Everywhere you look in today’s society many kinds of people are constantly interacting with each other. Especially in large groups of people working together, the phenomenon is even greater. In the construction industry there are many kinds of parts that need to come together in order to get sustainable and successful results. Therefore the relationship between the contractor and the construction client must be at its best. However, increasing construction costs has led to a debate about the relationship between the contractor and the construction client. Does the relationship need a boost? If so, what will it take in order to keep it in balance and in order of it to maintain it’s good shape?

Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat. Detta examensarbete är ett samarbete mellan Växjö Universitet och Södra skogsägarna ekonomisk förening. Undersökningen har skett dels genom intervjuer av skogsvårdentreprenörer samt genom att dela ut enkäter till dess anställda. Intervjuerna och enkätundersökningarna som genomförts är begränsade till områdena Småland och Blekinge. I resultatdelen beskrivs de intervjuade företagens storlek, utseende och framtidstro. Enligt skogsvårdsmedarbetarnas enkätsvar så har det framkommit att huvuddelen är säsongsanställda (mindre än 6 månader), mer än hälften hade en arbetsvecka på över 45 timmar i veckan, över hälften hade inte genomgått skoglig utbildning och nästan varannan skogsvårdsmedarbetare hade inte jobbat i Sverige tidigare år. Att utreda ifall Södras planteringsbroschyr på medarbetarnas hemspråk har gett något resultat, visar att budskapet i broschyren delvis nått fram.

<p>Efter millennieskiftet har det gjorts mycket få undersökningar om skogarbete. De få forskare som idag velat bedriva studier inom detta fält har haft svårt att få finansiering. Ett sätt att driva studier inom området är att göra examensarbete. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om hur skogsvårdsarbetarnas arbetsmiljö ser ut dag, vilken typ av personer som jobbar i våra skogar och skogsvårdsföretagen ser ut. Syftet är också att utreda ifall en planteringsbroschyr som Södra gett ut på medarbetarnas hemspråk gett något resultat. Detta examensarbete är ett samarbete mellan Växjö Universitet och Södra skogsägarna ekonomisk förening. Undersökningen har skett dels genom intervjuer av skogsvårdentreprenörer samt genom att dela ut enkäter till dess anställda. Intervjuerna och enkätundersökningarna som genomförts är begränsade till områdena Småland och Blekinge. I resultatdelen beskrivs de intervjuade företagens storlek, utseende och framtidstro. Enligt skogsvårdsmedarbetarnas enkätsvar så har det framkommit att huvuddelen är säsongsanställda (mindre än 6 månader), mer än hälften hade en arbetsvecka på över 45 timmar i veckan, över hälften hade inte genomgått skoglig utbildning och nästan varannan skogsvårdsmedarbetare hade inte jobbat i Sverige tidigare år. Att utreda ifall Södras planteringsbroschyr på medarbetarnas hemspråk har gett något resultat, visar att budskapet i broschyren delvis nått fram.</p>

Under de senaste decennierna har ett flertal stora förändringar skett som förändrat förutsättningarna för handel mellan länder. För att skapa tillväxt i dagens globala ekonomi behövs internationalisering av företag. Historiskt sett har det framförallt varit stora multinationella firmor som burit ansvaret för internationell handel, men internationaliseringen av småföretag har ökat markant på senare år och ådragit sig intresse från forskningen. Internationalisering av småföretag kan innebära fördelar för ett lands ekonomi, såsom för företaget självt. Entreprenörens roll är avgörande för ett företags internationella strategi och för förståelsen av företagets internationella agerande. Entreprenörer med internationell erfarenhet har visat sig engagera sitt företag internationellt till en större grad. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan entreprenörens internationella erfarenheter har på ett småföretags exportintensitet. Syftet har uppnåtts genom insamling av kvantitativ data via mejlenkät som skickats ut genom Småföretagarnas riksförbund. Enkäten skickades ut till ca.10000 medlemmar, varav ca.3500 öppnade brevet. Av dessa erhöll vi totalt 336 giltiga svar. För att pröva studiens hypoteser genomfördes statistiska tester på den empiriska datan i dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att entreprenörens internationella erfarenheter har en positiv påverkan på ett småföretags exportintensitet. Slutsatsen för studien är att internationella erfarenheter kan vara en källa av viktig kunskap och humankapital som entreprenören kan dra nytta av i sitt företags exportarbete.

