Cooperation in the Swedish construction industry is largely due to the project in question will be successful or not. We have in this thesis study the critical factors of cooperation between the main and sub-contractor to work throughout the project. We conducted the study through both interviews and a survey to get as wide basis as possible and by that represent the whole industry. We chose to highlight the bits that the various participants consider to be of greatest importance to their work, to work as good as possible. The result of our study shows that the problem of cooperation is perceived differently depending on where in the process the person is sitting. And there is much that can be improved to increase the efficiency of the entire process by improving cooperation. We chose to limit ourselves to see the collaboration from the design stage to start until the building is completed. We have also chosen to limit ourselves to ensure the Swedish construction industry.Cooperation in the Swedish construction industry is largely due to the project in question will be successful or not. We have in this thesis study the critical factors of cooperation between the main and sub-contractor to work throughout the project. We conducted the study through both interviews and a survey to get as wide basis as possible and by that represent the whole industry. We chose to highlight the bits that the various participants consider to be of greatest importance to their work, to work as good as possible. The result of our study shows that the problem of cooperation is perceived differently depending on where in the process the person is sitting. And there is much that can be improved to increase the efficiency of the entire process by improving cooperation. We chose to limit ourselves to see the collaboration from the design stage to start until the building is completed. We have also chosen to limit ourselves to ensure the Swedish construction industry.

När ett projekt ska utföras skrivs kontrakt mellan de olika parterna. I kontrakten redogörs vilka arbeten som ska göras av respektive part och kallas därför kontraktsarbeten. Ofta tillkommer arbeten utöver dessa, antingen på grund av att uppdragsgivaren gjort en beställning efter kontrakten var påskriva eller att förutsättningarna på arbetsplatsen inte visade sig vara som de beskrivits i kontraktshandlingarna. När sådant arbete uppkommer åberopas de som ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten), vilket ger rätt till ersättning utöver kontraktssumman. Rätten till sådan ersättning är helt beroende av hur väl dokumenterat arbetet är och i vilket skede underrättelse skett om dessa.Syftet med denna rapport var att klargöra om det fanns några specifika brister som ledde till att ÄTA-arbeten inte identifierades och dokumenterades i olika projekt. Vidare undersöktes det om relationen mellan fallföretaget och dess underentreprenörer var en anledning till att de juridiska bestämmelserna som föreskrivits om ersättning vid ÄTA-arbeten frångåtts. Parallellt med detta har det undersökts vad för typ av ÄTA-arbeten som varit mest återkommande i fallföretagets projekt, samt hur stort procentuellt utslag på kontraktssumman mellan fallföretaget och underentreprenörerna just ÄTA-arbeten gjort.I studien har två metoder använts för att besvara syftet. Den första bestod av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän där de fick reflektera över vilka brister som bidrog till sämre identifiering och dokumentering av ÄTA-arbeten, samt hur relationen till underentreprenörerna påverkar hur strikt de juridiska bestämmelser som finns följs. I den andra metoden har faktiska kostnader undersökts från fyra utvalda projekt tillsammans med en granskning av de mest återkommande ÄTA-arbetena från underentreprenörerna, utifrån dokumentation i fallföretagets projektmappar.Resultatet av intervjuerna visade att bristande kommunikation, samsyn i avtal, insyn i gränsdragningslistor och tidspress bidrog till sämre identifiering och dokumentation av ÄTA-arbeten. Vidare konstaterades att fallföretaget ofta frångår de juridiska bestämmelserna vid ÄTA-arbeten, främst för att hålla igång produktionen och främja goda relationer mellan de inblandade parterna. Samtidigt visade resultatet av projektundersökningen att fallföretaget i snitt betalat 6,1 % utöver kontraktssumman för ÄTA-arbeten. De arbeten som visat sig vara mest återkommande från underentreprenörerna var hjälparbeten, någonting som fallföretaget ofta, enligt informanterna, valt att frångå att ta betalt för.Det är därmed skäligt att fallföretaget tar betalt för fler arbeten under projekttiden, så länge det sker juridiskt rättvist. Underentreprenörerna tar betalt för hjälparbeten, då borde inte fallföretaget avstå från att ta betalt. / When a project is to be performed a contract is signed between the different parties, it explains who is responsible for each part in the process. On a regular basis, there are more work to be done beyond the contracts, either because of an order from the client after the contracts were signed or that it shows that the conditions of the workplace not were as it was described in the specifications. When such work occurs, one of the parties invokes those as change orders, which entitles the company to compensation in addition to the amount of the contract. The right to such compensation depends entirely on how well