Under de senaste decennierna har ett flertal stora förändringar skett som förändrat förutsättningarna för handel mellan länder. För att skapa tillväxt i dagens globala ekonomi behövs internationalisering av företag. Historiskt sett har det framförallt varit stora multinationella firmor som burit ansvaret för internationell handel, men internationaliseringen av småföretag har ökat markant på senare år och ådragit sig intresse från forskningen. Internationalisering av småföretag kan innebära fördelar för ett lands ekonomi, såsom för företaget självt. Entreprenörens roll är avgörande för ett företags internationella strategi och för förståelsen av företagets internationella agerande. Entreprenörer med internationell erfarenhet har visat sig engagera sitt företag internationellt till en större grad. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan entreprenörens internationella erfarenheter har på ett småföretags exportintensitet. Syftet har uppnåtts genom insamling av kvantitativ data via mejlenkät som skickats ut genom Småföretagarnas riksförbund. Enkäten skickades ut till ca.10000 medlemmar, varav ca.3500 öppnade brevet. Av dessa erhöll vi totalt 336 giltiga svar. För att pröva studiens hypoteser genomfördes statistiska tester på den empiriska datan i dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att entreprenörens internationella erfarenheter har en positiv påverkan på ett småföretags exportintensitet. Slutsatsen för studien är att internationella erfarenheter kan vara en källa av viktig kunskap och humankapital som entreprenören kan dra nytta av i sitt företags exportarbete.

Kunskap är en förutsättning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krävs för att söka en anställning. Dagens gymnasieungdomar har låg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till många utmaningar för Försvarsmakten gällande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anställd personal istället för värnpliktiga. All personal måste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare på marknaden, något som inte är så lätt. Spe-ciellt när intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strävar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande är majoriteten av de sökande unga män med nordiskt ursprung. En mångfald bland personalen innebär fördelar både för verksamheten i Sverige och utom-lands. Kunskapen och intresset bland personer med annan etniskt härkomst än svensk är lägre än för personer med svensk bakgrund.Många Europeiska länder har på senare år genomfört samma förändring i personalsystemet som Sveriges försvarsmakt gör idag. I dessa länder finns erfarenheter och lärdomar som För-svarsmakten bör utnyttja. Åtgärder har i dessa länder vidtagits för att bättre lyckas med re-kryteringen, åtgärder som haft varierande resultat.