Vida Skog is supplying the whole Vida Ltd’s mills with wood raw material. This study aims to evaluate Vida Skog’s contractors and the relatively new contractorportal and to identify measures that are important for the contractors’ skills. The purpose with the portal is to facilitate co-operation between contractors and buyers by streamlining the logistics of the whole wood supply process. The study was conducted in the form of a questionnaire. Most of the respondents were positive to the portal. Most important for the portal’s functioning is that purchasers upload the contract directives of the objects in time. Suggested improvements in the portal were digital feedback, simplified interface, more and clear information and better maps. The respondents had, in many cases, a long professional experience and in 99 % of cases possessed sufficient forestry education. Most of the respondents were satisfied with the cooperation with their purchasers at Vida Skog and Vida Skog in general.

No description available.

<p>Entreprenör har blivit ett ledord för att få Sverige på fötter, ett hopp om engagemang och framsteg. En mängd utbud av utbildningar och kurser inom området entreprenörskap och företagsuppstartande har skapats under det senaste decenniet.</p><p>Uppsatsen visar på skillnaderna mellan entreprenören och nittonhundratalets egenföretagare, mellan entreprenören och kapitalisten, mellan entreprenören och lönearbetaren. För att åskådliggöra dessa skillnader används teorier av främst Schumpeter.</p><p>De klassiska kardinaldygderna flit, duglighet och hederlighet har omformats till en något annorlunda skepnad. I dagens samhälle går det inte klassificera speciella dygder för entreprenörer där det tidigare existerade tre huvuddygder. Idag existerar det i stället flera olika dygder som entreprenörer använder sig av för att motivera handlingar eller att förklara engagemang. Olika branscher, företagskulturer och den fas företaget befinner sig i gör att både uppfattningen om rollen som entreprenör och dygderna skiljer sig från varandra. Idag handlar det om arbetsamhet, ärlighet och uppriktighet, men de sociala dygderna såsom empati, social kompetens och förmåga att lyssna och vara öppen till nya tankemönster har även brutit sig in. Intervjuer pekar mot att entreprenörer lägger in olika ord i vad som övergripande är snarlik dygd.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka dygder framgångsrika entreprenörer besitter. Jag har även i denna uppsats befattat mig med frågan om dygden överhuvudtaget kan ha något med entreprenörer att göra. Mitt förslag till svar på den frågan har jag indirekt givit: dygd fungerar som ett kriterium även för duglighet, framåtanda och samhällsnyttig. Entreprenörerna som är intervjupersoner i det empiriska underlaget har olika ord att handskas med när det gäller dygd samt att innehållet på exempelvis kardinaldygderna flit, hederlighet och sparsamhet förklaras på lite olika sätt har respondenterna ändå likartad grundsyn på fenomenet.</p>

<p>I denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi går igenom vad som kännetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör från en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher.</p><p> </p><p>Vi har avgränsat oss till de mest framgångsrika entreprenörerna för att se vad som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör. Det är personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framåt. Vi kommer att studera denne framgångsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi.</p><p> </p><p>Vidare kommer vi att använda teori om entreprenören och jämföra det med vår empiri. Empirin är framtagen för att få en verklighetsuppfattning av ämnet. Vi kommer att intervjua en framgångsrik entreprenör och göra direkta jämförelser till teorin. Vår entreprenör är Bert Karlsson. Vi har valt honom för att han passar in som entreprenör i vår studie. Bert är en framgångsrik entreprenör som har en speciell personlighet som ger honom mervärde i hans utövande som affärsman. Hans personlighet är även väldigt tvärtemot den jantelagsmentalitet som finns i Sverige och det innebär att det finns väldigt många olika uppfattningar om honom som person. Han är ett bra exempel på en person som lyckats utan att vara som jantelagen beskriver, därför blir han intressant.</p><p>Vi kommer även att använda färdiga intervjuer för att sammanställa en grund för vår empiri och även ett föra ett samtal med honom för att höra hans åsikter.</p><p> </p><p>Mot slutet kommer vi att diskutera lösningar till vår problemformulering. Vi kommenterar hur vi tänker och våra antaganden bygger på våra jämförelser mellan vår teori och empiri.</p>

I denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi går igenom vad som kännetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör från en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher.   Vi har avgränsat oss till de mest framgångsrika entreprenörerna för att se vad som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör. Det är personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framåt. Vi kommer att studera denne framgångsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi.   Vidare kommer vi att använda teori om entreprenören och jämföra det med vår empiri. Empirin är framtagen för att få en verklighetsuppfattning av ämnet. Vi kommer att intervjua en framgångsrik entreprenör och göra direkta jämförelser till teorin. Vår entreprenör är Bert Karlsson. Vi har valt honom för att han passar in som entreprenör i vår studie. Bert är en framgångsrik entreprenör som har en speciell personlighet som ger honom mervärde i hans utövande som affärsman. Hans personlighet är även väldigt tvärtemot den jantelagsmentalitet som finns i Sverige och det innebär att det finns väldigt många olika uppfattningar om honom som person. Han är ett bra exempel på en person som lyckats utan att vara som jantelagen beskriver, därför blir han intressant. Vi kommer även att använda färdiga intervjuer för att sammanställa en grund för vår empiri och även ett föra ett samtal med honom för att höra hans åsikter.   Mot slutet kommer vi att diskutera lösningar till vår problemformulering. Vi kommenterar hur vi tänker och våra antaganden bygger på våra jämförelser mellan vår teori och empiri.

Entreprenör har blivit ett ledord för att få Sverige på fötter, ett hopp om engagemang och framsteg. En mängd utbud av utbildningar och kurser inom området entreprenörskap och företagsuppstartande har skapats under det senaste decenniet. Uppsatsen visar på skillnaderna mellan entreprenören och nittonhundratalets egenföretagare, mellan entreprenören och kapitalisten, mellan entreprenören och lönearbetaren. För att åskådliggöra dessa skillnader används teorier av främst Schumpeter. De klassiska kardinaldygderna flit, duglighet och hederlighet har omformats till en något annorlunda skepnad. I dagens samhälle går det inte klassificera speciella dygder för entreprenörer där det tidigare existerade tre huvuddygder. Idag existerar det i stället flera olika dygder som entreprenörer använder sig av för att motivera handlingar eller att förklara engagemang. Olika branscher, företagskulturer och den fas företaget befinner sig i gör att både uppfattningen om rollen som entreprenör och dygderna skiljer sig från varandra. Idag handlar det om arbetsamhet, ärlighet och uppriktighet, men de sociala dygderna såsom empati, social kompetens och förmåga att lyssna och vara öppen till nya tankemönster har även brutit sig in. Intervjuer pekar mot att entreprenörer lägger in olika ord i vad som övergripande är snarlik dygd. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka dygder framgångsrika entreprenörer besitter. Jag har även i denna uppsats befattat mig med frågan om dygden överhuvudtaget kan ha något med entreprenörer att göra. Mitt förslag till svar på den frågan har jag indirekt givit: dygd fungerar som ett kriterium även för duglighet, framåtanda och samhällsnyttig. Entreprenörerna som är intervjupersoner i det empiriska underlaget har olika ord att handskas med när det gäller dygd samt att innehållet på exempelvis kardinaldygderna flit, hederlighet och sparsamhet förklaras på lite olika sätt har respondenterna ändå likartad grundsyn på fenomenet.