When clients more often choose to transfer from” traditional” design-bid-build contracts to design-build contracts it creates consequences of risks and possibilities for all involved parties. In collaboration with Skanska as a case company and their division “Väg och Anläggning i Väst”, this thesis was conducted as a qualitative study with the intention to examine what consequences it have on the contractor when an increased amount of contracts transfer from design-bid-build to design-build. This thesis shows that the contractor agrees that there are some difficulties with design-build contracts, and that the transition from design-bid-build to design-build takes place in a relatively short time, also that the contractor and the client lack the experience and skills required to perform a good project without major complications. Many of the problems that occur today can be derived to individuals and their communication skills, by increasing cooperation and open up for a better dialogue between the parties, which creates opportunity for both the client and the contractor to gently adjust to the changes that the transition to design-build contracts means. An Increased cooperation and a more open communication, will result in better working conditions and a better end product.

Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant. Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way. We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project. We have interviewed the following categories of personnel: Project Manager, Main Contractor, Foreman, Architect, Constructor and Subcontractors. The purpose of this thesis is to describe how the partnering cooperation at Carlstad Conference Center works and how this approach differs from a traditional design and build contract. The goal is then to describe the differences in economics, organization and quality. We have found that partnering is an excellent way of cooperation in projects that are highly complex and where the client can´t really define his product. In projects that are more of a standardized nature the design and build contract seems better. We have also found that it is positive that the main contractor is involved together with the architect and the constructor in the early stages of the project and contributes with his knowledge on how to build in an effective way. From an economic point of view we have found that the profits that the contractors make in a partnering project are not as big as it may have been in a traditional design and build contract but on the other hand it´s almost impossible to make a loss which makes it a safe way to build. We have also found that it´s a more simple way of working since the involved parties don´t have to argue about extra costs and additional works. When it comes to the quality of the finished product the views varies depending on who you ask. Generally speaking it´s the main contractor that believes the quality should end up the same as with a normal design and build contract. Almost everyone else believes that the quality should get better. Everyone that has been interviewed believes that partnering is the best way to build projects like Carlstad Conference Center.

Entreprenadformen totalentreprenad är en av de vanligaste former inom svensk husbyggande, likväl för Fastighetskontoret Västerås Stad är det den entreprenadform som används mest. Idag råder det bostadsbrist i Västerås stad på grund av den senaste tidens befolkningsökning samt det ökade flyktingmottagandet. Detta har lett till en press att ständigt bygga nya bostäder, samt att utföra ombyggnationer av befintliga fastigheter för att kunna anpassas till de uppstående behoven. På grund av denna tidspress som finns är det naturligt att man letar efter sätt att bygga snabbt på. Då totalentreprenad har den fördelen att kunna överlappa produktion och projektering tidsmässigt, leder detta till tidsmässiga fördelar och ses då som ett fördelaktigt val för Fastighetskontoret. Att Fastighetskontoret väljer att utföra ombyggnationer av befintliga bostäder är positivt, då det inte alltid finns nya marker att bygga nyproduktioner på. Dessutom vinner man tid på att utföra en ombyggnation, då det redan finns en befintlig fastighet och man redan där ligger före i tiden jämfört mot nyproduktion. Det här arbetet syftade till att fastställa vilka brister som fanns i planering och samordning i projektering- och produktionsfasen specifikt inom ett genomfört ombyggnationsprojekt hos Fastighetskontoret Västerås Stad. Efter att dessa brister var identifierade gavs det förslag till förbättringar i den nuvarande checklistan som användes utav projektledare. Initialt inleddes en arkivanalys av dokumentationen som fanns tillgänglig i en databas hos Fastighetskontoret där alla dokument granskades och blev studerade. Med hjälp av denna information kunde intervjufrågor utformas samt relaterad litteratur sökas, vilket utgjorde underlag till den teoretiska delen. Vidare utfördes en kvalitativ metod i form av intervjuer med nyckelpersoner inom totalentreprenaden och Fastighetskontoret som resultatet av detta arbete baserats på. Resultatet visade bland annat att planeringen av det studerade projektet inte hade några större brister, däremot fanns det vissa brister i kommunikation och samordning. En brist i kommunikation och samordning som visades var överlämningen av kunskap, erfarenheter och information mellan olika skeden i projektet, främst efter upphandling. Ifall man kunde se till att fler medlemmar från förprojekteringen kunde vara med i detaljprojekteringen skulle det kunna leda till att kunskapen och erfarenheten behölls kvar även i detta skede. Det visade sig också att Fastighetskontoret var ibland för detaljerade i sitt förfrågningsunderlag, då man angav både tekniska lösningar och funktionskrav. Därför var ett av förslagen på förbättringar att styra Fastighetskontorets konstruktörer på ett bättre sätt, då de bidrog till väldigt detaljerade ritningar. Förslaget var att införa en extra checklista för konstruktörerna som gav dem en hänvisning till hur deras ritningar ska förhålla sig till projektet.