documented the work is and at which stage the notification has been given.The purpose of this report was to clarify whether there were any specific problems on the workplaces that makes changes from the contract not being identified and documented in various projects. Furthermore, it were investigated whether the relationship between the case company and its subcontractors was a reason to deviate from the legal provisions in the matter of compensation. In parallel with this, it has been investigated what type of change orders that been the most frequent in the projects of the case company, as well as how the costs for changes impacts the sum of the contract between the case company and their subcontractors in percentage.In the study, two methods have been used to answer the purpose. The first consisted of semi-structured interviews with officials where they had to reflect if there were any problems that contributed to a worse identification and documentation of changes from the contracts, also how the relationship with the subcontractors affects how tough the case company had been with the legal provisions that exist. In the second method, the actual costs of changes in four selected projects were investigated and the most frequent changes from the subcontractors has been documented. All based on change order documentations from the case company´s projects.The results of the interviews showed that lack of communication, an equal understanding in agreements and a stressful workplace contributed to a worse identification and documentation of change orders. Furthermore, it was concluded that the case company often deviates from the legal provisions of changes, primarily to keep the production going and maintain good relations between the parties involved. At the same time, the results of the project investigation showed that the case company on average paid 6,1 % beyond the contract for change orders. What found to be the most recurring change orders from the subcontractors were relief works, something that the case company often, according to the informants, chose not to require compensation for.It is therefore reasonable for the case company to take charge for more work during the projects period, as long as it is legally fair. The subcontractors demanded compensation for relief works. The case company should therefore not refrain from compensation for such works.

I byggbranschen arbetar man ofta i projekt där ett flertal olika parter samarbetar. Det är viktigt att samarbetet fungerar väl för att uppnå ett sådant positivt resultat som möjligt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur samarbetet fungerar, kan förbättras och utvecklas mellan beställare, huvudentreprenör och underentreprenör på ett byggföretag. För att kunna utveckla det gemensamma arbetet är det viktigt att undersöka de vanligaste problemen och bristerna som kan uppstå. Genomförandet har skett genom intervjuer med utvalda parter i de projekten som studerats för att få en så klar och rättvis bild som möjligt av hur det fungerar, samt var styrkorna och svagheterna ligger. Tre projekt med stor variation har studerats i detta arbete för att kunna lokalisera och verifiera de vanligast förekommande problemen då man arbetar tillsammans. Några av de viktigaste aspekterna för ett positivt samarbete är att ha en god kommunikation, en genomtänkt planering inför projektstarten och en välgjord tidplan. Det är även mycket viktigt att samtliga parter vet innebörden av sin roll och håller sig till sitt ansvarsområde. Det är viktigt att Byggtech vårdar om sitt förtroende de har byggt upp hos sina beställare då deras affärsidé är beroende av fasta samarbeten med avtalade uppdragsgivare. Slutsatser som kan dras i detta examensarbete är att tydlighet, gemensamma riktlinjer och en god kommunikation är viktigt för att samarbetet mellan alla parter ska kunna utvecklas i positiv riktning. / In the construction branch you often work with projects where multiple parties cooperate. It’s important that the collaboration between the parties works well to achieve a positive result. Our aim with this thesis is to study how cooperation works, can be improved and developed between client, contractors and subcontractors on a construction company. In order to develop the joint work, you have to examine the common problems and deficiencies that may arise.   The implementation has been done through interviews with selected partners in the projects studied in order to obtain as complete and accurate as possible of what works and where the strengths and weaknesses are. The projects with wide variation have been studied in this thesis in order to locate and verify the most common problems when collaborating.   Some of the most important aspects of positive cooperation is to have a good communication, smart planning before the project begin and a well-managed schedule. It’s also very important that all the parties know the meaning of their role and stick to their responsibility. It’s fundamental that Byggtech cares for the trust they have build with their clients as their business depends on a solid partnership with the contracted clients.   The conclusions that have been drawn from this thesis are that clarity, common guidelines and a good communication are important to have a good collaboration between all the parties in order to develop the collaboration in a positive course.

