I avsaknad av tillämplig lagstiftning för entreprenader fanns för länge sedan ett behov av ett standardavtalssystem. Standardiserade formulär som säkerställer en optimal riskfördelning mellan parterna och erbjuder snabba avtalsslut togs emot som en framgångssaga inom byggsektorn. I den rättsliga doktrinen frågades, varför behöver vi en lagstiftning när de allmänna bestämmelserna för byggsektorn erbjuder heltäckande regleringar? I denna framställning ställer jag motfrågan, om de allmänna bestämmelserna för byggsektorn verkligen så heltäckande som vi tror? En gammal utbredd uppfattning om juridiken och entreprenader är att, entreprenadrätt skulle vara ett eget särskilt rättsområde och de allmänna bestämmelserna utgör branschspecifik lag inom detta rättsområde. I denna framställning belyser jag praxis från de senaste åren som snarare antyder att entreprenadrätt är en naturlig del av den allmänna köp- och kontraktsrätten. Framställningen har ett särskilt fokus på ABM 07 och behandlar dess centrala brister och medföljande tolkningsproblem. För de som tillämpar de allmänna bestämmelserna är det viktigt att förstå den verkliga innebörden av vad de faktiskt avtalar om. Genom att förstå dessa standardavtal kan onödiga risker, kostnader och osämja undvikas. Tvister om olika tolkningar gällande innebörden av enskilda avtalsvillkor är vanligt förekommande inom entreprenader. Oftast väljer parterna en icke offentlig tvistelösning i ett skiljeförfarande, eller så ser man helst till att förlika framför att invänta en prövning i allmän domstol. Om parterna är förtrogna med en djupare juridiska kunskap om de allmänna bestämmelserna skulle kanske färre tvister behöva prövas överhuvudtaget.

“ÄTA-work” (Changes, Supplementary and Retiring works) is more or less common in all construction projects whether it is about houses, roads or railways, in the planning stage, or in the construction stage. For the Swedish Transport Administration, which is the largest purchaser of infrastructure in Sweden, ÄTA-work is a hotter topic than ever.Economists and managers want to draw conclusions on the projects share ÄTA-work, while the project manager is concerned about whether it is possible to draw any conclusions at all as each project is unique in itself and has its own merits. There is a big variation in the amount of ÄTA-work in different geographic districts in the Swedish Transport Administration.This study shows that the Swedish Transport Administration does not have a unanimous approach regarding the management of “ÄTA-work”. Forms and systems is not fully used and “ÄTA-works” are accounted wrong in many projects, sometimes because of the project managers’ hesitation about how to handle it. / ÄTA-arbeten(Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten) är mer eller mindre vanligt förekommande i alla byggprojekt vare sig det gäller hus, väg eller järnväg, i projekteringsskede, eller i byggskede. För Trafikverket, som är Sveriges största beställare av infrastruktur är ÄTA-arbeten ett hetare diskussionsämne än någonsin då andelen ÄTA-arbeten ökar.Ekonomer och chefer vill dra slutsatser på projekts andel ÄTA-arbeten, medan projektledare ställer sig frågande till om det går att dra några slutsatser överhuvudtaget då varje projekt är unikt i sig och har sina egna förutsättningar. Samtidigt har olika distrikt relativt skilda andelar ÄTA-arbeten vid uppsummeringar på distriktsnivå.Detta arbete visar att Trafikverket inte har ett enhälligt arbetssätt kring hanteringen av ÄTA-arbeten. Blanketter och system används inte fullt ut och ÄTA-arbeten konteras fel i många projekt, ibland på grund av att projektledare har svårt att veta hur de ska hantera ÄTA-arbeten.

In order for construction projects to be completed within the specified time limit while at the same time be financially sustainable it requires thorough preparation and an extensive planning. Most essential is the groundwork and the design that determines the project's progress. There are many aspects to consider in order to avoid inconveniences such as delay, litigation, unexpected cost etcetera. If mistakes are made in an early stage it is very likely that the error will follow the process and become an expensive correction cost towards the later part of the project. In other words, it is expensive to rectify defects later on. Many times more expensive than if the deficiencies can be found before the construction phase begins. It is up to the client to define what they want to have built. When the idea for a project has been brought to the client he/she must describe and explain the construction in detail. It is from these documents that contractors will base their tender in the hope of performing the contract. This basis is called for enquiry documents and includes specifications, blueprints and descriptions of the project. Inadequate enquiry documents may lead to major consequences. Consequences that often is easy to avoid through a detailed and thorough groundwork. That is unfortunately not the case in the construction industry today. This bachelor thesis is intended to analyse and identify the development of enquiry documents and investigate the common shortcomings. The work has been carried out for eleven weeks in collaboration with Skanska Sweden and creates an awareness and understanding of the enquiry documents value to the reader in the industry. The study also deals with procurement process, which is the stage where the enquiry documents plays its part. Common deficiencies in the enquiry documents will be presented as a conclusion combined with the flaws impact on project time and project cost. Finally, there are also suggestions on how common deficiencies can be avoided.