<p>Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant.</p><p>Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way.</p><p>We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project. We have interviewed the following categories of personnel: Project Manager, Main Contractor, Foreman, Architect, Constructor and Subcontractors.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how the partnering cooperation at Carlstad Conference Center works and how this approach differs from a traditional design and build contract. The goal is then to describe the differences in economics, organization and quality.</p><p>We have found that partnering is an excellent way of cooperation in projects that are highly complex and where the client can´t really define his product. In projects that are more of a standardized nature the design and build contract seems better. We have also found that it is positive that the main contractor is involved together with the architect and the constructor in the early stages of the project and contributes with his knowledge on how to build in an effective way.</p><p>From an economic point of view we have found that the profits that the contractors make in a partnering project are not as big as it may have been in a traditional design and build contract but on the other hand it´s almost impossible to make a loss which makes it a safe way to build. We have also found that it´s a more simple way of working since the involved parties don´t have to argue about extra costs and additional works.</p><p>When it comes to the quality of the finished product the views varies depending on who you ask. Generally speaking it´s the main contractor that believes the quality should end up the same as with a normal design and build contract. Almost everyone else believes that the quality should get better.</p><p>Everyone that has been interviewed believes that partnering is the best way to build projects like Carlstad Conference Center.</p>

Samverkan har blivit ett populärt ledningssätt i samhällsbyggnadssektorn och förordas i komplexa projekt med stora osäkerheter, specialanpassningar och tidspress. Det innefattar i stora drag ett strukturerat samarbete mellan beställare, entreprenörer och konsulter med kärnfunktioner som öppen bokföring, startworkshopar och gemensamma målbilder. I samhällsbyggnadssektorn är ett av kärnproblemen att projekten är uppdelade i olika skeden och länkarna mellan olika roller och skeden blir svår att hantera vilket lätt leder till konflikter, samverkan är ett tillvägagångssätt som har lyfts för att förbättra detta. I studien används begreppet samverkansstrategi för att beskriva hur samverkan ser ut ett projekt, både till den upphandlingsstrategi som används men även kring de dimensioner Eriksson (2015) konstruerat för samverkan i sitt ramverk där bredd, intensitet, varaktighet och djup används. Effekter av en stor bredd i samverkan med fler aktörer har dock inte studerats i någon större utsträckning trots att byggprojekt ofta innehåller en stor mängd deltagare, där fler kompetenser är en förutsättning för en snabbare byggprocess. Studiens ambition är därför att studera hur en större bredd med fler entreprenörer i samverkan påverkar samverkan i projekten. Dessutom avser studien fokusera på hur en stor bredd i samverkan mer fler entreprenörer påverkar i de tidiga skedena, där kvaliteter och det ekonomiska utfallet av olika delar bestäms. Ytterligare så är cocreation (ungefär: samutveckling, samproduktion) ett begrepp som har lyfts som en metod för företag att förbättra sin produktivitet och bli mer konkurrenskraftiga. Trots att begreppet är snarlikt med samverkan så handlar co-creation mer specifikt om att aktörerna tillsammans med kunden har en aktiv dialog och problemlöser och bearbetar produkten tillsammans. Här har cocreation möjlighet att förstärka både utforskande av ny, och nyttjande av redan känd kunskap men det har mest studerats mellan beställare och entreprenör. Därför är studiens inriktning även att utforska hur samverkansstrategier med en större bredd med fler underentreprenörer påverkar co-creation. En fallstudiemetod valdes då den är lämplig för att förklara hur olika aspekter påverkar varandra, den huvudsakliga datainsamlingen i studien var en intervjustudie med totalt 15 intervjuer fördelat på tre projekt med vissa skillnader i samverkansstrategier. Intervjuer hölls med roller från