Denna forskningsstudie bygger på observationer av toddlares fria lek på förskolan. Vi skulle vilja börja med att tacka vår handledare som stöttat och visat sitt engagemang hela vägen med vårt studiearbete. Vi vill även tacka studiens deltagare som ville medverkade i vår empiriska studie, utan er så hade inte studien varit genomförbar. Vårt syfte med denna studie är att se hur toddlare som inte har det verbala språket samspelar i den fria leken. Vilka metoder till socialt samspel använder barnen sig av för att få tillträde till den fria leken. Barnen vi observerade var i åldrarna 1–2 år och vi observerade med hjälp av videofilmning, som samlade in vår data för den empiriska undersökningen. Våra analysverktyg för videoobservationerna har baserats utifrån studiens frågeställningar och olika tillträdesstrategier till samspel. I våra observationer såg vi att toddlare använde flera olika strategier för att integrera till ett socialt samspel och att toddlare som inte kan uttrycka sig med ord använder sitt kroppsspråk och andra uttryck för att samspela. Vi kom även fram till att när toddlare hamnar i konflikter handlar det vanligtvis om äganderätt till lekmaterial men även att barnen sinsemellan kan ha svårt att förstå varandra när de inte kan uttrycka sig verbalt, vilket gör att de använder andra strategier för att nå ett socialt samspel i den fria leken.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur barn i åldrarna tre-sex år skapar, upp-rätthåller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken på förskolan. Jag har också tittat på det hela ur ett genusperspektiv och har tittat på om pojkar och flickor agerar på olika sätt när det gäller tillträden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag använt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fånga så mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer både inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och flickor använder sig av många olika strategier för att få tillträ-de till pågående lek och för att utesluta varandra under pågående lek.De vanligaste tillträdesstrategierna som barnen under mina observationer använde sig av var: att fråga om man fick delta i leken, att avbryta eller använda sig av en störande entré för att få tillträde till leken, att leka bredvid några andra som leker och själv leka liknande lek som dem samt att referera till någon vuxens auktoritet. När det kommer till uteslutningsstrategier så var de vanligaste: att etablera en kärngrupp, att ha en roll i leken men ändå bli utestängd, uteslutningar av kamrater inom pågående lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning på grund av ålder.Användandet av tillträdes- och uteslutningsstrategier ur genushänseende visade att flickorna oftast frågade om de fick vara med i en pågående lek eller refererade till frasen alla får vara med. Pojkarna använde sig mest av avbrytande och störande entré och till viss del, men inte i lika stor utsträckning som flickorna, av frasen alla får vara med.

I den här studien har vi valt att studera vad pedagoger har för erfarenheter av hur barn tar sig in i lek och vilka tillträdesstrategier som är de vanligaste. Vi har därför utfört intervjuer med pedagoger som vi spelat in för att ta reda på våra forskningsfrågor. Under intervjerna samt då vi bearbetat materialet har vi utgått ifrån Corsaros 15 tillträdesstrategier samt annan forskning inom forskningsfältet. I resultatet presenterar vi pedagogers tidigare erfarenheter av hur barn tar sig in i lek. Vi tar också upp vilken respons barn får i sina försök till tillträde enligt pedagogerna och vilka strategier pedagoger upplever är mer och mindre förekommande. En annan aspekt vi tar upp i resultatet är vilken roll pedagogen har då barn blir nekad till lek. Studien har visat att det finns två strategier som är mest förekommande enligt de sju pedagoger vi intervjuat och de poängterade även vikten av att vara närvarande som pedagog när ett barn blir nekad till lek för att kunna hjälpa och stötta barnet.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek. För att utesluta andra barn använder de sig också av olika uteslutningsstrategier. Analysen av observationerna har som utgångspunkt Corsaros 15 olika tillträdesstrategier. I vårt resultat kom vi fram till att barnen använder sig av flera olika strategier efter varandra, det vill säga fungerade inte den första så bytte de strategi i samspel med barnen i leken. Vi upptäckte även ytterligare en strategi utöver de som vi har funnit i litteraturen, vilken vi vill kalla för ignoreringsstrategi. Resultatet visar också att barnen på förskolan ständigt arbetar med sina sociala relationer och när barnen vill skydda en pågående relation använder de sig av exkludering av andra barn.

