Samhället är i stort behov av nya innovativa varor och tjänster för att lösa stora framtida utmaningar. Nedbrutet till hälso- och sjukvårdens behov handlar det om att hantera en förändrad demografisk situation, livsstilssjukdomar, sjukhusresistenta bakterier, begränsad personalstyrka, begränsad ekonomi och nationella och internationell miljöpolicy. Hälso- och sjukvården behöver tänka i nya banor för att uppfylla framtida mål om en tillgänglig och patientnära vård som samtidigt är ekologiskt hållbar. Hälso- och sjukvårdssektorn står för nära nog 10 % av Europeiska unionens BNP på 14 000 miljarder Euro och kan genom sin storlek styra ett omfattande belopp mot innovationsfrämjande åtgärder i samhället. Innovativa idéer kan användas i att både förebygga vård och vid själva vårdåtgärden – särskilt viktig i tider av problem med rekrytering av personal. Styrning av pengar mot innovation sker genom upphandling. Här finns stora möjligheter att ”dra” innovativa idéer ur marknaden genom upphandlarens genuina engagemang och vilja till förnyelse. Idag råder ett glapp mellan behov och innovativa alternativa varor och tjänster på marknaden. Detta till mycket stor del på grund av ett för stort avstånd mellan offentlig användare och potentiella leverantörer. Detta orsakar en problematisk paradox särskilt utmärkande för offentlig sektor. - Upphandlaren säger: Vi skulle gärna köpa kostnadseffektiva och miljövänliga produkter om det fanns sådana alternativ. - Leverantören svarar: Vi hade gärna utvecklat och tillverkat sådana produkter om ni hade efterfrågat dem. Syftet med denna studie är att förklara hur risker kan minimeras vid offentlig upphandling inom hälso- och sjukvårdssektorn avseende innovativa produkter. En metod som kan hjälpa potentiella leverantörer att kommersialisera innovativa lösningar och platta ut deras upplevda berg av risker mellan demonstrations- och uppskalningsfaserna. Datainsamlingen för den här avhandlingen är genom litteratur i form av böcker, olika publikationer, presentationer och läromedel. En fallstudie har genomförts på distans för att förtydliga förståelsen för beskriven modell och att den fungerar. Gaynor Whyles och Joram Nauta är författarens viktigaste leverantörer av informativ text, antingen publicerad av dem själva eller av andra rekommenderade författare. Sammanfattning De har genom omfattande postkorrespondens delat sina kunskaper om ett upphandlingsverktyg och hur det framgångsrikt kan tillämpas. Gaynor Whyles är en nyckelperson med mångårig erfarenhet ifrån innovationsupphandling vid brittiska Department of Business, Innovations and Skills och som utvecklare av Forward commitment procurement från en idé till ett praktiskt verktyg. Joram Nauta är den andra nyckelpersonen i sin roll som Senior Projektledare på TNO, och vägvisare under upphandlingsprocessen vid Erasmus Medical Centre. TNO eller nederländska Centrum för Hälsoresurs blev delaktiga redan från projektstarten 2009 och ända fram till att avtal undertecknades 2013. Det finns en upphandlingsmetod som främjar marknadens innovativa idéer och får dem kommersialiserade: Forward Commitment Procurement. Det är en metod som speglar hur det privata näringslivet hanterar försörjningskedjornas värdeskapande aktiviteter genom innovation. Den privata sektorn är tydlig i sin efterfrågan och annonsering av denna. Den kanaliserar ut att det finns ett nödvändigt behov av nytänkande och att den är villig att köpa nytt. Detta tar Forward Commitment Procurement fasta på. Metoden innebär att problem och behov identifieras; behovet annonseras ut i olika medier i god tid och intresserade och innovationsbenägna marknadsparter oavsett erfarenhet bjuds in till konsultation samt att en upphandlingsstrategi utvecklas med tilldelningskriterier och konkurrensdialoger med tänkbara leverantörer. Metoden består således av de tre stegen identifiering, marknadsengagemang och upphandling. Engagemanget med marknadens parter är det utmärkande draget där offentlig myndighet, exempelvis sjukvården, visar viljan att köpa en ny produkt som uppfyller funktionsbaserade kriterier. Samtidigt lär sig myndigheten om marknaden och vilka förutsättningar som gäller för innovation. Överenskommelsen blir att behövlig tid för innovation avsätts, den lösning som bäst uppfyller myndighetens funktionsbaserade kriterier köps samt att myndigheten visar att det finns en större avsättningsmarknad för innovativ lösning. Innovation är nämligen något bra för levererande företag då det ger publicitet, ökade marknadsandelar samt ökad lönsamhet. Vägen mellan innovation och kommersialisering är dock lång och ofta besvärlig, men det kan offentlig sektor hjälpa till med genom att bjuda in andra eventuella kunder vid olika workshops och marknadsdagar. En ”win-win” situation uppstår där sjukvårdens behov tillgodoses eller till och med överträffas, samtidigt som det skapas en lönsam affär för företaget eller konsortiet.

<p>Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet.</p> / <p>Background: About 40 000 individuals in Sweden lives with the diagnose schizophrenia. Schizophrenia involves psychiatric disease with symptoms such as hallucinations, delusions, apathy and passivity, which lead to a decline in quality of life. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the experience of quality of life in patients with schizophrenia. Method: The study was conducted as a literature review where seven scientific articles were chosen, critically reviewed and analysed. Result: The result was divided in to five different categories. Severe symptoms, marital status, social network, unmet needs and economy appeared to be all directly related to quality of life in patients with schizophrenia. Conclusion: Improved living conditions do not necessarily improve quality of life. Many factors including security, quiet environment, good economy and a good social network affects the quality of life. Therefore, health care professionals should meet patient needs in an adequate manner and thus contribute to an improved quality of life.</p>

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet. / Background: About 40 000 individuals in Sweden lives with the diagnose schizophrenia. Schizophrenia involves psychiatric disease with symptoms such as hallucinations, delusions, apathy and passivity, which lead to a decline in quality of life. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the experience of quality of life in patients with schizophrenia. Method: The study was conducted as a literature review where seven scientific articles were chosen, critically reviewed and analysed. Result: The result was divided in to five different categories. Severe symptoms, marital status, social network, unmet needs and economy appeared to be all directly related to quality of life in patients with schizophrenia. Conclusion: Improved living conditions do not necessarily improve quality of life. Many factors including security, quiet environment, good economy and a good social network affects the quality of life. Therefore, health care professionals should meet patient needs in an adequate manner and thus contribute to an improved quality of life.