Samverkan har blivit ett populärt ledningssätt i samhällsbyggnadssektorn och förordas i komplexa projekt med stora osäkerheter, specialanpassningar och tidspress. Det innefattar i stora drag ett strukturerat samarbete mellan beställare, entreprenörer och konsulter med kärnfunktioner som öppen bokföring, startworkshopar och gemensamma målbilder. I samhällsbyggnadssektorn är ett av kärnproblemen att projekten är uppdelade i olika skeden och länkarna mellan olika roller och skeden blir svår att hantera vilket lätt leder till konflikter, samverkan är ett tillvägagångssätt som har lyfts för att förbättra detta. I studien används begreppet samverkansstrategi för att beskriva hur samverkan ser ut ett projekt, både till den upphandlingsstrategi som används men även kring de dimensioner Eriksson (2015) konstruerat för samverkan i sitt ramverk där bredd, intensitet, varaktighet och djup används. Effekter av en stor bredd i samverkan med fler aktörer har dock inte studerats i någon större utsträckning trots att byggprojekt ofta innehåller en stor mängd deltagare, där fler kompetenser är en förutsättning för en snabbare byggprocess. Studiens ambition är därför att studera hur en större bredd med fler entreprenörer i samverkan påverkar samverkan i projekten. Dessutom avser studien fokusera på hur en stor bredd i samverkan mer fler entreprenörer påverkar i de tidiga skedena, där kvaliteter och det ekonomiska utfallet av olika delar bestäms. Ytterligare så är cocreation (ungefär: samutveckling, samproduktion) ett begrepp som har lyfts som en metod för företag att förbättra sin produktivitet och bli mer konkurrenskraftiga. Trots att begreppet är snarlikt med samverkan så handlar co-creation mer specifikt om att aktörerna tillsammans med kunden har en aktiv dialog och problemlöser och bearbetar produkten tillsammans. Här har cocreation möjlighet att förstärka både utforskande av ny, och nyttjande av redan känd kunskap men det har mest studerats mellan beställare och entreprenör. Därför är studiens inriktning även att utforska hur samverkansstrategier med en större bredd med fler underentreprenörer påverkar co-creation. En fallstudiemetod valdes då den är lämplig för att förklara hur olika aspekter påverkar varandra, den huvudsakliga datainsamlingen i studien var en intervjustudie med totalt 15 intervjuer fördelat på tre projekt med vissa skillnader i samverkansstrategier. Intervjuer hölls med roller från underentreprenörer, huvudentreprenör och beställare och även två samverkansledare. Ett av projekten hade underentreprenörer medverkande från systemhandlingsskedet och två av projekten planerade att involvera underentreprenörer från bygghandlingsskedet. Intervjuerna kompletterades med observationer och arkivstudier varefter empirin analyserades utifrån de olika samverkansstrategierna. Resultat från studien visar att samverkan är lämpligt för projekt med tidspress och dessutom bör då mer vikt läggas vid samverkansstrategin, med en större samverkansbredd som ett alternativ. Det teoretiska bidrag studien gör är att ytterligare stärka Erikssons (2015) ramverk när det kommer till att bredd och intensitet ska beskrivas tillsammans för att förstå samverkan, likadant med bredd och varaktighet. Det här innebär att en samverkansstrategi med en större bredd kan stärka samverkan genom att lägga större vikt vid intensiteten, exempelvis genom en samverkansform med samverkansledare och startworkshop. Det innebär också att samverkan kan stärkas i en större bredd genom en längre varaktighet mellan aktörerna, till exempel med prekvalificering av underentreprenörer från tidigare samarbeten. Studien visar också att lärandeprocesserna kunskapsutbyte, anpassning och stegvis utveckling är något som kommer ur co-creation i en större bredd men att det här är starkt relaterat till vilken samverkansvaraktighet som gäller. Teorin pekar på största effekt vid involvering mellan programhandlingsskede och bygghandlingsskede och studiens bidrag är att bygghandlingsskedet anses för sent om syftet är att låta underentreprenörer bidra med alternativa lösningar. Ytterligare visar resultat från studien att underentreprenörer som involveras vill ha någonting att utgå ifrån för att komma igång, det vill säga en kravlista alternativt en handling att omarbeta. En mindre bredd kan väljas om beställaren och eventuellt huvudentreprenören vill ha mer flexibilitet i utformningen, däremot minskar totalentreprenader enligt teorin beställarens inflytande, även om det lyfts som flexibelt i kommunala samverkansprojekt där risken minskas för överklaganden. Teknisk kunskap hos aktörerna och beställarnärvaro med beslutsförmåga lyfts som viktiga faktorer när det kommer till både samverkan och co-creation.