En grundläggande princip inom svensk rätt är att en part skall hålla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begränsning. Innebörden av rättsprincipen är att i händelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersättningsanspråk mot sin avtalspart. Regeln innebär att en part som åsamkats skada på grund av någon utomstående inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingår vanligtvis en beställare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir då en utomstående part till beställaren eftersom det inte föreligger något avtalsförhållande mellan de två parterna. Kontraktskedjan består således av beställaren, huvudentreprenören (främre led i kedjan) och underentreprenören (bakre led i kedjan). Principen om avtalets subjektiva begränsning innebär att om bakre led orsakar skada på entreprenaden eller beställarens egendom, skall beställaren rikta ersättningskrav mot främre led. Främre led får då återkravsrätt mot underentreprenören. Under vissa omständigheter kan det dock vara till fördel för indirekt skadelidande om denne kan rikta ersättningskrav direkt mot skadevållaren, exempelvis vid främre leds insolvens. Uppsatsens syfte är att utreda huruvida en beställare av entreprenad har rätt att rikta krav mot skadevållaren i bakre led, så kallad direktkravsrätt. Direktkravsrätten har, direkt eller indirekt, diskuterats i rättsfall och i ett fåtal fall har direktkrav varit möjligt. Flertalet rättsfall berör entreprenader där användning av standardavtal är normen. Genom dessa avtal har huvudentreprenören givits ett strikt ansvar för fel och skada på entreprenaden. Huvudentreprenören är även strikt ansvarig för skada som underentreprenörer orsakar på entreprenaden. Vid skada på annan egendom än entreprenaden finns emellertid ansvarsbegränsningar som inskränker beställarens möjligheter att utfå ersättning som täcker hela skadan. Genom rättsfall och doktrin har villkoren i standardavtalen ansetts utgöra en spärr mot beställarens möjligheter att rikta direktkrav mot bakre led. I fall där avtalet mellan beställaren och främre led inte innehållit villkor likt de i standardavtalen, har beställaren tillerkänts direktkravsrätt. Direktkravsrätten är ett kontroversiellt område där motståndare varnar för långtgående konsekvenser, såsom omfattande kretsar av skadelidande och rättsosäkerhet. Förespråkare av direktkrav menar däremot att varje fall är unikt och behöver inte nödvändigtvis medföra negativa konsekvenser. I det senaste rättsfallet där direktkrav tillerkändes en beställare av entreprenad ansåg Högsta Domstolen (HD) att indirekt skadelidande innehade ett konkret och närliggande intresse i den skadade egendomen. HD ansåg att intresset bör ha varit tydligt för bakre led varför direktkravet inte kunde anses leda till rättsosäkerhet eller till omfattande kretsar av skadelidande. Förutom det nu nämnda intresset är det mycket svårt att uppställa kriterier för när och varför direktkrav kan tillerkännas en beställare av entreprenad. Kravrätten är ännu ett relativt oprövat rättsområde varför tydliga riktlinjer och kriterier ännu inte finns. Genom ifrågavarande rättsfall är det emellertid visat att direktkravsrätt, i vissa fall, är möjligt vid entreprenadförhållanden.

