorts av mobila förskolan och vi vet därför inte hur denna verksamhetsform påverkar barnen. Därför var syftet med denna uppsats är att med hjälp av observation analysera förutsättningarna för barns lek och interaktion på en mobil förskoleavdelning i Uppsala kommun. Studien genomfördes under sex dagar på en mobil avdelning. Under denna tid filmades barnens lek i och utanför bussen. Analysen av materialet utgick ifrån Corsaros (2003, 2015) begrepp kamratkulturer, tolkande reproduktion och interaktionsutrymme. Resultatet visar att barnens val av lekar styrs av hur rörliga de är. Utanför bussen väljer de framförallt att leka rollekar i olika former medan de på bussen väljer rimlekar eller anpassade former av närmade/undvikandelek. Barnen i den lokala kamratkulturen har väl utvecklade strategier för att ta sig in i lek och barnen delar oftast med sig av lekar och interaktionsutrymmen som skapas

Då barn leker utvecklas deras motoriska, fysiska och sociala färdigheter. Att barn har möjlighet och tillräcklig plats att leka är därför viktigt för deras utveckling. Ett sätt för barn att komma i kontakt med större och varierande utemiljöer är via mobila förskolor, ett koncept där barnen åker ut med en förskolebuss varje dag för att besöka olika platser där de sedan har dagens aktiviteter. I denna studie följdes en sådan förskolebuss med syfte att undersöka barnens lek på en mobil förskoleavdelning. Speciellt undersöktes om, och i så fall hur, leken påverkades av de olika fysiska miljöerna som barnen erbjöds genom förskoleformen. De frågeställningar som formulerades var: Vilka inspirationskällor finns till olika lekar? Hur leker barnen på förskolan? och På vilka sätt påverkas leken av de omgivande miljöerna?. Genom litteraturstudie av tidigare forskning, observationer, fältanteckningar och intervjuer framkom att barnens lek på den mobila förskolan var mycket varierad och påverkades delvis av de platser som besöktes. Hur mycket platsen påverkade leken berodde på platsens utformning och vad den erbjöd barnen. Ibland blev leken mycket styrd av platsen, exempelvis i bussen och rörelserna blev begränsade, medan vissa lekar uppstod på flera olika platser och verkade inte begränsas av den fysiska miljön.

BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.

Den mobila förskolan introducerades 2006, verksamheterna består av bussar som reser med barnen till olika platser. Införandet av de mobila förskoleverksamheterna var en lösning på akut brist på förskoleplatser och ett sätt att öka tillgång på utomhusmiljöer. Den första forskningen kring mobila förskolor bedrivs för närvarande på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudiet vid Uppsala universitet. Inom ramen för pågående forskningsprojekt är denna studies syfte att undersöka barns användande av och deltagande i de platser de besöker i en mobil förskola samt hur användande och deltagandet varierar i relation till plats. Frågeställningarna utgår från vilka ramar och förhållningsätt som presenteras av pedagogerna i relation till platsen och hur dessa hanteras av barnen. Vidare studeras hur barnen använder platsens fysiska egenskaper och materialiteter samt hur barnen använder olika platser för social interaktion i sina kamratkulturer. För att finna svar på frågeställningarna har videoupptagningar från en mobil förskoleverksamhet analyserats djupgående. Resultaten visar att barns användning av plats varierar utifrån de regler och förhållningssätt som pedagogerna presenterar i relation till platsen samt utifrån platsens fysiska förutsättningar. Barnen använder även platserna i sin sociala interaktion i kamratkulturer på olika sätt. På de platser barnen känner till sedan tidigare eller av andra anledningar har lyckats ta platsen i besittning via sina praktiker uppstår i högre grad social interaktion i kamratkulturer i form av olika sorters lek.  Studien är sprungen ur, och resultaten knyts samman med, ett intresse för en utökad samhällelig diskussion kring barns vardagliga praktiker sett ur ett medborgarskapsperspektiv samt barns medskapande av rumsligheter.

Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Frågeställningarna är:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna på verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har använt mig av enkäter för att få svar på mina frågor. De teoretiska utgångspunkterna har fokuserat på de hälsomässiga fördelarna med att vara ute eftersom barnen i den mobila verksamheten tillbringar en stor del av dagen utomhus. Slutsatsen i min undersökning är att den mobila förskolan är en genomtänkt och välstrukturerad verksamhet som rektorer och pedagoger anser bör finnas kvar även när barnkullarna minskar och det akuta platsbehovet sjunker för kommunerna.

Studiens syfte är att ha ett barnperspektiv på en mobil förskola och deras upplevelser av platsgenom att följa en grupp barn som en gång i veckan åker iväg med en buss.Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur ser en bussdagut ur ett barnperspektiv? Vad händer i barns möten med olika platser? Hur uttrycker sig barnom den mobila förskoleverksamheten? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, därbarndom ses som socialt och kulturellt konstruerat och barn betraktas som aktiva medskapareav sina liv. Detta kompletteras med ett fenomenologiskt perspektiv genom vilket vi studerardet som visar sig för barnet på en plats eller i en miljö där barnets intentioner, uttryck ocherfarenheter är i fokus, för att närma oss barns perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativforskningsmetod och genomfört en mikroetnografisk studie, där observation dokumenteradmed video och fältanteckningar, samt samtal med barn dokumenterat med diktafon utgörprimärmaterialet. Studiens resultat visar att den mobila förskolans struktur och socialaordning bygger på att barnen följer pedagogerna. Platserna barnen besöker leder tillutforskande med hela kroppen. Barnens perspektiv på den mobila förskoleverksamheten visaratt deras upplevelse beror på platsen de besöker och att de uppfattar att det är de vuxna sombestämmer.

Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling. Barns språkutveckling, att barn förstår olika sammanhang och att de utvecklar sin grovmotorik är särskilda kunskaper som pedagogerna menar utvecklas genom mobil förskola. / Mobile Preschool is a phenomenon that has begun to take place and is growing rapidly as a supplement to the ordinary preschool pedagogy. It has risen as a result of the changes in society which requires preschools and schools to meet children´s and student´s needs in learning. There are many opinions about what is good or less good for children's learning and development, but there is a lack of all-embracing research about Mobile Preschool that supports new assumptions, thoughts, and ideas. To understand the actual learning, I have chosen to highlight the theoretical musings from a socio-cultural perspective that has been paired with research about both preschools and schools. The results show that teachers see the Mobile Preschool as a tool that makes it easier for them to carry out their mission to make sure the children learn and develop. Children's language development, their understanding of different contexts and the development of their gross motor skills are things that educators say are specifically developed through Mobile Preschool.

The purpose of this study is to examine how mobile and stationary pedagogues experience the cooperation between the two units and how the pedagogues perceive the organizational conditions for managing a dual unit. Furthermore is the study also examine whether there are any different perceptions of working methods in each other's activities and if this has an impact on the children at preschool. In order to be able to answer these questions, I have chosen to make qualitative interviews at two different stationary preschools and two different mobile units/buses. I have interviewed four pedagogues, two from stationary units and two from mobile units. In my study I can see patterns in that bus pedagogues perceive themselves as be an ”own preschool” or ”own island” where they express "take care" of themselves. Nor do they perceive that they need to adapt to what’s happening on the preschool, for example, in case of illness. But they have a need to belong to the "house" when it comes to getting help during planning times. The stationary pedagogues perceive as the bus pedagogues do not see the entire preschool as a common organization that the bus pedagogues only cares for their own needs. The stationary pedagogues perceive that the mobile pedagogues exclude themselves but the mobile pedagogues perceive that they get excluded. The result of this study points that management should be aware of the strong impact of previous traditions and approaches in a working group or individual. Without clear leadership, too much space is given to the pedagogues own "profit-making" purposes, which can have an impact on the children's opportunities and to become in the preschool environment.