underentreprenörer, huvudentreprenör och beställare och även två samverkansledare. Ett av projekten hade underentreprenörer medverkande från systemhandlingsskedet och två av projekten planerade att involvera underentreprenörer från bygghandlingsskedet. Intervjuerna kompletterades med observationer och arkivstudier varefter empirin analyserades utifrån de olika samverkansstrategierna. Resultat från studien visar att samverkan är lämpligt för projekt med tidspress och dessutom bör då mer vikt läggas vid samverkansstrategin, med en större samverkansbredd som ett alternativ. Det teoretiska bidrag studien gör är att ytterligare stärka Erikssons (2015) ramverk när det kommer till att bredd och intensitet ska beskrivas tillsammans för att förstå samverkan, likadant med bredd och varaktighet. Det här innebär att en samverkansstrategi med en större bredd kan stärka samverkan genom att lägga större vikt vid intensiteten, exempelvis genom en samverkansform med samverkansledare och startworkshop. Det innebär också att samverkan kan stärkas i en större bredd genom en längre varaktighet mellan aktörerna, till exempel med prekvalificering av underentreprenörer från tidigare samarbeten. Studien visar också att lärandeprocesserna kunskapsutbyte, anpassning och stegvis utveckling är något som kommer ur co-creation i en större bredd men att det här är starkt relaterat till vilken samverkansvaraktighet som gäller. Teorin pekar på största effekt vid involvering mellan programhandlingsskede och bygghandlingsskede och studiens bidrag är att bygghandlingsskedet anses för sent om syftet är att låta underentreprenörer bidra med alternativa lösningar. Ytterligare visar resultat från studien att underentreprenörer som involveras vill ha någonting att utgå ifrån för att komma igång, det vill säga en kravlista alternativt en handling att omarbeta. En mindre bredd kan väljas om beställaren och eventuellt huvudentreprenören vill ha mer flexibilitet i utformningen, däremot minskar totalentreprenader enligt teorin beställarens inflytande, även om det lyfts som flexibelt i kommunala samverkansprojekt där risken minskas för överklaganden. Teknisk kunskap hos aktörerna och beställarnärvaro med beslutsförmåga lyfts som viktiga faktorer när det kommer till både samverkan och co-creation.

As a result of the so called “Million Program” between the years 1965 – 1975 the design-build contract had its breakthrough in Sweden. Since then, the contract form has become increasingly common and now holds a strong position on the Swedish market. In design-build contracts it’s usual that the design and production time is overlapping. The contract form gives an opportunity to build in less time because the production can begin before the building is fully designed. These premises demands good collaboration between the contractor and the designers because they are working closer and are more dependent of each other, compared to other contract forms. The collaboration becomes even more important in large construction projects as more partners and larger organizations are involved. The purpose of this essay is to highlight both contractors and designers opinions, attitudes and perceptions of how they want to work in large construction projects performed on design-build contracts. Based on this the essay should present how the partners should work in relation to each other, to achieve improved collaboration in future projects. In addition to the literature review made to provide a background and put the study in a context, three case studies have been carried out. The studied projects are Swedbank Arena in Solna, Hotel Courtyard by Marriott in Kungsholmen and Hotel Clarion at Stockholm Arlanda airport. The case studies consist mainly of interviews with leaders in both the designer and contractor organizations in the various projects. The following are some of the conclusions summarized from the analysis made in this essay: How should the contractor and designer work to achieve better collaboration in future construction projects? Test new forms of collaboration, such as partnering with designers as a participant together with the developer and contractor Create common economic incentives Use joint project offices (collocation) to a greater extent Earmark money for learning and experience feedback Keywords: design-build contract, partnering, relationship, communication, learning, experience feedback.