Bygg- och fastighetssektorn står för omkring 22 procent av Sveriges totala årliga växthusgasutsläpp, vilket understryker dess betydande miljöpåverkan. Utsläppen härrör från produktion av byggmaterial, hantering av bygg- och rivningsavfall samt utvinning av fossila bränslen för transporter och maskiner (Boverket, 2024). Trots att branschen strävar efter att minska sitt koldioxidavtryck genom ny teknik och digitalisering, utgör dess traditionella och konservativa natur en utmaning för den digitala transformationen (Fastighetsägarna, 2024). Denna studie utforskar rollen som digitala lösningar, särskilt AI-baserad energioptimering, kan spela för att öka energieffektiviteten inom fastighetssektorn och minska dess klimatpåverkan. Behovet av hållbara energilösningar har intensifierats av de historiskt höga energipriserna i Europa sedan sommaren 2021, drivna av geopolitiska spänningar och stigande fossilbränslepriser (Naturskyddsföreningen, 2022). FN:s Agenda 2030-mål 7 (Överkomlig och ren energi) och 11 (Hållbara städer och samhällen) ger ytterligare incitament för fastighetsägare att fokusera på energieffektivitet, i linje med globala hållbarhetsmål (Regeringskansliet, 2022). Dessutom erbjuder EU:s gröna taxonomi ett ramverk för att identifiera och rapportera miljömässigt hållbara aktiviteter, relevant för fastighetsbolag som använder AI-baserad energioptimering för att bidra till begränsningen av klimatförändringarna (SEB, 2021; Birlev, 2023). AI-system kan övervaka och analysera energiförbrukningen för att identifiera ineffektiviteter och optimera driften, vilket minskar energianvändningen och koldioxidutsläppen (Byggvesta, 2023; Piigab, 2023). Implementeringen av AI-teknik möter dock utmaningar, inklusive behovet av omfattande data samt höga kostnader för hårdvara och personalutbildning (Bratt & Philipson., 2023). Denna studie ger insikter om hur AI kan främja hållbarhet inom fastighetssektorn, och belyser nödvändigheten av att övervinna tekniska, ekonomiska och beteendemässiga hinder för en framgångsrik implementering. / The building and real estate sector contributes approximately 22% of Sweden's total annual greenhouse gas emissions, underscoring its significant environmental impact. Emissions arise from building material production, construction and demolition waste management, and fossil fuel extraction for transportation and machinery (Boverket, 2024). While the industry strives to reduce its carbon footprint through new technologies and digitalization, its traditional and conservative nature poses challenges to digital transformation (Fastighetsägarna, 2024). This study explores the role of digital solutions, particularly AI-based energy optimization, in enhancing energy efficiency within the real estate sector and reducing its carbon footprint. The urgency for sustainable energy solutions has intensified with historically high energy prices across Europe since summer 2021, driven by geopolitical tensions and fossil fuel price surges (Naturskyddsföreningen, 2022). The UN's Agenda 2030 goals 7 (Affordable and Clean Energy) and 11 (Sustainable Cities and Communities) provide additional incentives for property owners to focus on energy efficiency, aligning with global sustainability targets (Regeringskansliet, 2022). Additionally, the EU's green taxonomy offers a framework for identifying and reporting environmentally sustainable activities, relevant for real estate companies using AI-based energy optimization to contribute to climate change mitigation (SEB, 2021; Birlev, 2023). AI systems can monitor and analyze energy consumption to identify inefficiencies and optimize operations, reducing energy usage and carbon emissions (Byggvesta, 2023; Piigab, 2023). However, implementing AI technology faces challenges, including the need for extensive data and the high costs of hardware and personnel training (Bratt & Philipson, 2023). This study provides insights into how AI can promote sustainability in the real estate sector, highlighting the necessity of overcoming technical, economic, and behavioral barriers for successful implementation.

