BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn. När ett yngre barn skolas in är det den nära känslomässiga och fysiska kontakten som är i fokus, och när ett äldre barn skolas in är det samtalet, leken och de nya kamraterna som visar sig vara det primära. Studien visar också att uppfattningen är den att pedagogerna anser det svårare att komma känslomässigt nära ett äldre barn. Pedagogerna i studien anser det mer krävande att skola in ett äldre barn utifrån just dessa ovannämnda skillnader. Kontakten med föräldrarna är oerhört viktig enligt resultatet och det visar att deras inställning till inskolningen/överinskolningen speglar av sig på barnet och kan påverka hur det går. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur många studenter i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan som fick en anställning via Career Event 2012 och studenternas uppfattningar om mässans funktion som en plattform för yrkesmässiga kontakter med företagen inför framtiden. I sökandet efter tidigare arbeten hittades ingen liknande undersökning. Däremot hittades ett arbete som under rekryteringsmässorna Career Event och Sjölog 2011, undersökte rederiernas framtida behov av arbetskraft. Arbetet Career Event – Jobb i sikte försöker komplettera den bilden genom att här presentera hur det faktiska utfallet blev året 2012. Arbetet genomfördes i form av en kvantitativ enkät där respondenterna fick svara anonymt på de frågor som ställdes. De flesta respondenterna uppfattade det som lätt att få kontakt med utställarna, medan en majoritet menade att det inte var rätt ställe att söka jobb på. Av de avgångsstudenter som besökte mässan, blev 15 % erbjudna ett jobb. / The purpose for this research paper was to determine the number of graduates from Kalmar Maritime Academy achieving an employment through the Career Event of 2012, and also to find out how the students perceived the impact of the exhibition as a platform for making future professional contacts with the companies. In search for prior examinations no similar study was to be found. However, one study made during the recruiting events of Career Event and "Sjölog 2011" examined the future need of the Companies for recruiting employees. The research "Career Event - Jobs Ahead?" is an attempt to complement this study by presenting the actual outcome of graduate recruitments of the year 2012. This research is based on a quantitative questionnaire where the respondents answered the questions anonymously. The majority of the respondents in this study did not experience any difficulties in getting in touch with the exhibitors; others were more sceptical to the idea of applying for a job during an event like this. Of all the students attending the event 15% were offered an employment.

The work opportunities of immigrants have been a significant topic in political and scientifical debate. Several studies argue that it is the lack of social network that negatively affects immigrants’ work opportunities. An immigrant group that differs from other immigrant groups in this respect is women having migrated to a partner in Sweden. Before moving to Sweden, they already have an established social network, containing their Swedish partner and his social contacts, to get support from. However, even this group experiences difficulties finding a job. The purpose of this study is to examine how women, migrated to a partner in Sweden, perceive the importance of social network for their work opportunities. A qualitative method was used, interviewing five women who have established themselves in the Swedish labor market. Empirical data has been analyzed based on a thematic analysis, against the background of three theoretical perspectives: Bourdieu’s understanding of social capital, Putnam’s understanding of bonding and bridging social capital and Granovetter’s theory focusing on strong and weak ties.  The results of the study show that women perceive certain contacts in their social network as more important for work opportunities than other contacts, and also in a more indirect way than shown in previous studies. As these women experience difficulties acquiring social contacts with natives, their social network consist largely of their partner, in-laws and some contacts with other immigrants. Partners and in-laws turn out to be important, especially during women’s first years in Sweden, for language development, cultural adapation and a first contact with the labor market. Other contacts, such as other immigrants, colleagues or acquaintances do not have much importance for these womens work opportunities. This depends on the quality of these contacts, but also on the fact that the women’s will to live a self-sufficient life, independent of their social contacts, has constituted a strong will-power for seeking and finding work on their own.

Syftet med studien är att undersöka områdespolisers kontaktskapande arbete med ungdomar i Malmö. Dessutom är syftet att undersöka ungdomarnas inställning till detta arbete, samt båda parternas åsikter kring förbättring av arbetet. Denna studie genomfördes eftersom att det finns en avsaknad av forskning om det aktuella ämnet i Sverige. Metoden bestod av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med områdespoliser (n=3) och fokusgruppsintervjuer med ungdomar (n= 9) genomfördes. Studiens resultat visar att områdespolisernas kontaktskapande arbete inte är prioriterat, på grund av bristfälliga resurser, som är syftet med funktionen. Detta kan bero på en avsaknad av en tydlig definition av rollen, vilket är något som polisinformanterna i denna studie anser bör utformas. Ungdomarna har generellt sett en positiv inställning och attityd gentemot områdespoliserna, till exempel anser de att polisen utför sitt arbete på grund av goda skäl. Däremot upplever de en avsaknad av direkt kontakt. Till exempel önskar ungdomarna att områdespoliserna socialiserar sig och engagerar sig i fler aktiviteter med ungdomar, såsom sportaktiviteter. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av studien att det kontaktskapande arbetet som områdespolisen utför är bristfälligt. Framtida forskning kring ämnet är av vikt eftersom överförbarheten i denna studie är låg. Det är även viktigt med vidare forskning om ämnet generellt i Sverige, men även i Malmö. / The aim of the study is to research the community outreach the community police conduct with adolescents in Malmö. Furthermore, the study aims to research adolescents’ attitudes towards the assignment, as well as opinions about improvement of the work. There is a lack of research on the current subject inSweden, and therefore the present study was conducted. The method consisted of a qualitative approach, where semi structured interviews with community police (n= 3) and focus groups with adolescents (n= 9) were conducted. The result of the study shows that the community outreach that the community police conduct is not prioritised due to the lack of resources, which is the purpose of the function.This may be due to an absence of a distinct definition of the role, which is something that the police informants in this study wish to be formulated. Generally, the adolescents’ have positive attitudes towards the community police, for instance they believe that the police conduct their work for an upright reason. However, they experience a lack of direct contact, and wish for the community police to socialise more, as well as engage in more activities, such as sports, with the adolescents. In conclusion, the findings of the study indicate that the community outreach the community police conduct is inadequate. Future research on the subject is of importance since the transferability of the study is low. There is also a need for further research on the subject in Sweden in general, as well as in Malmö.

My research illustrates new school librarians’ information practices by studying their critical examination of information and information seeking and how their workplace conditions impact their work situation in terms of the prerequisites for information and knowledge sharing. Interviews with ten new school librarians were conducted and recorded. The transcriptions were analyzed through qualitative thematic analysis where models of information seeking, organizational culture and information culture were used in order to concretize the social interplay of the information practices. The new school librarians used everyday life information seeking more than traditional search strategies. All of the participants expressed that their school did not prioritize media and literacy (MIL) work or that they did not prioritize it enough. All of the participants cooperated with other librarians both in person and through digital networks, hence the epithet herd animals. They conveyed that they too make source criticism mistakes and that transparency is part of source confidence. Eight participants described information seeking problems, such as pay walls and information overload. The professors’ information packed work is an interaction barrier for the new school librarians. The introductions at the schools pave the ground for information sharing. Schools are naturally hierarchical and market oriented. A relation based information culture benefits the school library’s inclusion. Reading is prioritized over MIL at the schools. This relates to the perception that a librarian only work with books, which can be changed through a well-developed cooperation between professors and librarians, active work from the librarians and the right resources for MIL work. Therefore the participants who worked at smaller schools and/or schools with a clan culture had a better chance to work with MIL. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.