<p>En grundläggande princip inom svensk rätt är att en part skall hålla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begränsning. Innebörden av rättsprincipen är att i händelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersättningsanspråk mot sin avtalspart. Regeln innebär att en part som åsamkats skada på grund av någon utomstående inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingår vanligtvis en beställare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir då en utomstående part till beställaren eftersom det inte föreligger något avtalsförhållande mellan de två parterna. Kontraktskedjan består således av beställaren, huvudentreprenören (främre led i kedjan) och underentreprenören (bakre led i kedjan).</p><p>Principen om avtalets subjektiva begränsning innebär att om bakre led orsakar skada på entreprenaden eller beställarens egendom, skall beställaren rikta ersättningskrav mot främre led. Främre led får då återkravsrätt mot underentreprenören. Under vissa omständigheter kan det dock vara till fördel för indirekt skadelidande om denne kan rikta ersättningskrav direkt mot skadevållaren, exempelvis vid främre leds insolvens.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda huruvida en beställare av entreprenad har rätt att rikta krav mot skadevållaren i bakre led, så kallad direktkravsrätt. Direktkravsrätten har, direkt eller indirekt, diskuterats i rättsfall och i ett fåtal fall har direktkrav varit möjligt. Flertalet rättsfall berör entreprenader där användning av standardavtal är normen. Genom dessa avtal har huvudentreprenören givits ett strikt ansvar för fel och skada på entreprenaden. Huvudentreprenören är även strikt ansvarig för skada som underentreprenörer orsakar på entreprenaden. Vid skada på annan egendom än entreprenaden finns emellertid ansvarsbegränsningar som inskränker beställarens möjligheter att utfå ersättning som täcker hela skadan. Genom rättsfall och doktrin har villkoren i standardavtalen ansetts utgöra en spärr mot beställarens möjligheter att rikta direktkrav mot bakre led. I fall där avtalet mellan beställaren och främre led inte innehållit villkor likt de i standardavtalen, har beställaren tillerkänts direktkravsrätt.</p><p>Direktkravsrätten är ett kontroversiellt område där motståndare varnar för långtgående konsekvenser, såsom omfattande kretsar av skadelidande och rättsosäkerhet. Förespråkare av direktkrav menar däremot att varje fall är unikt och behöver inte nödvändigtvis medföra negativa konsekvenser.</p><p>I det senaste rättsfallet där direktkrav tillerkändes en beställare av entreprenad ansåg Högsta Domstolen (HD) att indirekt skadelidande innehade ett konkret och närliggande intresse i den skadade egendomen. HD ansåg att intresset bör ha varit tydligt för bakre led varför direktkravet inte kunde anses leda till rättsosäkerhet eller till omfattande kretsar av skadelidande. Förutom det nu nämnda intresset är det mycket svårt att uppställa kriterier för när och varför direktkrav kan tillerkännas en beställare av entreprenad. Kravrätten är ännu ett relativt oprövat rättsområde varför tydliga riktlinjer och kriterier ännu inte finns. Genom ifrågavarande rättsfall är det emellertid visat att direktkravsrätt, i vissa fall, är möjligt vid entreprenadförhållanden.</p>

Inom byggindustrin genomförs besiktningar för att säkerställa att en entreprenad har levereratden beställda slutprodukten enligt de krav som beställaren angivit angående kvalitet ochfunktion. För att säkerhetsställa att besiktningsanmärkningar undviks i entreprenaden syftar denhär studien till att söka hjälpmedel som kan användas för att uppnå en förbättradbesiktningsprocess inom byggindustrin. För att undersöka hur och var en förbättring är möjligatt genomföra har en kartläggning över besiktningsanmärkningar utförts. Kartläggningenkompletterades med intervjuer för att få yrkesverksamma personer hos Skanska att ge sin synpå hur Skanska kan förbättra sin besiktningsprocess. Skanska har nyligen infört en nybesiktningsrutin i slutskedet av byggprocessen i syfte att minska antalet anmärkningar och fånöjdare kunder.I studien har effekten av den nya besiktningsrutinen undersökts och resultatet visar att de är pågod väg att nå sina mål men att det fortfarande finns förbättringspotential. Med den nya rutinenupptäcks anmärkningarna i ett tidigare skede än vad som gjordes tidigare, vilket skapar tid föratt avhjälpa dem innan slutbesiktningen. Det medför att anmärkningarna bli färre påslutbesiktningen även om det totala antalet fel fördelat över hela besiktningsprocessenfortfarande är detsamma.Resultatet från både kartläggningen och intervjuerna gav tydliga indikationer på var fokus börläggas för att uppnå en förbättrad besiktningsprocess. De bidragande faktorerna till det visaderesultatet diskuteras och förslag på förbättringsåtgärder presenteras.Förhoppningsvis kan rapporten bidra med en förståelse för hur besiktningsprocessen ibyggindustrin går till samt vilka de största felkällorna till att entreprenader får mångabesiktningsanmärkningar är och hur dessa skulle kunna undvikas. / Within the construction industry, inspections of the construction are made to secure that thequality and its functions are accurate according to the demands from the purchaser of theproject. This study examines different tools that can be helpful to use in order to secure a lowrange of inspection remarks to achieve an improved inspection process within the constructionindustry. To investigate how and where an improvement can be made, a survey of inspectionremarks were performed. The survey was supplemented by an interview to gain employersaspect on how Skanska could achieve an improved inspection process. Skanska has recentlyintroduced a new routine of the inspections, with the purpose of reducing the number of remarksand getting satisfied customer.The effect of the new routine has been studied and the result shows that Skanska is not far fromreaching the goal, however improvements can still be made. The new routine provides a betteropportunity to locate the remarks earlier in the construction process and there for more time torepair the remarks is gained. Thus there will be fewer remarks on the final inspection eventhough the overall numbers of remarks during the whole inspection process will remain thesame.Both the survey and interview manifested the areas where focus should be directed in order toimprove the inspection process. The contributing factors to the results are discussed andproposals for improvements are presented.This study will hopefully contribute to an understanding for the inspection process within theconstruction industry. Also bring understanding for the reasons why construction often gets alarge number of inspection remarks and how they could be avoided.

