I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade. De upplevde att vissa begränsningar för deras chanser till jobb skapades utifrån kontexten, men det var få av dem som ville flytta. Olika mål visade sig därmed kunna motarbeta varandra då målet med att vilja vara kvar i kommunen kunde försvåra för möjligheten att få ett arbete. Det visade sig finnas flera faktorer som ungdomarna tillskrev betydelse för att uppnå målsättningen med att få ett arbete. Exempelvis framkom betydelsen av ”rätt”kontakter och att utbildning kan vara ett sätt att öka sina egna resurser. Däremot fanns ett behov av att känna kontroll i att utbildning ska leda till ett jobb. Upplevelsen av Arbetsförmedlingens stöd i strävan efter ett arbete varierade. Det visade sig att upplevelsen av om olika åtgärder eller aktiviteterfungerar bra eller mindre bra grundade sig i uppfattningen om hur pass mycket det hjälper individen i dennes egna målsättning.

Vårt examensarbete syftar till Att se Vilka satsningar Regeringen gör för Att Få arbetssökanden tillbaka in på arbetsmarknaden. I vår fallstudie vill vi se Vilka mål Vår utvalda Arbetsförmedling har, Vilka medel Regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt Vilka effekterna blir. Detta bindemedel vi Samman med Ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb-och utvecklingsgarantin.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har svårare att få ett heltidsjobb än för 20 år sedan. I samarbete med Arbetsförmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att få fler arbetssökande ungdomar in på arbetsmarknaden. Syftet med studien var att med kvalitativ metod öka vår förståelse för initiativet Unga Jobb och vad samarbetet innebär för huvudaktörerna Arbetsförmedlingen och Swedbank. Syftet var också att studera och analysera kring hur Arbetsförmedlingen, Swedbank och samhället kan ta till vara på positiva konsekvenser av projektet och hur negativa konsekvenser av projektet kan ge lärdomar och undvikas. Studien utfördes som en kvalitativ fallundersökning. Undersökningen bestod av åtta stycken intervjuer med respondenter från Arbetsförmedlingen och Swedbank. Den huvudsakliga slutsatsen vi kan dra av studien är att samverkan är något positivt och som behövs för att lösa svårare frågor som till exempel ungdomsarbetslöshet. Det är viktigt att arbeta för bättre och effektivare åtgärder och finna lösningar som är bra för alla parter, det vill säga samhället, organisationerna och individerna. / Youth unemployment is currently a major problem in Europe. Young people have a harder time getting a full time job than 20 years ago. In cooperation with Arbetsförmedlingen (the Employment Service) Swedbank started the project Unga Jobb in order to get more young job- seekers into the labor market. The purpose of the study was with a qualitative method to get a better understanding of the iniative Unga Jobb and what collaboration means for the main stakeholders Arbetsförmedlingen (the Employment Service) and Swedbank. The purpose was also to study and analyze how Arbetsförmedlingen (the Employment Service), Swedbank and the community can take advantage of positive impacts of the project and how negative impacts of the project can provide lessons and be avoided. The study was conducted as a qualitative case study. The survey consisted of eight interviews with respondents from Arbetsförmedlingen and Swedbank. The main conclusion we can draw from the study is that the corporation is positive and needed to resolve difficult issues such as youth unemployment. It is important to work for better and more effective action and find solutions that are good for all parties, namely the community, organizations and individuals.

“ÄTA-work” (Changes, Supplementary and Retiring works) is more or less common in all construction projects whether it is about houses, roads or railways, in the planning stage, or in the construction stage. For the Swedish Transport Administration, which is the largest purchaser of infrastructure in Sweden, ÄTA-work is a hotter topic than ever.Economists and managers want to draw conclusions on the projects share ÄTA-work, while the project manager is concerned about whether it is possible to draw any conclusions at all as each project is unique in itself and has its own merits. There is a big variation in the amount of ÄTA-work in different geographic districts in the Swedish Transport Administration.This study shows that the Swedish Transport Administration does not have a unanimous approach regarding the management of “ÄTA-work”. Forms and systems is not fully used and “ÄTA-works” are accounted wrong in many projects, sometimes because of the project managers’ hesitation about how to handle it. / ÄTA-arbeten(Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten) är mer eller mindre vanligt förekommande i alla byggprojekt vare sig det gäller hus, väg eller järnväg, i projekteringsskede, eller i byggskede. För Trafikverket, som är Sveriges största beställare av infrastruktur är ÄTA-arbeten ett hetare diskussionsämne än någonsin då andelen ÄTA-arbeten ökar.Ekonomer och chefer vill dra slutsatser på projekts andel ÄTA-arbeten, medan projektledare ställer sig frågande till om det går att dra några slutsatser överhuvudtaget då varje projekt är unikt i sig och har sina egna förutsättningar. Samtidigt har olika distrikt relativt skilda andelar ÄTA-arbeten vid uppsummeringar på distriktsnivå.Detta arbete visar att Trafikverket inte har ett enhälligt arbetssätt kring hanteringen av ÄTA-arbeten. Blanketter och system används inte fullt ut och ÄTA-arbeten konteras fel i många projekt, ibland på grund av att projektledare har svårt att veta hur de ska hantera ÄTA-arbeten.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang. Det man kan utläsa av undersökningens resultat är att deltagarna genom KrAmi-programmet får vägledning i att finna en meningsfullhet i livet. De människor som har en hög känsla av meningsfullhet ser inte tråkiga och olyckliga händelser som glädjefulla, men de har större möjlighet att söka en mening med händelsen och finna en lösning för att komma vidare i livet</p><p>Nyckelord: grundad teori, stöd, motivation, gör sitt jobb och KASAM.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. </p><p>Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier. </p><p>Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang. Det man kan utläsa av undersökningens resultat är att deltagarna genom KrAmi-programmet får vägledning i att finna en meningsfullhet i livet. De människor som har en hög känsla av meningsfullhet ser inte tråkiga och olyckliga händelser som glädjefulla, men de har större möjlighet att söka en mening med händelsen och finna en lösning för att komma vidare i livet Nyckelord: grundad teori, stöd, motivation, gör sitt jobb och KASAM.

Abstrakt Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier. Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.

The purpose of this study was to examine what participants in the third phase (fas 3) of the Swedish unemployment program, Jobb- och utvecklingsgarantin, think about their situation, what they think about the program and if they feel stigmatized due to their unemployment. The data for the study was collected at one of the organizers of the program, which provides an introduction program for the participants. A qualitative method was used and the data was collected through six semi-structured interviews. The results were analyzed using Antonovskys theory of Sense of Coherence (SOC). The conclusions of the study were that the participants felt support from the staff at the organizer. However several of the respondents did not think that the activity at the organizer was meaningful. The respondents asked for interventions such as work practice or education instead. The benefits of taking part in the organizers program was support from the staff and other participants, structure of life and for some, the joy of learning new interesting things.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet.   Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3. Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin.   Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken.   Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap. I studiens djupare analys, redogörs det för en diskursiv kamp som har uppstått i media. De ideologiska skillnader som genomsyras i tidningsartiklarna berörs tillsammans med en redogörelse för subjektspositionerna.