Dödsolyckor har drabbat svenska byggarbetsplatser den senaste tiden, där det tagit lång tid att identifiera offren på grund av utebliven närvaroregistrering på arbetsplatsen. Flera medier har på senaste tiden lyft det fusk som förekommit på stora entreprenader i Stockholm. Händelserna understryker vikten av kontroll över företag och individer på de svenska byggarbetsplatserna. Studien syftar till att besvara hur förutsättningar kan skapas för att nå en sund byggbransch, minimera arbetslivskriminalitet och vilka konsekvenser krav medför. Rapportens innehåll har framtagits genom litteraturstudie och intervjustudie där totalt sett 22 stycken intervjuer har genomförts med kandidater verksamma inom branschen. Antalet intervjuer har gett studien en gedigen bredd där en stor del av branschen representeras. Resultatet visar att kontinuerlig uppföljning av företag måste ske och att arbetet kring dessa frågor måste ske branschgemensamt. Informationsutbytet myndigheter mellan men även myndigheter till branschen måste utökas för att underlätta arbetet för de verksamma ute på arbetsplatserna. Rapporten har även landat i en illustrerad Konsekvenstrappa, för hantering av upptäckta avvikelser vid kontroll av företag. Studien vill uppmana alla aktiva i branschen att utbilda sig inom och arbeta aktivt kring ämnet. / Fatal accidents have recently happened at Swedish construction sites where it has taken a long time to identify the victims because of to the lack of registration of attendance at the workplace. Swedish media have recently highlighted the complex problems due to fraudulent behavior that has occurred at large construction sites in Stockholm. These incidents emphasize the importance of control and verification of companies and individuals at Swedish construction sites. This study aims to answer how conditions can be made to achieve a sound construction industry, minimize criminal behavior linked to the labor and what consequences the requirements entail. The report's content has been developed through a study of literature and a study of interviews, with a total of 22 interviews conducted with candidates currently active in the industry. The number of interviews has given the report a substantial breadth, standing for a large part of the industry. The results show that continuous monitoring of companies must take place and that work on these issues must be carried out cooperatively by the industry. The exchange of information between authorities as well as from authorities to the industry, must be expanded to ease the work for those working on and around the construction sites. The report has also resulted in an illustrated Consequence Ladder, also referred to as the Konsekvenstrappa, for how to manage the discovered discrepancy during inspections. The study encourages everyone active in the industry to educate themselves and work actively within the subject.

I denna studie utreds definitionen av samverkan, vad det egentligen innebär och hur detupphandlas, samt vilka för- och nackdelar som finns med samarbetsformen. Äveninvolveringen av strategiskt viktiga underentreprenörernas har studerats. För att undersökadetta har både en litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie utförts.Studiens utgångspunkt är upplevelsen och erfarenheten av att arbeta med samverkan och föratt få ett så brett perspektiv som möjligt intervjuades beställare, huvudentreprenör ochunderentreprenör.Litteraturstudien ger en överblick av byggbranschens problem som bland annat innefattarbristfällig projektering, otillräcklig kompetens och tidsbrist. I denna rapport beskrivs hursamverkansentreprenad växt fram som en motreaktion till dessa problem. Det redogörs ävenför vad som kännetecknar en lyckad samverkan och när det är som mest lämpat att använda.Resultatet visar att definitionen av samverkan är projektspecifikt och det är beställarensengagemang som är avgörande för att samverkan faktiskt genomsyrar projektet. Vidare visarstudien att upphandlingen till stor del sker på mjuka parametrar och att lagen om offentligupphandling, LOU, inte egentligen är något hinder.Sammanfattningsvis är det av stor vikt att en samverkansentreprenad består av gemensammamål, förtroende och transparens för att lyckas. / In this study, the definition of partnering is looked into, what it actually means and how it isprocured, as well as the advantages and disadvantages of partnering. The involvement ofstrategically important subcontractors has also been studied. To examine this, both a literaturereview and a qualitative interview study have been conducted.The starting point of this study is the experience of working with partnering, and to gain asbroad a perspective as possible, clients, main contractor, and subcontractor were interviewed.The literature study gives an overview of the construction industry's problems, includinginadequate planning, insufficient competence, and time constraints. This report describes howpartnering has emerged as a reaction to these problems. It also explains the characteristics ofsuccessful partnering and when it is most suited.The results show that the definition of partnering is project-specific, and it is the involvementof the client that is crucial for partnering to permeate the project. Furthermore, the studyshows that procurement largely relies on soft parameters and that the Public Procurement Actis not actually an obstacle.In summary, it is crucial for partnering to consist of shared goals, trust, and transparency inorder to succeed.