När ett projekt ska utföras skrivs kontrakt mellan de olika parterna. I kontrakten redogörs vilka arbeten som ska göras av respektive part och kallas därför kontraktsarbeten. Ofta tillkommer arbeten utöver dessa, antingen på grund av att uppdragsgivaren gjort en beställning efter kontrakten var påskriva eller att förutsättningarna på arbetsplatsen inte visade sig vara som de beskrivits i kontraktshandlingarna. När sådant arbete uppkommer åberopas de som ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten), vilket ger rätt till ersättning utöver kontraktssumman. Rätten till sådan ersättning är helt beroende av hur väl dokumenterat arbetet är och i vilket skede underrättelse skett om dessa.Syftet med denna rapport var att klargöra om det fanns några specifika brister som ledde till att ÄTA-arbeten inte identifierades och dokumenterades i olika projekt. Vidare undersöktes det om relationen mellan fallföretaget och dess underentreprenörer var en anledning till att de juridiska bestämmelserna som föreskrivits om ersättning vid ÄTA-arbeten frångåtts. Parallellt med detta har det undersökts vad för typ av ÄTA-arbeten som varit mest återkommande i fallföretagets projekt, samt hur stort procentuellt utslag på kontraktssumman mellan fallföretaget och underentreprenörerna just ÄTA-arbeten gjort.I studien har två metoder använts för att besvara syftet. Den första bestod av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän där de fick reflektera över vilka brister som bidrog till sämre identifiering och dokumentering av ÄTA-arbeten, samt hur relationen till underentreprenörerna påverkar hur strikt de juridiska bestämmelser som finns följs. I den andra metoden har faktiska kostnader undersökts från fyra utvalda projekt tillsammans med en granskning av de mest återkommande ÄTA-arbetena från underentreprenörerna, utifrån dokumentation i fallföretagets projektmappar.Resultatet av intervjuerna visade att bristande kommunikation, samsyn i avtal, insyn i gränsdragningslistor och tidspress bidrog till sämre identifiering och dokumentation av ÄTA-arbeten. Vidare konstaterades att fallföretaget ofta frångår de juridiska bestämmelserna vid ÄTA-arbeten, främst för att hålla igång produktionen och främja goda relationer mellan de inblandade parterna. Samtidigt visade resultatet av projektundersökningen att fallföretaget i snitt betalat 6,1 % utöver kontraktssumman för ÄTA-arbeten. De arbeten som visat sig vara mest återkommande från underentreprenörerna var hjälparbeten, någonting som fallföretaget ofta, enligt informanterna, valt att frångå att ta betalt för.Det är därmed skäligt att fallföretaget tar betalt för fler arbeten under projekttiden, så länge det sker juridiskt rättvist. Underentreprenörerna tar betalt för hjälparbeten, då borde inte fallföretaget avstå från att ta betalt. / When a project is to be performed a contract is signed between the different parties, it explains who is responsible for each part in the process. On a regular basis, there are more work to be done beyond the contracts, either because of an order from the client after the contracts were signed or that it shows that the conditions of the workplace not were as it was described in the specifications. When such work occurs, one of the parties invokes those as change orders, which entitles the company to compensation in addition to the amount of the contract. The right to such compensation depends entirely on how well documented the work is and at which stage the notification has been given.The purpose of this report was to clarify whether there were any specific problems on the workplaces that makes changes from the contract not being identified and documented in various projects. Furthermore, it were investigated whether the relationship between the case company and its subcontractors was a reason to deviate from the legal provisions in the matter of compensation. In parallel with this, it has been investigated what type of change orders that been the most frequent in the projects of the case company, as well as how the costs for changes impacts the sum of the contract between the case company and their subcontractors in percentage.In the study, two methods have been used to answer the purpose. The first consisted of semi-structured interviews with officials where they had to reflect if there were any problems that contributed to a worse identification and documentation of changes from the contracts, also how the relationship with the subcontractors affects how tough the case company had been with the legal provisions that exist. In the second method, the actual costs of changes in four selected projects were investigated and the most frequent changes from the subcontractors has been documented. All based on change order documentations from the case company´s projects.The results of the interviews showed that lack of communication, an equal understanding in agreements and a stressful workplace contributed to a worse identification and documentation of change orders. Furthermore, it was concluded that the case company often deviates from the legal provisions of changes, primarily to keep the production going and maintain good relations between the parties involved. At the same time, the results of the project investigation showed that the case company on average paid 6,1 % beyond the contract for change orders. What found to be the most recurring change orders from the subcontractors were relief works, something that the case company often, according to the informants, chose not to require compensation for.It is therefore reasonable for the case company to take charge for more work during the projects period, as long as it is legally fair. The subcontractors demanded compensation for relief works. The case company should therefore not refrain from compensation for such works.

No description available.

No description available.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.