Den svenska anläggningsmarknaden är under förändring. I ett initiativ att utveckla och effektivisera branschen har de statliga beställarna, med Trafikverket i täten, satsat på att renodla beställarrollen. En stor del av denna satsning bygger på att öka andelen projekt som upphandlas som totalentreprenader. Detta ger dock inte bara förändringar för beställarna, utan även entreprenörer och resten av marknaden måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka hur förändringen av anläggningsmarknaden mot fler totalentreprenader påverkar entreprenörers förutsättningar att driva framgångsrika projekt, samt hur de bör anpassa sina projektorganisationer för att uppnå detta. För att svara på detta övergripande syfte behandlar arbetet följande forskningsfrågor: Hur påverkas entreprenörens möjlighet till framgångsrika och lönsamma projekt i totalentreprenader? Hur påverkar övriga delar av upphandlingsstrategin entreprenören då den är totalentreprenör? Hur ska entreprenörer anpassa sina projektorganisationer, avseende kompetens och roller, för att möta den förändrade rollen gentemot beställaren? Examensarbetet är skrivet hos Skanska Sverige AB, region Väg och anläggning Stockholm. Metoden är uppdelad i tre studier. Den första är en litteraturstudie på tidigare forskning, med fokus på vetenskapliga artiklar. Den andra är en kvantitativ studie på lönsamhetsdata från tidigare projekt, erhållen från Skanska. Denna studie omfattar dels en jämförelse mellan utförande­entreprenad och totalentreprenad, dels en analys av övriga delar i upphandlingsstrategin. Den tredje är en intervjustudie med personer som har haft olika roller i totalentreprenader. Resultatet visar på att entreprenörer som är medvetna om den skillnad totalentreprenader medför, samt är väl förberedda för dem, har goda chanser att uppnå framgångsrika och lönsamma projekt. Det är också viktigt för entreprenören att vara medveten om alla förutsättningar i entreprenaden, inte bara entreprenadform. Utvecklingen går mot entreprenader med högre grad av samverkan än tidigare. Detta medför att entreprenören både måste vara samarbetsinriktad samt välja beställare, konsulter och underentreprenörer som är detsamma. Entreprenörens ökade osäkerheter och risker i totalentreprenader medför ökade krav på dess kompetens och organisationsstruktur. En viktig del är att tillsätta en projekteringsledning som klarar av att leda projekteringen så att rätt handlingar tas fram. Därutöver tillkommer även en rad ytterligare kritiska faktorer, så som en tydlig riskfördelning, tidigt upprättad riskanalys, kunskaper i ABT och kontraktsfrågor, tydlig ansvarsfördelning samt tilldelning av nyckelroller så tidigt som möjligt. Ökningen av anbudsutvärderingar på mjuka parametrar, främst på totalentreprenörens projektorganisation, visar på att även beställarna värderar vikten av totalentreprenörens kompetens högt. / The Swedish infrastructure and construction market is changing. To develop and improve the efficiency of the industry, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) have made an initiative to change their role towards more of a professional client. A large part of this initiative is based on increasing the percentage of projects procured as design-build projects. This will, however, not only lead to changes for the clients, but also contractors and the rest of the market must adapt to the new conditions. The purpose of this study is to investigate how the change of the infrastructure and construction market towards more design-build projects affects contractors’ possibilities for successful projects, and how they should adapt their organizations to achieve this. To answer this general objective, the thesis is based on the following research questions: How are the contractor’s possibilities for achieving successful and profitable projects affected in design-build projects? How does the rest of the client’s procurement strategy affect the design-build contractor? How should contractors adapt their project organizations, in terms of expertise and roles, to meet the changing role towards the client? This thesis is written at Skanska in Stockholm, Sweden. The method comprises three studies. The first is a literature review of previous research, with a focus on scientific articles. The second is a quantitative study on profitability data from previous projects, obtained from Skanska. This study includes both a comparison between design-bid-build and design-build projects, and an analysis of other parts in the client’s procurement strategy. The third is an interview with people who have had different roles in design-build projects. The results indicate that contractors who are aware of the difference design-build projects entails, and are well prepared for them, have good chances to achieve successful and profitable projects. It is also important for the contractor to be aware of all parts in the contract, not just the project delivery system. The trend is toward a higher degree of client–contractor collaboration. This indicates that the contractors, clients, consultants and subcontractors must be able to be cooperative. The contractor’s increased uncertainties and risks in design-build projects entail increased demands on its expertise and organizational structure. An important part is to appoint a design manager capable of managing the design so that the right documents and drawings are produced. In addition, other critical factors are a clear allocation of risks, an early established risk analysis, knowledge in contract issues, a clear division of responsibilities and to assign key roles as early as possible. The increased usage of soft parameters in tender evaluations, mainly on the contractor’s organization, show that the clients value the contractor’s competences highly.