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

The construction industry faces challenges with efficiency and communication due to the interdependence of stakeholders and the transition between distinct phases of projects. Traditional project delivery methods often result in adversarial relationships, poor communication, higher costs, and schedule overruns. Partnering, introduced in the 1980s, aims to address these issues by promoting cooperative relationships and collaborative project management. However, the concept of partnering lacks a universal definition, making its implementation difficult. This leads to a lack of understanding about the dynamics between various stakeholders beyond just the client and contractor. Current literature mainly focuses on these two parties, neglecting the broader range of stakeholders involved in construction projects and failing to recognize the interdependency of stakeholders in a larger supply chain. To address this gap of partnering relationships, the thesis adopted Eriksson's (2015) theoretical framework, which includes four dimensions—strength, scope, duration, and depth—to identify the obstacles and opportunities that exists in the implementation of partnering. The thesis aims to increase the understanding of clients', main contractors’ and subcontractors’ views on partnering in relation to one another to facilitate the implementation of partnering. The aim of the thesis was achieved by answering the following questions: 1. What are the obstacles and opportunities for implementing project partnering from the perspective of each stakeholder in relation to one another? 2. What do clients, main contractors, and subcontractors respectively require in relation to one another to foster project partnering? Data was collected by conducting semi-structured interviews in collaboration with a company with individuals across the three stakeholder groups: client, main contractor and subcontractors. The results show that while stakeholders have minor differences in defining partnering, they agree on three key factors that influence the implementation: trust, openness and high engagement. Therefore, the main conclusions of the thesis are that in order to facilitate project partnering, stakeholders need to collectively define partnering to unify their understanding and address differing views. Awareness of the benefits can increase openness. Establishing trust and openness early should be done through a mix of formal and informal activities to develop relationships on both a personal and professional level. Initially, both types of activities should be frequent, with informal activities maintained during the production phase while the frequency of formal activities is lowered. Early broad stakeholder involvement ensures shared expectations and vision. The scope should be narrowed from the client side towards the production phase to improve communication. Key subcontractors should coordinate their work with each other from the start, and the client should stay engaged and show their presence during the production phase to promote collaboration. Choosing naturally cooperative individuals who can influence others is essential. Maintaining the partnering attitude throughout the project requires involving the same individuals in all phases. / Byggbranschen står inför utmaningar med effektivitet och kommunikation på grund av beroendeförhållandet mellan aktörer och övergången mellan de olika faserna av projekt. Traditionella projektleveransmetoder resulterar ofta i konfliktfyllda relationer, dålig kommunikation, högre kostnader och förseningar. Samverkan, som introducerades på 1980-talet, syftar till att lösa dessa problem genom att främja samarbetsrelationer och kollaborativ projektledning. Begreppet samverkan saknar dock en universell definition, vilket gör implementeringen svår. Detta leder till bristande förståelse för dynamiken mellan olika aktörer, utöver endast beställaren och huvudentreprenören. Nuvarande litteratur fokuserar mest på dessa två parter och försummar det bredare spektrumet av aktörer som är involverade i byggprojekt. Vidare misslyckas de med att erkänna beroendet mellan aktörer i en större försörjningskedja. Klyftan i litteraturen om samverkans relationer bemöttes genom att anta Erikssons (2015) teoretiska ramverk, som inkluderar fyra dimensioner–intensitet, bredd, varaktighet och djup–för att identifiera hinder och möjligheter vid implementeringen av samverkan. Studien syftar till att öka