With an increasing population and need of housing, Sweden needs more availible apartments and cost efficent solutions. The organisation for public housing in Sweden has responded to this situation a couple of years ago with predefined buildings called ”Kombohus” available to purchase for the companies that work within public housing. The approach for this study is to compare these to ordinary construction projects with focus on the extra costs and eventually use the full potential of these buildings with less extra costs. The casestudy is based on AB Gavlegårdarnas organisation and construction projects. Three Kombohus and two traditional projects are compared to see the difference in the final price, which project has the best prediction of the final cost, and how the work of improvement can be used to minimize the extra costs. The study shows that Kombohusen are the cheapest to build, but also have more space to reduce the cost even more. The traditional projects are completed within 1% of the offered and predicted cost. Kombohusen differ from plus 16% and 17% to minus 11% below the offered cost. As an improvement it is suggested that a more uniform documentation when the projects are finished is needed, as a way to see what has been included or not in the different posts. When more similar projects are completed, the knowledge of what made the major extra costs will prevent the same type of cost to appear. The knowledge and experience feedback is very important for future projects and the chance of making a correct estimated cost. / <p>Presentation på distans med videomöte.</p>

Den svenska anläggningsmarknaden är under förändring. I ett initiativ att utveckla och effektivisera branschen har de statliga beställarna, med Trafikverket i täten, satsat på att renodla beställarrollen. En stor del av denna satsning bygger på att öka andelen projekt som upphandlas som totalentreprenader. Detta ger dock inte bara förändringar för beställarna, utan även entreprenörer och resten av marknaden måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka hur förändringen av anläggningsmarknaden mot fler totalentreprenader påverkar entreprenörers förutsättningar att driva framgångsrika projekt, samt hur de bör anpassa sina projektorganisationer för att uppnå detta. För att svara på detta övergripande syfte behandlar arbetet följande forskningsfrågor: Hur påverkas entreprenörens möjlighet till framgångsrika och lönsamma projekt i totalentreprenader? Hur påverkar övriga delar av upphandlingsstrategin entreprenören då den är totalentreprenör? Hur ska entreprenörer anpassa sina projektorganisationer, avseende kompetens och roller, för att möta den förändrade rollen gentemot beställaren? Examensarbetet är skrivet hos Skanska Sverige AB, region Väg och anläggning Stockholm. Metoden är uppdelad i tre studier. Den första är en litteraturstudie på tidigare forskning, med fokus på vetenskapliga artiklar. Den andra är en kvantitativ studie på lönsamhetsdata från tidigare projekt, erhållen från Skanska. Denna studie omfattar dels en jämförelse mellan utförande­entreprenad och totalentreprenad, dels en analys av övriga delar i upphandlingsstrategin. Den tredje är en intervjustudie med personer som har haft olika roller i totalentreprenader. Resultatet visar på att entreprenörer som är medvetna om den skillnad totalentreprenader medför, samt är väl förberedda för dem, har goda chanser att uppnå framgångsrika och lönsamma projekt. Det är också viktigt för entreprenören att vara medveten om alla förutsättningar i entreprenaden, inte bara entreprenadform. Utvecklingen går mot entreprenader med högre grad av samverkan än tidigare. Detta medför att entreprenören både måste vara samarbetsinriktad samt välja beställare, konsulter och underentreprenörer som är detsamma. Entreprenörens ökade osäkerheter och risker i totalentreprenader medför ökade krav på dess kompetens och organisationsstruktur. En viktig del är att tillsätta en projekteringsledning som klarar av att leda projekteringen så att rätt handlingar tas fram. Därutöver tillkommer även en rad ytterligare kritiska faktorer, så som en tydlig riskfördelning, tidigt upprättad riskanalys, kunskaper i ABT och kontraktsfrågor, tydlig ansvarsfördelning samt tilldelning av nyckelroller så tidigt som möjligt. Ökningen av anbudsutvärderingar på mjuka parametrar, främst på totalentreprenörens projektorganisation, visar på att även beställarna värderar vikten av totalentreprenörens kompetens högt. / The Swedish infrastructure and construction market is changing. To develop and improve the efficiency of the industry, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) have made an initiative to change their role towards more of a professional client. A large part of this initiative is based on increasing the percentage of projects procured as design-build projects. This will, however, not only lead to changes for the clients, but also contractors and the rest of the market must adapt to the new conditions. The purpose of this study is to investigate how the change of the infrastructure and construction