Samhället är i stort behov av nya innovativa varor och tjänster för att lösa stora framtida utmaningar. Nedbrutet till hälso- och sjukvårdens behov handlar det om att hantera en förändrad demografisk situation, livsstilssjukdomar, sjukhusresistenta bakterier, begränsad personalstyrka, begränsad ekonomi och nationella och internationell miljöpolicy. Hälso- och sjukvården behöver tänka i nya banor för att uppfylla framtida mål om en tillgänglig och patientnära vård som samtidigt är ekologiskt hållbar. Hälso- och sjukvårdssektorn står för nära nog 10 % av Europeiska unionens BNP på 14 000 miljarder Euro och kan genom sin storlek styra ett omfattande belopp mot innovationsfrämjande åtgärder i samhället. Innovativa idéer kan användas i att både förebygga vård och vid själva vårdåtgärden – särskilt viktig i tider av problem med rekrytering av personal. Styrning av pengar mot innovation sker genom upphandling. Här finns stora möjligheter att ”dra” innovativa idéer ur marknaden genom upphandlarens genuina engagemang och vilja till förnyelse. Idag råder ett glapp mellan behov och innovativa alternativa varor och tjänster på marknaden. Detta till mycket stor del på grund av ett för stort avstånd mellan offentlig användare och potentiella leverantörer. Detta orsakar en problematisk paradox särskilt utmärkande för offentlig sektor. - Upphandlaren säger: Vi skulle gärna köpa kostnadseffektiva och miljövänliga produkter om det fanns sådana alternativ. - Leverantören svarar: Vi hade gärna utvecklat och tillverkat sådana produkter om ni hade efterfrågat dem. Syftet med denna studie är att förklara hur risker kan minimeras vid offentlig upphandling inom hälso- och sjukvårdssektorn avseende innovativa produkter. En metod som kan hjälpa potentiella leverantörer att kommersialisera innovativa lösningar och platta ut deras upplevda berg av risker mellan demonstrations- och uppskalningsfaserna. Datainsamlingen för den här avhandlingen är genom litteratur i form av böcker, olika publikationer, presentationer och läromedel. En fallstudie har genomförts på distans för att förtydliga förståelsen för beskriven modell och att den fungerar. Gaynor Whyles och Joram Nauta är författarens viktigaste leverantörer av informativ text, antingen publicerad av dem själva eller av andra rekommenderade författare. Sammanfattning De har genom omfattande postkorrespondens delat sina kunskaper om ett upphandlingsverktyg och hur det framgångsrikt kan tillämpas. Gaynor Whyles är en nyckelperson med mångårig erfarenhet ifrån innovationsupphandling vid brittiska Department of Business, Innovations and Skills och som utvecklare av Forward commitment procurement från en idé till ett praktiskt verktyg. Joram Nauta är den andra nyckelpersonen i sin roll som Senior Projektledare på TNO, och vägvisare under upphandlingsprocessen vid Erasmus Medical Centre. TNO eller nederländska Centrum för Hälsoresurs blev delaktiga redan från projektstarten 2009 och ända fram till att avtal undertecknades 2013. Det finns en upphandlingsmetod som främjar marknadens innovativa idéer och får dem kommersialiserade: Forward Commitment Procurement. Det är en metod som speglar hur det privata näringslivet hanterar försörjningskedjornas värdeskapande aktiviteter genom innovation. Den privata sektorn är tydlig i sin efterfrågan och annonsering av denna. Den kanaliserar ut att det finns ett nödvändigt behov av nytänkande och att den är villig att köpa nytt. Detta tar Forward Commitment Procurement fasta på. Metoden innebär att problem och behov identifieras; behovet annonseras ut i olika medier i god tid och intresserade och innovationsbenägna marknadsparter oavsett erfarenhet bjuds in till konsultation samt att en upphandlingsstrategi utvecklas med tilldelningskriterier och konkurrensdialoger med tänkbara leverantörer. Metoden består således av de tre stegen identifiering, marknadsengagemang och upphandling. Engagemanget med marknadens parter är det utmärkande draget där offentlig myndighet, exempelvis sjukvården, visar viljan att köpa en ny produkt som uppfyller funktionsbaserade kriterier. Samtidigt lär sig myndigheten om marknaden och vilka förutsättningar som gäller för innovation. Överenskommelsen blir att behövlig tid för innovation avsätts, den