förståelsen för beställares, huvudentreprenörers och underentreprenörers syn på samverkan i förhållande till varandra för att underlätta implementeringen av samverkan. Syftet med studien uppnåddes genom att besvara följande frågor: 1. Vilka är hindren och möjligheterna för att implementera projektsamverkan ur varje aktörs perspektiv i förhållande till varandra?2. Vad kräver beställare, huvudentreprenörer respektive underentreprenörer i förhållande till varandra för att främja projektsamverkan? Data samlades in genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i samarbete med ett företag med individer från de tre intressentgrupperna: beställare, huvudentreprenör och underentreprenörer. Slutsatserna visar att även om aktörerna har mindre skillnader i hur de definierar samverkan, är de överens om tre nyckelfaktorer som påverkar implementeringen: tillit, öppenhet och högt engagemang.Således visar de huvudsakliga slutsatserna av avhandlingen att för att främja projektsamverkan i byggbranschen krävs det att aktörer gemensamt definierar samverkan för att enas om en förståelse och hantera olika synsätt. Medvetenhet om fördelarna kan öka öppenheten. Att etablera tillit och öppenhet tidigt bör göras genom en blandning av formella och informella aktiviteter för att utveckla relationer både på en professionell och personlig nivå. Inledningsvis bör båda typerna av aktiviteter vara frekventa, med informella aktiviteter bibehållna under produktionsfasen medan frekvensen av formella aktiviteter minskas.  Tidig bred aktör medverkan säkerställer gemensamma förväntningar och vision. Omfattningen bör smalnas av från beställarens sida mot produktionsfasen för att förbättra kommunikationen. Viktiga underentreprenörer bör samordna sitt arbete med varandra från början, och beställaren bör förbli engagerad och visa sin närvaro under produktionsfasen för att främja samarbete. Att välja naturligt samarbetsvilliga individer som kan påverka andra är avgörande. För att bibehålla samverkansattityden genom hela projektet krävs att samma individer är involverade i alla faser.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, från både underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fått synpunkter på vilka dessa problem är, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar på problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ”teman” i rapporten, har framförts från intervjukandidaterna. Det är punkter som påverkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer:  -     Säkerhet (arbetsmiljösäkerhet -     Lagbas kontra arbetsledare   -     Arbetsberedningar   -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer   -     Möten (byggmöte och basmöte)   -     Arbetslivserfarenhet   -     Ändrings- och tilläggsarbeten   -     Tidsplanering   Den insamlande informationen är analyserad och presenterad enligt ovanstående teman med en tematisk analys. På så sätt blir resultatet överskådligt och lättare att presentera för läsaren.  Vår slutsats är att samarbetet mellan JM Entreprenad A B och underentreprenörerna kan påverkas i positiv riktning om de åtta punkterna beaktas. Vi styrker denna slutsats med att samtliga teman är hämtade direkt från idag aktiva arbetsledare och platschefer. / In this report we investigate the problems in the cooperation between JM Entreprenad AB and its subcontractors.  With the aid of semi constructed interviews with supervisors and foremen, from both the subcontractors and JM Entreprenad AB, we have received point of views on what these problems are, what the consequences are and eventual solutions to solve the problems.  Eight points that we refer to as “themes” in the report, has been brought forth by interviewed supervisors and foremen. These are points that affect the cooperation between the two sides out in the production. They list as follows:   -     Safety   -     Foreman or Supervisor   -     Work preparations   -     The cooperation between different subcontractors   -     Meetings   -     Work experience   -     Change and added work   -     Planning   The information received is analyzed and presented according to themes derived with a thematic analysis. That ensures that the results become easier to present to the reader.  Our conclusion is that the cooperation between JM Entreprenad AB and its subcontractors can be influenced in a positive direction if these eight themes are considered. We underline this conclusion with the point that all these themes derive s directly from supervisors and site managers.