market towards more design-build projects affects contractors’ possibilities for successful projects, and how they should adapt their organizations to achieve this. To answer this general objective, the thesis is based on the following research questions: How are the contractor’s possibilities for achieving successful and profitable projects affected in design-build projects? How does the rest of the client’s procurement strategy affect the design-build contractor? How should contractors adapt their project organizations, in terms of expertise and roles, to meet the changing role towards the client? This thesis is written at Skanska in Stockholm, Sweden. The method comprises three studies. The first is a literature review of previous research, with a focus on scientific articles. The second is a quantitative study on profitability data from previous projects, obtained from Skanska. This study includes both a comparison between design-bid-build and design-build projects, and an analysis of other parts in the client’s procurement strategy. The third is an interview with people who have had different roles in design-build projects. The results indicate that contractors who are aware of the difference design-build projects entails, and are well prepared for them, have good chances to achieve successful and profitable projects. It is also important for the contractor to be aware of all parts in the contract, not just the project delivery system. The trend is toward a higher degree of client–contractor collaboration. This indicates that the contractors, clients, consultants and subcontractors must be able to be cooperative. The contractor’s increased uncertainties and risks in design-build projects entail increased demands on its expertise and organizational structure. An important part is to appoint a design manager capable of managing the design so that the right documents and drawings are produced. In addition, other critical factors are a clear allocation of risks, an early established risk analysis, knowledge in contract issues, a clear division of responsibilities and to assign key roles as early as possible. The increased usage of soft parameters in tender evaluations, mainly on the contractor’s organization, show that the clients value the contractor’s competences highly.

Purpose: Alteration labour, additional labour and retiring labour are the sort of extra work that the contractor can add in addition to the original order. The management of this type of construction work have comprehensive variation from project to project. This sort of work provides changes in both labour hours and project costs. In other words, a high amount of these will increase the project costs. The goal with this thesis is to identify the success factors that contributes to better management process of alteration labour, additional labour and retiring labour for renovation and redevelopment projects.  Method: This thesis has been made with qualitative research. Literature study, document analysis and semi structured interviews are the methods that have been used. The literature study provided insight in the already available research in this area. The document analysis gave understanding of the company and comprehension regarding the amount of alteration labour, additional labour and retiring labour for each project. Lastly the interviews provided profound knowledge to how the employees at Skanska Direkt manage their handling process, and which type of improvements they thought will make positive change.  Findings: The thesis has resulted in clear and concrete factors that contribute to the management process for alteration labour, additional labour and retiring labour. There have not been presented any new methods for this, however the success factors have been brought to light. Both the empiricism and theory show that a symbiosis between the design, the number of crewmembers, documentation and registration, the cooperation with the client and the possibility for the co-workers to understand and know the project is of most importance. Implications: By implementing the success factors presented in this report the amount of alteration labour, additional labour and retiring labour can be reduced. The labour that anyway emerge can be handled in a smarter and more efficient ways. The implications of this actions will for instance result in lower personnel costs, gainful cooperation’s between contractors and client, less risk for penalty expenses connected to delays. And no more than a successful company.  Limitations: The thesis only contains research including four different projects. There has been no comparison between new construction and redevelopment. The research has not taken the clients aspects into consideration. The result of this research study will be useful for average and large construction companies focusing on renovation and redevelopment projects.  Keywords: Alteration labour, additional labour, retiring labour, turnkey contract, general contract, renovation, redevelopment, project planning, construction documents, cooperation.