lösning som bäst uppfyller myndighetens funktionsbaserade kriterier köps samt att myndigheten visar att det finns en större avsättningsmarknad för innovativ lösning. Innovation är nämligen något bra för levererande företag då det ger publicitet, ökade marknadsandelar samt ökad lönsamhet. Vägen mellan innovation och kommersialisering är dock lång och ofta besvärlig, men det kan offentlig sektor hjälpa till med genom att bjuda in andra eventuella kunder vid olika workshops och marknadsdagar. En ”win-win” situation uppstår där sjukvårdens behov tillgodoses eller till och med överträffas, samtidigt som det skapas en lönsam affär för företaget eller konsortiet.

The purpose of this study is to develop knowledge about collaborative procurement strategies and how these strategies can contribute with motivation for an effective project performance in smaller municipal infrastructure projects. The study also aims to develop an understanding about how a construction logistics centre is applicable to an infrastructure project. Also, how the procurement strategies can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre. To achieve the purpose with the study, a case study of Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) with focus on two infrastructure projects with a mandatory utilization of a construction logistic centre, has been examined. By an abductive method, in terms of literature studies and semi- structured interviews, this study results in that partnering and the payment form cost reimbursement have been a considerable important strategy for the project success. The main conclusion in this study is that collaborative procurement strategies and its components are applicable to a smaller municipal infrastructure project. Significant components to obtain an effective project performance has also been found. Furthermore, the study has shown that a construction logistics centre, designed as in Stockholm Royal Seaport, is not fully adapted to infrastructure projects with similar conditions as the two studied projects. This makes it difficult to draw general conclusions about how procurement strategies should be formed to create motivations for an effective utilization of a construction logistic centre. However, suggestions are given about how procurement can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre by using literature studies. Conclusions can be drawn that partnering and a focus on long term relationships has created motivations for the actors to work effective. / Studiens syfte är att skapa kunskap kring samarbetsinriktade upphandlingsstrategier och hur dessa kan skapa drivkrafter mot ett effektivt projektgenomförande i mindre kommunala anläggningsprojekt. Studien syftar även till att skapa en förståelse om hur ett bygglogistikcenter förhåller sig till anläggningsprojekt samt hur upphandlingsstrategin kan skapa drivkrafter mot ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. För att uppnå syftet med studien har en fallstudie av Norra Djurgårdsstaden med fokus på två anläggningsprojekt, med ett obligatoriskt nyttjande av ett bygglogistikcenter, undersökts. Genom en abduktiv forskningsmetod, i form av litteraturstudier och semi- strukturerade intervjuer, resulterar denna studie i att samverkan och ersättningsformen löpande räkning har varit en betydande strategi för projektens framgång. En huvudsaklig slutsats i studien är att samarbetsinriktade upphandlingsstrategier passar i mindre kommunala anläggningsprojekt. Betydelsefulla komponenter för att uppnå ett effektivt projektgenomförande har även påträffats. Dessutom har studien visat att ett bygglogistikcenter, utformat som i Norra Djurgårdsstaden, inte är helt anpassat till ett anläggningsprojekt. Detta gör det svårt att dra slutsatser från resultatet kring hur upphandlingsstrategier bör formas för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. Däremot ger studien förslag på hur entreprenadupphandlingen kan skapa drivkrafter för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter med hjälp av litteraturstudier. Avslutningsvis kan slutsatser dras om att samverkansentreprenader, och ett fokus på långsiktiga relationer, skapar drivkrafter till aktörer att utföra ett effektivt projektgenomförande.