Syftet med min studie är att få en djupare förståelse och kunskap om vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling. Jag vill även titta närmre på hur förskollärarna arbetar för att stödja barnen för att få tillträde till lek. Utifrån mitt syfte har jag arbetat fram tre frågeställningar; hur tar sig barn in i en pågående lek?, skiljer sig strategierna åt mellan flickor och pojkar? samt hur arbetar förskollärarna kring samspelet? Jag har valt att använda observationer som verktyg samt intervjuat två förskollärare som båda arbetar på avdelningar med barn mellan 3 och 5 år. Av min studie kan jag se att barnen använder många olika strategier för att få tillträde till pågående aktiviteter och det är många som återkommer och vissa som inte återkommer lika ofta. Jag kan också se att förskollärare och barnskötare har en viktig roll i kontaktsökandet då det finns barn som vänder sig till en vuxen när inte de själva har kunskapen om hur de kan gå tillväga.

Hästar tränas vanligtvis med negativ förstärkning. Men med tiden har vetenskapliga bevis för att positiv förstärkningsträning på hästar medför flera positiva fördelar ökat i antal och intresset för en förbättrad interaktion med sällskapsdjur har vuxit. Målet med denna studie var att undersöka om hästars nyfikenhet och kontaktsökande beteenden gentemot en främling påverkades av vilken träningsmetod som de har tränats med. I denna studie medverkade tjugo privat ägda hästar som tränades med enbart positiv eller negativ förstärkning. Ett motionless human test utfördes där hästens kontaktsökande beteenden mättes och analyserades i efterhand. Jämförande analyser mellan ålder, kön, ras och levandssätt gjordes också för att studera eventuella effekter av andra parametrar än träningsmetod. Resultaten visade att de hästar som tränades med positiv förstärkning var i närheten av en främling mer än de som tränats med negativ förstärkning (P=0.018). Däremot fann jag inga skillnader mellan träningsgrupperna vad gällande fysisk kontakt med främlingen eller deras ögonkontakt med ägaren, men en svag tendens kunde ses i deras ögonkontakt med främlingen där de positivt förstärkningstränade hästarna tittade på främlingen oftare jämfört negativt förstärkningstränade (P=0.098). Slutsatsen är därmed att positiv förstärkningsträning på hästar medför en större nyfikenhet för främlingar och en högre benägenhet att söka kontakt till främlingar jämfört med negativ förstärkningsträning.