Syftet med min studie är att få en djupare förståelse och kunskap om vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling. Jag vill även titta närmre på hur förskollärarna arbetar för att stödja barnen för att få tillträde till lek. Utifrån mitt syfte har jag arbetat fram tre frågeställningar; hur tar sig barn in i en pågående lek?, skiljer sig strategierna åt mellan flickor och pojkar? samt hur arbetar förskollärarna kring samspelet? Jag har valt att använda observationer som verktyg samt intervjuat två förskollärare som båda arbetar på avdelningar med barn mellan 3 och 5 år. Av min studie kan jag se att barnen använder många olika strategier för att få tillträde till pågående aktiviteter och det är många som återkommer och vissa som inte återkommer lika ofta. Jag kan också se att förskollärare och barnskötare har en viktig roll i kontaktsökandet då det finns barn som vänder sig till en vuxen när inte de själva har kunskapen om hur de kan gå tillväga.

Bakgrund: I förskolan är lek en stor del av barnens sociala liv och det blir viktigt för barnen att kunna tolka varandras leksignaler. William A. Corsaro utformade begreppet tillträdesstrategier. Dessa strategier använder barn som verktyg för att ta sig in i en pågående lek. Studien är skriven utifrån Corsaros teorier om kamratkulturer och på vilket sätt barn tar sig in i dessa kulturer med hjälp av tillträdesstrategier. Vårt intresse till barns tillträde i lekar uppstod när vi letade litteratur till en vetenskapskurs och stötte på begreppet tillträdesstrategier. Vår nyfikenhet växte och vi ville veta mer om just barns tillträde i pågående lekar. På så sätt uppkom denna observationsstudie. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn i åldern 3–5 år i förskolan tillträder i den fria leken och få en djupare förståelse och insikt om vad tillträdesstrategierna har för betydelse för barns kamratkulturer. Metod: Kvalitativ observationsstudie med icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av begrepp som analysverktyg. Dessa begrepp är: tillträdesstrategier, kamratkultur, interaktionsutrymme, makt och exkludering. Resultat: Resultatet visar att barn ingår i kamratkulturer i förskolan. I dessa kulturer finns det normer och regler om makt och status. Barnen är i sina kamratkulturer måna om det interaktionsutrymme de befinner sig i och skyddar det från barn som försöker ta sig in i dessa. Vi fann att barn skyddar sina interaktionsutrymmen genom att exkludera barn verbalt eller genom att ignorera. För att ta sig in i en pågående lek använder sig barn av tillträdesstrategier och barn som får motstånd prövar nya strategier för att få tillträde. Resultatet visar också att barnen utövar makt för att ha kontroll över samspel eller för att visa hög status i barngruppen.

No description available.

<p>Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek?</p><p>Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer. För att få tillgång till lek behöver barnen olika strategier. Det kan handla om att verbalt fråga om tillträde eller genom att komma och visa upp en sak för deltagarna i den pågående leken. De barn som omedelbart inte får tillträde till lek försöker gång på gång komma in i leken genom att använda sig av fler olika strategier. Jag såg också hur några barn agerade när de gjorde misslyckade tillträdesförsök till lek. Det viktigaste resultatet som jag fann i undersökningen är hur barnen dagligen behöver använda olika strategier för att få tillträde till lek. Strategierna är inte mycket värda om inte barnen själva har status i gruppen.</p>

Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek? Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer. För att få tillgång till lek behöver barnen olika strategier. Det kan handla om att verbalt fråga om tillträde eller genom att komma och visa upp en sak för deltagarna i den pågående leken. De barn som omedelbart inte får tillträde till lek försöker gång på gång komma in i leken genom att använda sig av fler olika strategier. Jag såg också hur några barn agerade när de gjorde misslyckade tillträdesförsök till lek. Det viktigaste resultatet som jag fann i undersökningen är hur barnen dagligen behöver använda olika strategier för att få tillträde till lek. Strategierna är inte mycket värda om inte barnen själva har status i gruppen.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>