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras. Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson &amp; Hammarlund 1996). I projekteringsskedet planerar man hur bygget ska utföras så detaljerat som möjligt. Man ser bl.a. till så att allt funkar ritningsmässigt så att allt får plats då det ofta är trånga utrymmen. Syftet med rapporten är att ta reda på vilka fel som uppstår på de byggarbetsplatserna som kan härledas till projekteringsfasen. Vi tog reda på orsaken till att felen uppstod samt vad det gav för konsekvenser för projektet. Vi har samarbetat med två olika byggentreprenörer, Byggklason AB i Vimmerby och Peab i Arvika, där vi har följt ett byggprojekt per byggentreprenör. Vi har varit med ute på projekten där vi har försökt observera fel samt även tagit reda på fel via samtal. Med fel menar vi att det är något som inte blev som det planerades, en avvikelse i planeringen. Kan även vara fel som ger stopp eller försening av något slag. Vi har även hittat information med hjälp av litteraturstudier av rapporter, studentlitteratur och artiklar från internet. Men resultatet grundar sig mestadels på våra egna observationer på plats och genom samtal med olika tjänstemän. De fel som uppstod var brist på engagemang en faktor som var stor på båda projekten. Det har även framkommit att dålig kommunikation och förberedelse inför projekteringsmöten har varit något som bidragit till en del fel på byggarbetsplatsen, även okunskap, tidspress och oklara önskemål har bidragit till fel. För att ett byggprojekt ska ha så få störningar som möjligt bör man ha gott om tid för planering, inläsning och byggnation. Men även bra samarbete, kommunikation samt noggrannhet är viktigt för att ett byggprojekt ska fungera korrekt. / Errors that occur in a construction project often leads to overspending and a flawless project is next to impossible to achieve. However, one can try to reduce the risk of errors through good planning. Planning phase of a construction project is a very important part of the project, that's where you get into the construction project will be undertaken. Typically, it is unclear where the errors start but in the analyzes made by the Swedish Construction Federation, R-West and Chalmers during 1994-1996 has shown that errors often have their roots already in the start of the clients, designers, material suppliers and providers. Is there an error in the beginning, it is clear throughout the process, the designer does not check whether the architect or designer has done wrong, but based just on. (Josephson and Hammarlund 1996). In the design stage plan how the construction should be carried out in as much detail as possible. You see that everything works drawing wise so that everything fits as it is often confined spaces. The purpose of this report was to determine which wrongs occurs of the construction sites we have visited and why they occur and to recommend what they can do to avoid these mistakes in future projects. We have worked with two different contractors, Construction Klason AB in Vimmerby and Peab in Arvika, where we have been following a construction project at the building contractor. We have been out on the projects in which we have tried to observe the defects and also found some through the call. With errors, we believe that it is something that was not as it was planned, a deviation in the planning. It can also be wrong to give a stop or delay of any kind. We also found information through literature reports, student literature and articles from the internet. But the result is based mostly on our own observations on the ground and through conversations with various officials. The errors that occurred were due to lack of commitment a factor that was great on both projects. It has also emerged that poor communication and preparation for the planning meetings has been something that has contributed to some errors on the construction site, even ignorance, time pressure and unclear requirements have contributed to the failure. For a construction project should have as little disruption as possible, you should have plenty of time for planning, scanning and construction. But even good collaboration, communication, and accuracy is important for a construction project to work correctly.